Malmö

För andra betydelser, se Malmö (olika betydelser).

Malmö
Tätort Centralort Residensstad
Från ovan vänster: Turning Torso, Malmöhus slott, gripskulpturen på Gustav Adolfs torg, Kronprinsen och Öresundsbron.
Slogan: Mångfald, möten, möjligheter
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommuner	Malmö kommun, Burlövs kommun
Koordinater	55°36′21″N 13°0′9″O
Area
- tätort	71,76 km² (2010-12-31)
- kommun	155,56 km² (2011-01-01)
- storstadsområde	2 535,76 km² (2011-01-01)
- Varav i Malmö kommun	67,19 km² ()
- Varav i Burlövs kommun	4,56 km² ()
Folkmängd
- tätort	280 415 (2010-12-31)
- kommun	301 784 (2011-09-30)
- storstadsområde	661 695 (2011-09-30)
- Varav i Malmö kommun	270 131 (2010)
- Varav i Burlövs kommun	10 284 (2010)
Befolkningstäthet
- tätort	3 908 invånare/km²
- kommun	1 940 inv./km²
- storstadsområde	261 inv./km²
- Varav i Malmö kommun	4 020 invånare/km²
- Varav i Burlövs kommun	2 255 invånare/km²
Grundad	1353
Tidszon	CET (UTC+1)
Postnummer	21X XX
Riktnummer	040
Tätortskod	3604
Malmös läge i södra Sverige

Malmö är Sveriges tredje största tätort, huvudsakligen belägen i Malmö kommun. Malmö ligger i sydvästra delen av Skåne i sydligaste Sverige och är residensstad i Skåne län och tidigare residensstad i det nu upplösta Malmöhus län, den nuvarande länsstyrelsen har även en del avdelningar i Kristianstad. Malmö ingår i den transnationella Öresundsregionen och är populärt för pendlare till Köpenhamn via Öresundsbron. Till Malmö tätort räknas statistiskt även Arlöv i Burlövs kommun.

Centralorten Malmö har 248 912 invånare (2005), Tätorten har 280 415 invånare (2010-12-31), vilket kan jämföras med 301 784 invånare i Malmö kommun (2011-09-30 ).

Etymologi

Namnet Malmö (belagt i formen Malmöghae ca år 1170) är en sammansättning av malm i betydelsen sand eller grus och pluralis högar av ordet hög. Orten låg ursprungligen vid nuvarande Triangelområdet och avskars från Öresund av ett kuperat sand- och insjöområde. Namnet Malmö finns även på andra håll i landet med samma betydelse. Ordet malm är besläktat med mala och förekommer även som efterled, t. ex. i stadsdelsnamn som Norrmalm.

Definition

Den här artikeln handlar huvudsakligen (men inte enbart) om den av Statistiska centralbyrån definierade tätorten Malmö. För den politiska enheten, se Malmö kommun, för den historiska stadskommunen, Se Malmö stad (stadskommun).

Historia

Huvudartikel: Malmös historia

Malmö på 1580-talet

Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.

Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 14- och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period.

Under den så kallade Grevefejden 1534-1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison. Malmöhusgardet är i dag en militärhistorisk förening som på ett tidstroget och unikt sätt försöker åskådliggöra slottets soldatliv på 1500-talet.

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Södra stambanan fick sin sydliga ändstation i Malmö, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. 1900 passerade Malmö Norrköpings stad som rikets tredje stad. En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet.

Kungsparken kring sekelskiftet år 1900

I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad.

Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.

Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet (nuvarande Aq-va-kul) och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av flera stora bostadsområden som Videdal, Söderkulla och Nydala-Hermodsdal-Gullviksborg. Senare tillkom Rosengård, Kroksbäck, Lindängen, Holma och Lindeborg inom ramen för miljonprogrammet. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande saneringar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet revs. I Gamla staden uppfördes Caroli City och kvarteret Erik Menved. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade till att börja med obebyggda tomter efter sig.

Flertalet av de avrivna tomterna från saneringsperioden under 1960- och 70-talen har bebyggts. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.

Malmö rådhus

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda fram till 1986, då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonskrapan vid Triangeln (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. Saab-fabriken i Malmö byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. Saab-fabriken ersattes av Malmömässan.

Malmöhus slott i Malmö

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

1995 blev ett genombrottsår när krisen vände. Under året påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talades rentav om att Malmö högskola skulle få bli ett eget universitet vilket gladde lokalpolitikerna. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo2000, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn.

Lilla Torg i Malmö

Turning Torso, Malmö

2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggdes för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg.

