Albert Betz

Från Wikipedia
Version från den 28 december 2017 kl. 03.39 av KasparBot (Diskussion | Bidrag) (Auktoritetsdata moved to Wikidata)

Albert Betz, född 25 december 1885 i Schweinfurt, död 16 april 1968 i Göttingen, var en tysk ingenjör och professor som utvecklade grundläggande teorier inom strömningsdynamik med tillämpning på båtpropellrar, vindkraftverk och flygplan.

Utbildning och karriär

Betz examinerades 1910 från Technische Hochschule Berlin som skeppsbyggnadsingenjör (Diplomingenieur Schiffbau). Året därpå (1911) tillträdde han en tjänst som forskare vid Aerodynamische Versuchsanstalt (AVA, aerodynamiska laboratoriet) vid Georg-August-Universität Göttingen. 1919 disputerade Betz på en avhandling om 'Fartygspropellrar med minimal förlust av energi'.[1]

1920 publicerade han "Das Maximum der theoretisch möglichen Ausnutzung des Windes durch Windmotoren" ("The Maximum of the Theoretically Possible Exploitation of Wind by Means of a Wind Motor")[2]. Arbetet baserades på tidigare studier av Fredrick Lanchester, som var först med att genomföra en full beskrivning av lyftkraft ("lift") och motståndskraft ("drag") för ving- och rotorprofiler. Betz teorier vidareutvecklades och gjordes mer tillgängliga av Ludwig Prandtl, som ger en tydlig beskrivning av största tänkbara effekt som kan fås från en rotor i ett vindkraftverk, sammanfattat i Betz lag.[3]

Betz publicerade år 1926 boken Wind Energy and its Use by Windmills[4], som beskriver de teoretiska principerna för vindkraftverk. Samma år utsågs han till professor i Göttingen, där han 1936 efterträdde Ludwig Prandtl som chef för AVA, en position som Betz behöll fram till sin pensionering 1956.

Före och under andra världskriget gjorde Betz många utvecklingsinsatser för Luftwaffe, bland annat den aerodynamiska utformningen av vingarna till Messerschmidt.[5]

Utmärkelser

  • Albert-Betz-Straße i Rendsburg cirka 80 km norr om Hamburg är uppkallad efter Albert Betz.

Se även

Referenser

  1. ^ Aerodynamische Versuchsanstalt, Göttingen, http://www.histaviation.com
  2. ^ Betz, A.. ”The Maximum of the Theoretically Possible Exploitation of Wind by Means of a Wind Motor” (på engelska). Wind Engineering 37 (4): sid. 441–446. doi:10.1260/0309-524x.37.4.441. http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1260/0309-524X.37.4.441. Läst 27 december 2017. 
  3. ^ The Royal Academy of Engineering, Wind Turbine Power Calculations, http://www.raeng.org.uk
  4. ^ Albert., Betz, (1982). Wind-Energie und ihre Ausnutzung durch Windmühlen (Nachdr. [d. Ausg.] Göttingen, Vandenhoeck u. Ruprecht, 1926). Öko-Buchverl. ISBN 3922964117. OCLC 74568363. https://www.worldcat.org/oclc/74568363 
  5. ^ The Encyclopedia of Earth, Betz, Albert, http://www.eoearth.org, 2013-09-22
  6. ^ ”Auszeichnung - Ludwig-Prandtl-Ring (Förteckning bärare av utmärkelsen Ludwig-Prandtl-ring)”. Deutsche Geselllschaft für Luft-und Raumfahrt, Lilenthal-Oberth e.V. http://www.dglr.de/?id=2643. Läst 27 december 2017. 
  7. ^ ”Gauß- Medaille - Preisträger”. Braunschweigische Wissenschaftliche Gesellschaft (BWG). http://bwg-nds.de/gau%C3%9F-medaille/preistr%C3%A4ger-innen/. Läst 27 december 2017.