Adele av Flandern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Adèle av Flandern, född 1064/1065, död 1115, drottning av Danmark och hertiginna, och senare regent, av Apulien och Kalabrien. Dotter till Robert I av Flandern och Gertrud av Sachsen. I Danmark kallades hon också Edel, och till minne av henne har Edel namnsdag 10 mars i Danmark och Norge.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Adele var första arvtagerska av grevskapet Flandern och blev i Apulien regent åt sonen Vilhelm.

Adele gifte sig första gången 1080/1081 med kung Knut den helige av Danmark (dräpt 1086). Paret fick följande barn:

  1. Karl I av Flandern (1083/1085-1127), greve av Flandern
  2. Cecilia Knutsdotter av Danmark (ca 1085-efter 1131), gift med Erik jarl (död efter 1145)
  3. Ingegärd Knutsdotter av Danmark (född 1081/1086), gift med svensken Folke den tjocke

Enligt Saxo Grammaticus flydde Adele till Flandern efter mordet på maken, och lämnade Cecilia och Ingegärd kvar i Danmark. Detta har fått forskare att ifrågasätta om Adele verkligen är mor till Cecilia och Ingegärd. Då maken dödades 1086 levde hon vid faderns och broderns hov fram till sin andra vigsel.

Adele gifte sig andra gången 1090/1092 med hertig Roger I "Borsa" av Apulien-Calabrien (död 1111). Paret fick följande barn:

  1. Vilhelm II av Apulien-Calabrien (1095/1097-1127), hertig av Apulien-Calabrien.

Då hennes andre make dog var sonen omyndig, och hon blev som hans förmyndare regent över Apulien-Calabrien år 1111. Hon regerade till sin död 1115.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bengt af Klintberg: Namnen i almanackan, 2001, ISBN 91-7227-292-9


Företrädare:
Margareta Hasbjörnsdotter
Drottning av Danmark
1080/1081–1086
Efterträdare:
Ingegerd Haraldsdotter