Framtiden upplevs av många som tveeggad i Malmö. Samtidigt som staden har genomlevt en tillväxtperiod man inte har sett sedan rekordåren på 1960-talet är det fortfarande stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper och områden. Den öppna arbetslösheten var 5,5 procent 2005 (årsgenomsnitt). Samtidigt finns i Malmö, i jämförelse med exempelvis Stockholm, Göteborg och Uppsala, en geografisk närhet mellan områden med olika social sammansättning. Malmö saknar också förorter belägna på långt avstånd från centrum, utom möjligtvis Oxie. Till exempel ligger Rosengård inom 35 minuters gångavstånd till Triangeln, stadens kommersiella centrum. Under decenniet efter millennieskiftet har kommunen byggt en del villaområden i Husie och Riseberga för att försöka skapa en balans mellan östra Malmö och västra Malmö.

Källor

• Malmö stads historia, band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1971-1994.

Demografi

Efter 1971, då Malmö kommun hade 265 000 invånare, sjönk befolkningen till 229 000 1985 . Efter detta började den stiga igen, och hade passerat det tidigare rekordet vid 2003 års folkräkning, då den hade 265 481 invånare.

Malmö beskrivs av en del som en mångkulturell stad. I Malmö talas cirka 100 språk och 166 olika nationaliteter finns representerade. Andelen invandrare är störst i de östra stadsdelarna. 80 procent av Malmös invandrare bor någon annanstans än i den medialt uppmärksammade stadsdelen Rosengård och samtliga tio stadsdelar har en högre andel invandrare än riksgenomsnittet. 70 590 eller 26% av hela kommunens befolkning var 2006 födda utomlands. Samma år hade 99 236 personer eller 35,9% utländsk bakgrund, det vill säga var själva födda utomlands eller hade utomlands födda föräldrar, bland barn upp till 17 år var andelen 42,8 %. År 2007 hade 48 % av Malmös förskolebarn under fem års ålder ett annat modersmål än svenska. Fem år tidigare, 2002 hade 84840 personer, 32% av befolkningen, utländsk bakgrund.

Malmö har också Sveriges största population av romer, omkring 8 000 personer år 2007.

2005 var Malmö kommun Sveriges tredje största kommun baserat på antal födda i utlandet

Migration

Den 1 januari 2010 var 87 554 invånare födda i utlandet, en ökning på 4 345 personer sen räkningen året före.
174 nationaliteter finns representerade i Malmö kommun. De största invandrade grupperna kommer från följande födelseländer:

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen Födda i utlandet    29,79% (87 554) Båda föräldrar födda i utlandet    9,62% (28 276) Total andel    39,41% (115 830) (2010) *Mellan året 2009 och 2010 ökade siffrorna med 0,75% samt 0,31%, alltså totalt 1,06%. Utländsk bakgrund, i procent, bakåt i tiden. 1995    24,83% (60 269) 1996    25,79% (63 356) 1997    26,46% (65 626) 1998    27,41% (68 900) 1999    28,95% (73 789) 2000    29,66% (76 392) 2001    30,42% (78 957) 2002    31,16% (81 767) 2003    31,96% (84 840) 2004    32,68% (87 300) 2005    33,59% (90 416) 2006    34,47% (93 520) 2007    35,92% (99 236) 2008    37,26% (104 633) 2009    38,35% (109 884) Källa: Malmö stad - Malmöbor med utländsk bakgrund 1995

1 Irak 9 465 2 Danmark 9 174 3 Jugoslavien 8 530 4 Polen 6 903 5 Bosnien-Hercegovina 5 920 6 Libanon 3 669 7 Iran 3 529 8 Ungern 1 979 9 Turkiet 1 904 10 Rumänien 1 888 11 Afghanistan 1 848 12 Tyskland 1 790 13 Finland 1 678 14 Chile 1 392 15 Somalia 1 375 16 Vietnam 1 245 17 Pakistan 1 123 18 Makedonien 1 053 19 Storbritannien 929 20 Thailand 844

Åldersfördelning i kommunen 0 år    2% 1 - 5 år    6% 6 - 9 år    4% 10 - 12 år    3% 13 - 15 år    3% 16 - 24 år    12% 25 - 44 år    33% 45 - 64 år    22% 65 - 79 år    10% 80++ år    5% 1 jan 2010

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Malmö 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			227 601
1965			254 180
1970			264 588
1975			241 191
1980			226 960
1990			223 663	6 816
1995			234 599	6 921
2000			248 520	6 934
2005			258 020	7 176
2010			280 415	7 681
Anm.: Sammanvuxen med Arlöv 1965

Sociala förhållanden

Vy mot Centrum och gamla staden, från Kronprinsen

Vy mot Södra Innerstaden och Pildammsparken, från Kronprinsen

1970 hade Malmö en befolkning av knappt 270 000 invånare. I samband med de stora strukturomställningar, vad gäller till exempel varvindustrin, som drabbade staden under ff.a. 1970-talet och början av 1980-talet, så minskade därefter Malmös befolkning och var som lägst under mitten av 1980-talet med knappt 230 000 invånare, men invånarantalet har sedan dess ökat. Inte förrän 2003 så nådde Malmö ett befolkningstal som var högre än 1970. Invandring har stått för en betydande del av den befolkningsökning som skett i staden sedan mitten av 1980-talet.

