Anders Frithiof
| Anders Frithiof | |
| Född | Anders Fritiof Andersson 27 juli 1879 Långserud, Sillingsfors, Värmland |
|---|---|
| Död | 2 februari 1957 (77 år) Slottsstaden, Malmö |
| Maka | Mabel Frithiof |
| IMDb SFDb | |
Anders Frithiof, egentligen Anders Fritiof Andersson, född 27 juli 1879 i Långserud, Sillingsfors, Värmland, död 2 februari 1957 i Slottsstadens församling, Malmö, var en svensk skådespelare.
Biografi
Anders Frithiof började 1900 hos Hjalmar Selander vid Olympiateatern i Stockholm. 1904-1905 var han anställd hos Victor Castegren vid Stora teatern i Göteborg, 1905-1906 hos Alfred Lundberg och 1906-1907 hos Harald Sandberg. 1907-1910 försökte han sig som egen direktör och var därefter engagerad hos Allan Ryding 1911-1913, hos Knut Lindroth 1913-1915 och Vilhelm Olin 1915-1916. Han var mycket aktiv och uppmärksammades i pressen för sina roller som Goethes Faust, Tobias Raap i Trettondagsafton, Claudius i Hamlet och Ryttmästaren i Fadren.
Efter att 1916-1922 stått i spetsen för ett eget teatersällskap blev han 1922 knuten till Hippodromteatern i Malmö. Våren 1926 lämnade han denna scen, för att därefter 1926-1929 tillhöra Skådebanan och 1929-1932 Lorensbergsteatern. Fram till 1944, då han anställdes vid Malmö stadsteater, framträdde han på flera av Stockholms största teatrar, bland annat på Dramaten, och drev egen teaterverksamhet i folkparkerna.
Till hans mera betydande roller under senare tid märks Johan Ulfstierna i Tor Hedbergs pjäs, Swedenhielm senior i Swedenhielms, Argan i Den inbillade sjuke, Gud fader i Guds gröna ängar samt Shylock i Köpmannen i Venedig.[1]
Anders Frithiof var från 1929 gift med Mabel Frithiof.[1]
Filmografi (urval)
- 1923 – Janne Modig
- 1925 – Miljonär för en dag
- 1933 – Den farliga leken
- 1935 – Flickornas Alfred
- 1936 – Spöket på Bragehus
- 1937 – Ryska snuvan
- 1937 – En flicka kommer till sta'n
- 1941 – Lasse-Maja
- 1941 – Snapphanar
- 1941 – Göranssons pojke
- 1943 – Ordet
- 1944 – Kärlek och allsång
- 1944 – Mitt folk är icke ditt
- 1944 – Narkos
- 1944 – Sabotage
- 1946 – Jag älskar dig, argbigga
- 1947 – Lata Lena och blåögda Per
- 1955 – Blå himmel
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1932 | Kommissarien | Kanske en diktare Ragnar Josephson |
Gösta Ekman | Vasateatern[2][3] |
| Grosshandlare Valler | Svensson Gustaf H. Lundberg |
Erik Berglund | Folkteatern[4] | |
| 1933 | Charleys tant Brandon Thomas |
Folkan[5] | ||
| Mårten Secretarius |
Mäster Olof August Strindberg |
Olof Molander | Dramaten | |
| 1944 | Vår unge Jean de Létraz |
Anders Frithiof | Malmö stadsteater | |
| 1952 | Farfadren | Kronbruden August Strindberg |
Ingmar Bergman | Malmö stadsteater[6] |
| 1954 | Den Döde | Spöksonaten August Strindberg |
Ingmar Bergman | Malmö stadsteater[7] |
| Grosshandlare Werle | Vildanden Henrik Ibsen |
Lars-Levi Laestadius | Malmö stadsteater | |
| 1955 | Don Louis | Don Juan Molière |
Ingmar Bergman | Malmö stadsteater[8] |
Regi (ej komplett)
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1944 | Vår unge |
Jean de Létraz | Malmö stadsteater |
Noter
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, andra upplagan Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
- ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015.
- ^ Nbg (9 oktober 1932). ”'Svensson' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-10-09/275/10. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015.
