Abraham Thauvonius

Från Wikipedia
Version från den 19 juni 2016 kl. 18.45 av Thoasp (Diskussion | Bidrag) (auktoritetsdata)
Biskop
Abraham Thauvonius
KyrkaSvenska kyrkan

StiftNarva och Ingermanlands stift, superintendent
Period16661672
FöreträdareSalomon Matthiae
EfterträdareErik Albogius

StiftViborgs stift, biskop
Period16721679
FöreträdarePetrus Brommius
EfterträdareHenrik Carstenius

Akademisk titelFilosofie magister
teologie doktor
Född1622
Halikko
Död27 januari 1679
Viborg

Abraham Thauvonius, född 1622 i Halikko, död 27 januari 1679 i Viborg, var en finländsk biskop.

Thauvonius antecknades som student i Åbo 1639, promoverades i Dorpat 1647 till filosofie magister samt utnämndes 1649 till physices och botanices professor vid Kungliga Akademien i Åbo. Thauvonius blev 1659 teologie professor och promoverades 1665 till teologie doktor. Efter att sedan 1667 ha varit superintendent i Narva intog han 1672 biskopsstolen i Viborg.

Som professor i botanik företog Thauvonius ofta, åtföljd av ett stort antal studerande, botaniska exkursioner och förberedde sålunda en på iakttagelse grundad naturforskning. Men som naturvetenskaplig författare är han rent spekulativ. En av honom 1650 utgiven avhandling De forma behandlar formen som den inre orsak (grund), som bestämmer en naturkropps tillvaro och framträdelsesätt. I en senare avhandling, De anima in genere (1652), vilken kan betraktas som en fortsättning av den föregående, undersöker han själen som "grundbestämningen till fortsatt verksamhet i en organiserad naturkropp" och betraktar själen som vegetativ, sensitiv eller rationell.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Thauvonius, Abraham, 1904–1926.
Företrädare:
Nils Nycopensis
Rektor för Kungliga Akademien i Åbo
1657-1658
Efterträdare:
Martin Stodius
Företrädare:
Axel Kempe
Rektor för Kungliga Akademien i Åbo
1665-1666
Efterträdare:
Simon Kexlerus