Såsom en etniskt splittrad storstad omfattar Malmö några av Sveriges mest socialt utsatta områden och svåraste förhållanden. Malmös invånare har bland de lägsta snittinkomsterna i Sverige. Medianen för förvärvsinkomsten i Malmö kommun var den lägsta i hela Sverige år 2006, 95 000 kronor per år. Medelvärdet för den beskattningsbara förvärvsinkomsten ligger dock jämförelsevis högre men ändå mot botten av Sveriges kommuner, i Malmö var det 135 000 samma år. Jämförelsevis har Stockholm en medelinkomst på 187 000 kronor och Göteborgs medelinkomst är 161 000 kronor per invånare och år. I Malmö bor 18 % av alla barn i ett bidragshushåll, det är den högsta nivån i hela Sverige. I alla svenska storstäder är genomsnittsandelen barn i bidragshushåll 11 %. Skattekraften per invånare i Malmö är 134 000 kronor per år i genomsnitt, det är klart lägre än det svenska medelvärdet på 152 000 kronor och betydligt lägre än snittet för svenska storstäder, 186 000 kronor. Bland kommuner med ett invånarantal över 90 000 så innehar Malmö i särklass bottennoteringen vad gäller skattebas per invånare och andel förvärvsarbetande av populationen, och är närmast jämförbar med direkta glesbygdskommuner i detta avseende. 20-25% av Malmö kommuns inkomster härrör från direkta statsanslag, varibland innefattas det kommunala kostnads- och inkomstutjämningssystemet, vilket innebär att statens total inkomster från det kommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet, från kommuner där utjämningssystemet innebär ett negativt nettoflöde, är otillräckligt för att bekosta enbart Malmö kommuns inkomster från statliga bidrag. Inte ens om Malmö hypotetiskt inkluderar även rika relativt näraliggande kommuner som Vellinge (skattekraft ca 201 000 kr/inv 2009) , Lomma (skattekraft ca 205 000 kr/inv 2009) och i viss mån Staffanstorp (skattekraft ca 174 000 kr/inv 2009) så skulle detta konglomerat nå en skattekraft per invånare som når mer än precis över skattekraften för den den kommun med minst 90 000 invånare som har näst lägst skattekraft (Eskilstuna), och Malmö särskiljer sig därvidlag signifikant från såväl Göteborg som Stockholm.

År 2007 uppnådde 36 % av skolbarnen i Malmös grundskolor inte upp till ett, flera eller alla av Skolverkets mål för de olika ämnena. Det är 50 % högre än genomsnittet för hela Sverige. I matematik nådde 15 % inte upp till målen, över dubbelt så många som det svenska genomsnittet på 7 %. Vidare nådde 28 % av invandrarbarnen, de som läser svenska som andraspåk, inte upp till målen för svenska som andraspråk. Snittet är 23 %. Trots detta är ersättningen per elev 4 000 kronor högre per år i Malmö än i Sverige i genomsnitt och Malmös skolor har fler lärare per elev. Andelen som går individuella gymnasieprogram är över dubbelt så hög som snittet. Endast 60 % av eleverna har fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder. Betygspoängen för de som gått i gymnasiet motsvarar dock landets genomsnitt.

Kriminalitet

Malmö är en av Sveriges mest brottsdrabbade kommuner. Det anmäldes över 59 000 brott i Malmö kommun år 2006. Det utfördes 21 382 brott per hundra tusen invånare år 2009 vilket gjorde Malmö till den näst mest brottsdrabbade kommunen räknat i anmälda brott per invånare efter Stockholm. De organiserade kriminella gäng som funnits har på senare år splittrats på grund av systematiskt arbete från polis och sociala myndigheter. Norra Grängesbergsgatan i Malmö har blivit ett inofficiellt centrum för svarthandel och kriminalitet. Gatan huserar flera svartklubbar och skottlossningar har förekommit. Gatan har också i media utpekats vara centrum för Malmös svarttaxiverksamhet. I juni 2011 vidtog Malmöpolisen åtgärden att helt stänga gatan för trafik nattetid. Polisen hoppas på så vis få stopp på kriminaliteten på Norra Grängesbergsgatan.

Näringsliv

Mercedes-Benz nya skandinaviska huvudkontor i Malmö

Brios nya huvudkontor i Malmö

Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. I dag är situationen annorlunda.

Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media. Staden har dock alltjämt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

I Malmö fanns 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.

Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d.ä. den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.

Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d.y. delägare.

