Aizanoi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 39°12′0″N 29°37′0″Ö / 39.20000°N 29.61667°Ö / 39.20000; 29.61667
Aizanoi
Stad
Land  Turkiet
Provins Kütahya (provins)
Kommun Çavdarhisar
Höjdläge 1 000 m ö.h.
Koordinater 39°12′0″N 29°37′0″Ö / 39.20000°N 29.61667°Ö / 39.20000; 29.61667

Aizanoi (klassisk grekiska: Αἰζανοί; latin: Aezani) är en forntida stad i västra Anatolien. Den ligger i vad som idag är Çavdarhisar, provinsen Kütahya i Turkiet. Aizanoi ligger på båda sidorna om floden Penkalas, cirka 1 000 meter över havet. Staden var ett viktigt politiskt och ekonomiskt center under Romarrikets era; kvar från perioden finns ett välbevarat Zeus-tempel, ett komplex med en teater och ett stadium samt ett macellum (en inomhusmarknad) med Diocletianus prisedikt. Staden förföll under Senantiken och fungerade senare som citadell. 13 april 2012 sattes Aizanoi upp på Turkiets tentativa världsarvslista.[1]

History[redigera | redigera wikitext]

Akroterion med Zeus-templet i bakgrunden

Bosättning i området är känt från bronsåldern. Staden kan ha fått sitt namn efter myten om Azan, en av Arcas och nymfen Eratos tre söner, Frygernas legendariska anfader.[2][3] Under den hellenistiska eran bytte staden ägare mellan Pergamon och Bithynia innen den testamenterades till Rom av den förstnämnda år 133 f.Kr. Efter att ha blivit en del i provinsen Asia fortsatte staden prägla sina egna mynt.[1] De monumentala byggnaderna daterar sig från tidigare delen av Romarriket era till 200-talet. Aizanoi var biskopssäte under Bysantinska riket. På 600-talet kom staden dock i en nedgångsfas. Senare under seldjukiderna, omvandlades tempelkullen till ett citadell (turkiska: hisar) av Çavdartatarerna, efter vilka den nutida staden Çavdarhisar har fått sitt namn.[1][2][3] Aizanoi återupptäcktes av europeiska resenärer 1824. Undersökningsarbeten på 1830- och 1840-talet följdes av systematiska utgrävningar av German Archaeological Institute från 1926. Dessa återupptogs 1970 efter en tids avbrott och pågår än idag.[1][2][3]

Forntida byggnadsverk[redigera | redigera wikitext]

Zeustemplet[redigera | redigera wikitext]

Rekonstruktion av Zeustemplet

Zeustemplet, uppe på en kulle, var stadens främsta helgedom. Keramikfynd pekar på att området var bebott från första halvan av tredje årtusendet f.Kr. Byggandet av templet påbörjades under andra fjärdedelen av 100-talet. Dokument från Hadrianus gällande att ta in obetalda hyror och Marcus Apuleius Eurykles eugetism. Senare ristade Çavdartatarerna scener med ryttare och slagfält på templet.[2][3][4][5] Templet är pseudodipteralt, med åtta kolonner i slutet och femton längs sidorna (35x53 meter).[2][3] Det skadades 1970 av en jordbävning och har sedan dess restaurerats.[6]

Teater och stadium[redigera | redigera wikitext]

Aizanois Teater och stadium är sammanbyggda med varandra och detta kombinerade komplex sägs vara det enda i sitt slag i den forntida världen.[1] Mellan själva teatern och stadium ligger scenhuset.[7] Byggandet påbörjades efter 160 och var klart i mitten av 200-talet. Inskriptioner vittnar åter om donationer av M. Apuleius Eurycles.[2][3]

Bad[redigera | redigera wikitext]

Två thermae har identifierats. Det första mellan teater-stadiumet och templet, daterar sig till andra halvan av 100-talet och inkluderar en palaestra och marmorinredning. Den andra, i nordöstra delen av staden, byggdes hundra år senare; golvmosaiker avbildar en satyr och maenad. När den återuppbyggdes några århundraden senare, kom den att fungera som biskopsresidens.[2][3]

Marknadsplats[redigera | redigera wikitext]

Macellum med inskriptioner om Diocletianus prisedikt

En cirkulär macellum daterar sig till andra halvan av 100-talet e.Kr. ligger i söder. På 300-talet fick den Diocletianus prisedikt inskrivet, daterat till 301, ett försök att genom pristak begränsa inflationen som resulterats av den romerska valutans försvagning.[1][2][3]

Kolonnadprydda gator och stoa[redigera | redigera wikitext]

Nyligen gjorda utgrävningar har avslöjat existensen av en stoa (täckt gångväg med kolonner), daterad till cirka 400 e.Kr. och en kolonnprydd gata. Ett Artemis-tempel från Claudius (41-54) era, revs för att skapa utrymme för den kolonnprydda gatan som var 450 meter lång och ledde till helgedomen Meter Steunene.[2][3]

Helgedomen Meter Steunene[redigera | redigera wikitext]

En djup tunnel inne i en grotta, numera sammanstörtad, var tillägnad Meter Steunene (en Anatolisk Moder jord). Kultfiguriner gjorda i keramik har hittats vid utgrävningar, tillsammans med två runda gropar som tydligen användes för offrande av djur.[3]

Nekropol[redigera | redigera wikitext]

Stadens stora nekropol omfattar exempel på dörrformade frygiska gravstenar. Inskriptioner ger namnen på de bortgångna eller gåvogivare; tillhörande dekorationer är för mäns gravar; tjurar, lejon och örnar, och för kvinnors, ullkorgar och en spegel.[3]

Museet i Kütahya[redigera | redigera wikitext]

En del föremål från Aizanoi, bland dem en sarkofag med Amazonstrider, har flyttats till arkeologiska museet i Kütahya.[2][3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c d e f] ”Aizanoi Antique City” (på engelska). Unescos världsarvscenter. 30 augusti 2012. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5724/. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j] ”Aizanoi”. Çavdarhisar Kaymakamlığı. http://www.cavdarhisar.gov.tr/default_B1.aspx?content=1067. Läst 31 mars 2012. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Aizanoi Ancient City”. Go Turkey. http://www.kultur.gov.tr/EN/belge/2-20208/aizanoi-ancient-city.html. Läst 31 mars 2012. 
  4. ^ Niewöhner, Philipp. Aizanoi and Anatolia. "3". De Gruyter. sid. 239–253. doi:10.1515/9783110186437.239 
  5. ^ Tabbernee, William (1997). Montanist inscriptions and testimonia: epigraphic sources illustrating the history of Montanism. Mercer University Press. sid. 722 
  6. ^ Freely, John (1991). Classical Turkey. Penguin Books. sid. 138. ISBN 9780140118537 
  7. ^ . http://opus.kobv.de/btu/volltexte/2008/415/.