Lorens Kockum, som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

Industrihistoria

Historiska industrier:

Kockums Mekaniska Verkstads AB AB Skånska Cementgjuteriet (Skanska) Skånska Cement AB Malmö Yllefabriks AB AB Malmö strumpfabrik Manufaktur AB Addo AB Järnmontering Maskinfabriksaktiebolaget Scania (Scania)

Malmö Choklad & Konfektfabriks Aktiebolag (Mazetti) AB J C Ljungmans Plåt- och Järnindustri (Dresser Wayne) Frans Suells tobaksfabrik (Tobaksmonopolet) Malmö förenade bryggerier AB Tripasin Ferrosan PLM Malmö Stads Offentliga Slakthus

Militärstaden

Staden har genom åren huserat ett flertal staber och förband.

• Kronprinsens husarregemente (K 7), var förlagda på Regementsgatan 52-54 mellan åren 1897 och 1927. 1960 revs hela området.
• Skånska luftvärnskåren (Lv 4), förlades 1943 till Husie kyrkoväg och verkade där fram tills 1982, då förbandet omlokaliserades till Ystad.
• Malmö försvarsområde (Fo 11), förlade sin stab tillfälligt på Husie kyrkoväg mellan åren 1982 och 1983 innan det åter förlades till Ystad.
• Öresunds marindistrikt (MDÖ), var förlagda till Terminalgatan 18 fram till den 30 juni 2000.
• Södra militärdistriktet (MD S), hade under åren 2000 och 2005 viss stabsverksamhet i staden.

Kommunikationer

Vägar

Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953. Över huvud taget är området runt Malmö Sveriges motorvägstätaste.^{[källa behövs]} Yttre ringvägen startar vid trafikplats Kronetorp södra och fortsätter som Öresundsförbindelsen (E20). Inre ringvägen byggdes på tidigt 1970-tal och startar vid trafikplats Sege vid Lundmotorvägen (numera länsväg). Därutöver finns radiellt ut/ingående motorvägar i riktning till/från Trelleborg (E6), Ystad (E65) och Staffanstorp (länsväg); samtliga dessa tre fungerar dessutom som förbindelse mellan Inre och Yttre ringvägen. Dessutom finns motorvägen från E6:an mot Malmö hamn (länsväg) vilken senare övergår till Inre ringvägen - det saknas dock cirka två kilometer för att få "hamnmotorvägen" att övergå till Inre ringvägen som sammanhållen motorväg.

Trafikplatserna Petersborg, Fredriksborg, Sunnanå och Kronetorp södra är s.k. fullständiga motorvägskorsningar av vilka det hösten 2009 endast finns 7 st i Sverige, och endast en utanför Skåne (i Gävle). Sedan tillkomsten av Yttre ringvägen har de stora problemen på Inre ringvägen avhjälpts genom att nästan all genomgående lastbilstrafik (som är västra Skånes största trafikproblem avlägsnats. Problemen E6 norr om Kronetorp södra (förbi Lund) och infarten till staden från Lundmotorvägen är numera de största trafikproblemen.. Ang. källor se även länken om motorvägskorsningar.

Lokaltrafik

Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö Spårvägs AB. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibus AB.

1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september samma år hade man färdigställt följande linjenät:

• Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn
• Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
• Linje 3: Ringlinjen
• Linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem

Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:

• Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden
• Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
• Linje 3: Ringlinjen
• Linje 4: Gustav Adolfs torg - Limhamn
• Linje 6: Värnhem - Hohög
• Linje 7: Schougens bro - Frihamnen.

1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 1949. 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således från 1973 bedrev all trafik med bussar.

Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.

Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör (Veolia Transport och Arriva). Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne.

Järnvägar

Ett Öresundståg på Malmö centralstation

Öresundsbron, som är både bil- och järnvägsbro, förbinder Malmö med Köpenhamn. Brons fäste ligger i sydvästra Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflostrand den s.k. "Lernacken".

Malmö är en viktig järnvägsknut inom både Skåne och Öresundsregionen och staden utgör start/ändpunkt för Södra stambanan. Från Malmö centralstation avgår interregionala direkttåg av tågtypen Öresundståg till Köpenhamn-Helsingör, Växjö (med byte mot Kalmar), Göteborg och Karlskrona, ett dagligt DB-nattåg (Deutsche Bundesbahn) till Berlin (via Trelleborg-Sassnitz) samt expresståg (X-2000) till Stockholm.

Genom Öresundsförbindelsen är tågtrafiken tät till Danmark med tre tåg varje timme till Köpenhamn-Helsingör under dagtid och ett tåg i timmen nattetid. Även den lokala tågtrafiken till övriga Skåne från Malmö är tät. Lokala linjer inom Skåne från Malmö C (2009) är Malmö-Höör, Malmö-Helsingborg via Teckomatorp, Malmö-Helsingborg(-Ängelholm) via Landskrona samt Malmö-Ystad(-Simrishamn). För dessa lokala linjer används vanligen tågtypen Pågatåg men allt oftare även "Öresundståg som kör som pågatåg" (citat från Skånetrafikens tidtabeller), vilket i praktiken innebär att de används som lokaltåg.

Järnvägen till Lund öppnades den 1 december 1856. Den blev, skulle det visa sig, en katalysator för stadens långvariga uppsving. ^{[källa behövs]}2005 påbörjades arbetet med Citytunneln i staden. Den blev klar 2010. Tunneln har medfört att tåg mot Hyllie och Köpenhamn kan passerera utan att vända. Säckstationen används endast för tåg som utgår från Malmö C. Två nya stationer byggdes, en underjordisk vid Triangeln och en i Hyllie.

Malmö tätort har 2011 en järnvägsstation för alla tågtyper och ytterligare fyra för lokaltrafik. Malmö centralstation är den station där alla passerande tåg stannar. På Hyllie station och Triangelns station stannar Pågatåg och Öresundståg. I Burlöv stannar samma slags lokaltåg till och från Lund. Persborgs station och Östervärns station ligger f.n. "i träda" i väntan på en eventuell ringlinje i Malmö. Svågertorps station var stängd fram till augusti 2011, då tåg från Ystad och Simrishamn flyttades dit och inte längre passerar Persborg.

Flyg

30 km från Malmö i Svedala kommun ligger Malmö Airport, tidigare Sturup. Reguljärtrafiken trafikerar Stockholm, London, Prag, Warszawa, Barcelona, Madrid, Marseille, Dublin och Budapest.^{[källa behövs]}

Chartertrafik förekommer till ett flertal semesterorter, däribland Nice och Mallorca. För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats Kastrup den mest använda. Innan Öresundsbron öppnades gick svävare, en sorts fartyg på luftkuddar, mellan Malmö Hamn och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare på väg till Kastrup brukade använda. I dag har den före detta svävarterminalen istället blivit en terminal för fjärrbusstrafiken.

Båttrafik

Det går dagliga lastbilsfärjor till Travemünde. Innan Öresundsbron byggdes fanns betydande båttrafik till Danmark; bilfärjor från Limhamn och passagerarbåtar från Centrum.

Cykel

Biltrafiken har under lång tid varit ett prioriterat trafikslag, men enligt kommunen är Malmö en cykelstad. Det finns 410 km cykelvägar och 30% av resorna i Malmö sker med cykel . Samtidigt avstår många från att cykla av trafiksäkerhetsskäl. En undersökning har visat att Malmö under 2006-2007 var Sveriges farligaste cykelstad. Malmö hade då fler omkomna och skadade cyklister än vad Göteborg och Linköping hade tillsammans .

Stadsdelsområden

Några av tätorten Malmös stadsdelsområden (ej att förväxla med stadsdelar, som är en större enhet):

• Gamla staden
• Möllevången
• Rörsjöstaden
• Värnhem
• Kirseberg
• Ribersborg
• Rosengård
• Sofielund
• Slottsstaden
• Västra Hamnen
• Mellanheden
• Lorensborg
• Lindängen
• Bellevuegården
• Kroksbäck

Kommunen delas sedan 1 januari 1996 administrativt in i 10 stadsdelar.

Församlingar

Svenska kyrkans församlingar i Malmö är indelade i Malmö Norra kontrakt och Malmö Södra kontrakt i Lunds stift. Tätorten är uppdelad mellan 14 församlingar:

• Burlövs församling
• Eriksfälts församling
• Fosie församling
• Husie och Södra Sallerups församling
• Hyllie församling
• Kirsebergs församling
• Kulladals församling
• Limhamns församling
• Malmö S:t Johannes församling
• Malmö S:t Pauli församling
• Malmö S:t Petri församling
• Möllevången-Sofielunds församling
• Slottsstadens församling
• Västra Skrävlinge församling

I Malmö finns även två katolska församlingar, Vår Frälsares församling och Sankta Maria i Rosengård.

Det finns även ett antal frikyrkor i Malmö (se nedan).

Religiösa byggnader

Svenska Kyrkan

Sankt Petri kyrka i Malmö

Malmö synagoga

Malmö moské

• Fosie kyrka, 1896
• Helgeandskyrkan, Malmö, 1962
• Heliga Trefaldighetskyrkan, Malmö, 1940-tal
• Husie kyrka, 1857
• Hyllie kyrka, 1985
• Kirsebergs kyrka, 1928
• Sankta Katarina kyrka, Malmö, 1960
• Sankta Maria kyrka, Malmö, 1960-tal
• Sankt Andreas kyrka, Malmö, 1959
• Sankt Johannes kyrka, Malmö, 1903-1907
• Sankt Matteus kyrka, Malmö, 1983
• Sankt Mikaels kyrka, Kulladal, 1978
• Sankt Pauli kyrka, Malmö, 1882
• Sankt Petri kyrka, Malmö, 1300-tal
• Västra Skrävlinge kyrka, 1860-tal
• Caroli Kyrka, 1880; avsakralisades 2011

Kapell, annat:

• Husie församlingshem
• gravkapellet på Pauli mellersta kyrkogård
• Mellanhedskapellet
• Sankt Jakobs kapell
• Östra kyrkogården, Malmö
• Östra sjukhusets kapell

Inom Malmö kyrkliga samfällighet finns fler kyrkor.

Frikyrkor

• Adventkyrkan (Adventistsamfundet)
• Charisma och Christian City Church
• Pingstkyrkan Europaporten (Pingst)
• Evangelisk Luthersk Mission/Betlehemskyrkan
• Frälsningsarmén Limhamn (FA)
• Hyllie Park Kyrkan (EFK) och (SB)
• Immanuelskyrkan (EFK)
• Korskyrkan (EFK)
• Limhamns Missionsförsamling (SM)
• Malmö Vineyard (Vineyard)
• Malmö International Church
• Malmö Missionsförsamling (SM)
• Tomaskyrkan (EFK)
• United Øresundskyrkan (Pingst)
• Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (The Church of Jesus Christ of Latter Day Saints)

Synagogor

• Malmö synagoga, tidigt 1900-tal

Moskéer

Malmö har många muslimska invånare och en moské med minareter. Det finns också gott om källarmoskéer runtom i staden.

• Malmö moské, 1980-tal

Utbildning

Till skillnad från de andra storstäderna i Sverige saknade Malmö länge högre utbildningar, då närliggande Lunds universitet täckte behoven av högre utbildning i regionen. Malmö högskola som startade 1998 har vuxit kraftigt under 1990- och 2000-talen. Vissa högre medicinska och humanistiska utbildningar har dock bedrivits länge i staden, bland annat finns en tandläkarhögskola och en lärarhögskola. Malmö högskola har dock under sina första tio år haft stora problem med kvaliteten på utbildningarna.

För närvarande finns 14 kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal friskolor och fristående gymnasieskolor. Ett diagnostistiskt prov gjort 2011 av Malmös gymnasieelever i årskurs ett visar att var tredje elev kan för dålig svenska och har behov av stödåtgärder. Utöver det visade provet att Malmö har oproportionerligt låg andel toppresterande elever.

Exempel på grundskolor i Malmö är Apelgårdsskolan, Geijerskolan, Johannesskolan, Kryddgårdsskolan och Rosengårdsskolan.

Se även

• Malmö högskola med 21 000 studenter 2004
• World Maritime University FN-drivet utbildningscentrum som utbildar studenter inom marina forskningsfält

Parker

Parti från Pildammsparken

Malmö framställer sig gärna som "Parkernas stad". Rent statistiskt har Malmö dock ganska lite grönyta. Exempel på Malmös parker är:

• Beijers park - anlades 1885
• Bulltoftaparken - Naturpark invigd på 1980-talet
• Folkets park - En grön oas och en familjevänlig nöjespark
• Kroksbäcksparken - invigdes på 1970-talet
• Kungsparken - Kung Oscars park, invigdes 1872
• Käglingeparken - Naturområde i Malmös utkant
• Pildammsparken - anlades efter Baltiska utställningen 1914
• Rönneholmsparken - omger Rönneholmsgården, byggd på 1800-talet
• Rörsjöparken - omger Rörsjöstaden, byggd på 1890-talet
• Scaniaparken - invigd på 1990-talet
• Sibbarps stora badpark - invigdes på 1950-talet
• Slottsparken - bredvid Malmöhus Slott, invigdes 1900
• Stapelbäddsparken - invigdes hösten 2005
• Öresundsparken - invigdes på 1920-talet

Temalekplatser

Lekplatsen i Slottsparkens strax intill stadsbiblioteket har Sagor som tema.

Malmö har satsat på lekplatser med särskilda tema. I Västra Hamnen handlar det om ekologi, i Augustenborg om musik och i Slottsparken om sagor. Totalt finns i slutet av 2009 19 stycken temalekplatser, och den tjugonde är på väg. Malmö stad var först i landet med temalekplatser. De har väckt mycket intresse både nationellt och internationellt hos stadsplanerare och pedagoger. Lekplatserna har kostat cirka fem miljoner att bygga.

I en artikel i Sydsvenskan [3] berättar en lärare från Rönnens förskola att de har ett testteam, barn ur utegruppen, med vilka de åker runt och testar alla lekplatserna. Slutsatsen är att träd och grönt är viktigare än man tidigare trott och att gungor är lite överskattat.

Kartor som visar var man hittar de olika lekplatserna och vilket tema de har kan laddas ner från kommunens hemsida [4].

Följande teman finns utöver de tre som nämnts: djungellekplats, hav- och strandlekplats, betonglekplats, rymdlekplats, fiskelekplats, cirkuslekplats, tillgänglighetslekplats, musiklekplats, vattenlekplats, djurlekplats, bondgårdslekplats, fruktlekplats, magilekplats, skogslekplats, sagolekplats, spindellekplats och slutligen rörelselekplats. Under 2010 byggs en äventyrslekplats.

Sport

Malmö Stadion.

Som sportstad är Malmö mest berömd för Malmö FF som bildades 1910, inom fotboll och, efter 1990 även Malmö Redhawks i ishockey. MFF slutade på andra plats i Europacupen för mästarlag 1979 och vann allsvenskan senast 2010. Staden har även ett etablerat damlag i LdB FC Malmö som vann SM-guld år 2011.

Media

Tidningar

• Sydsvenskan
• Skånska Dagbladet
• Efter Arbetet

Radio

• SR P1 - 87,9 MHz
• Malmökanalen - 89,2 MHz
• Malmökanalen - 90,2 MHz
• SR P2 - 93,3 MHz
• Fun Radio - 95,3 MHz
• SR P3 - 98,0 MHz
• Din gata 100,6 - 100,6 MHz
• SR P4 Malmöhus - 102,0 MHz
• Guldkanalen - 102,6 MHz
• NRJ - 105,2 MHz
• Rockklassiker - 106,1 MHz
• Rix FM - 106,7 MHz
• Mix Megapol - 107,4 MHz

Turism

Sevärdheter

(Siffrorna i parentes hänvisar till kartan här bredvid.)

Sevärdheter i Malmö. Nummer hänvisar till texten

Apoteket Lejonet vid Stortorget

Kompanihuset.

Skyskrapan Turning Torso

Folkets park med pariserhjulet.

Malmö Stadsbibliotek i Slottsparken.

Casino Cosmopol i vinterskrud

Malmöfestivalens norra entré vid Hamngatan.

1300-tal

• Sankt Petri kyrka (1), från 1300-talet
• Tunneln (2) från tidigt 1300-tal
• Dringenbergska gården (3) från 1300-talet

1400-tal

• Krämarekapellet (4) från 1460-talet
• Koggmuseet ett medeltidscentrum med två koggar
• Ärkebiskopsgården (5) från 1400-talet
• Tegelkällaren (6) från sent 1300-tal - tidigt 1400-tal

1500-tal

• Malmöhus slott (7) från 1520-talet med konst-, natur- och historiskt museum, samt det intilliggande Tekniska museet
• Jörgen Kocks hus (8) vid Stortorget från 1522-24
• Rosenvingeska huset (9) vid Västergatan från före 1534
• Niels Kuntzes hus (10) vid Östergatan från 1530-talet
• Kompanihuset (11) invid rådhuset från 1539
• Malmö rådhus (12) vid Stortorget från 1546
• Thottska huset (13) vid Östergatan från 1558
• Residenset (14) vid Stortorget från sent 1500-tal
• Flensburgska huset (15) vid Södergatan från 1596
• Lilla Torg (16) från 1590-talet med sina restauranger och uteserveringar

1600-tal

• Kvarteret S:t Gertrud (10) vid Östergatan
• Hedmanska gården (17) vid Lilla torg
• Diedenska huset (18) vid Östergatan från 1620-talet

1700-tal

• Annellska huset (19) vid Jacob Nilsgatan från 1705
• Claus Mortensens hus (20) från 1600-talet
• Faxeska huset (21) vid Lilla torg från 1760-talet

1800-tal

• Caroli kyrka (22) från 1880-talet
• Sjöbergska magasinet (24) vid Humlegatan i Carolikvarteren från 1860-talet
• Katrinetorps herrgård söder om city med sin vackra parkanläggning från 1813
• Apoteket Lejonet (23) vid Stortorget från 1890-talet

1900-tal - 2000-tal

• Öresundsbron från Lernacken till Köpenhamn
• Västra hamnen, namnet på stadsdelen som byggdes upp i och med Bomässan Bo01
• Turning Torso, Sveriges och en av Europas högsta byggnader av Santiago Calatrava från 2005 (tyvärr inte tillgängligt för besökare)
• Ribersborgsstranden, "Ribban", ligger i Västra innerstaden och är en mycket populär badstrand
• Ribersborgs kallbadhus, som invigdes 1898 och är öppet året runt
• Klagshamns badstrand - ett av Europas renaste badvatten
• Museispårvägen i anslutning till Tekniska museet
• Malmö stadsbibliotek (25) med sina 3 byggnader: Slottet från 1901, samt Cylindern och Ljustes kalender av Henning Larsen från 1997
• Malmö Högskolas hus Orkanen med högskolans bibliotek på femte våningen. Byggnaden är belägen vid Hjälmarekajen och ritad av Diener & Diener Architekten från Schweiz
• Malmö musikteater ritad av Sigurd Lewerentz (tillsammans med David Helldén och Erik Lallerstedt) från 1944
• Malmö Konsthall ritad av Klas Anshelm från 1974
• Malmöfestivalen som äger rum i mitten av augusti varje år
• Möllevången med sin torghandel, butiker och restauranger från hela världen
• Folkets Park, Sveriges första folkpark från 1891
• Limhamns kalkbrott var en gång Europas största dagbrott. Det är 1 600 meter långt, 800 meter brett och 60 meter djupt
• Slottsparken från 1900 med Carl Milles staty Pegasus, avtäckt 1950
• Pildammsparken är den största av alla Malmös parker. Anlades 1914 efter Baltiska utställningen
• Fiskehoddorna intill Teknikens och Sjöfartens Hus där man kan handla färsk fisk i gamla klassiska fiskehoddor
• Slottsträdgården bakom Malmöhus slott med sitt kafé och försäljning av grönsaker och blommor
• Motorami-huset ett särpräglat exempel på 1950-talets arkitektur.

Kultur

• Malmö opera och musikteater visar opera, operett och musikal.
• Malmö symfoniorkesters huvudarena är Malmö konserthus.
• Malmö Stadsteater disponerar tre scener, Hipp, Intiman och Studion.
• Malmö Museer bedriver flera museer i Malmö, bl.a. Malmö museum på Malmöhus slott.
• Malmö konstmuseum, även det beläget på Malmöhus slott har en av landets största samlingar av 1900-talskonst.
• Malmö stadsbibliotek
• Malmö konsthall
• Moderna Museet Malmö

Nöje

• Restaurang Kungsparken byggdes 2001 om till Casino Cosmopol, Malmö fick därmed ett av Sveriges fyra statliga kasinon.
• Axels Tivoli, som ligger i Folkets Park, har många åkattraktioner för de yngre. Fram till 2011 fanns här även ett pariserhjul som var norra Europas högsta med sina 45 meter tills Göteborg byggde sitt "Göteborgshjul" på 60 meter. I övrigt har folkparken ett terrarium (Malmö Reptilcenter), dansstället Amiralen, restaurang Far i Hatten, Nöjesteatern, minigolfbanor med mera.
• Aq-va-kul i Malmö är Skandinaviens största inomhusbad, med äventyrsbassäng, solarium och Nautilusgym.
• Malmö har fem biografer. Däribland den största biografen Royal.
• I city vid och kring Lilla torg finns ett antal populära och trendiga restauranger samt barer till exempel Centiliter & Gram, Moosehead, Grappa, Izaka koy, Mellow Yellow.

Mat och dryck

Malmö har mer än 600 restauranger, kaféer och barer, där många återspeglar det mångkulturella utbudet. De mest exklusiva är Trio och Vendel at Sturehof. Andra klassiker är Översten, på 26:e våningen i Kronprinsen, den prisbelönta krogen Årstiderna, Rådhuskällaren, Thott's, Restaurang Möllan, M/S Dockan, Casa Mia (italienskt), Indian Side (indiskt).

Det finns sju McDonald's-restauranger i Malmö, och ytterligare åtta inom Stor-Malmö. Även åtta Burger King (den första i Sverige), tre Subway och en av Pizza Huts tio svenska restauranger ligger i Malmö. Utöver detta finns ett åttiotal pizzerior, mer än femtio konditorier och bagerier samt ett stort antal gatukök och kiosker.

Sedan 2004 kan rikets tredje stad även stoltsera med sin egen Malmö Akvavit.

Shopping

Malmö hyser drygt 800 citybutiker och varuhus. I centrala Malmö:

• Caroli City
• Hansacompagniet
• Kronprinsen köpcenter
• Triangeln
• Entré Malmö

I utkanten eller utanför Malmö:

• Burlöv Center (i Burlövs kommun)
• Jägersro Center
• Mobilia
• Svågertorp
• Emporia (Byggnationen påbörjades hösten 2008)

Stormarknader

Coop Forum finns inom Malmö kommun på två platser, dessa är vid Malmö Stadion och på Jägersro Center. Inom Stor-Malmö finns Coop Forum även på Burlöv Center i Arlöv. Ett nytt Coop Forum-varuhus planeras i den nybyggda stadsdelen vid Hyllie.

ICA Maxi finns inom Malmö kommun på tre platser, dessa är i Hindby, i Västra hamnen och i det nybyggda området Toftanäs. Inom Stor-Malmö finns ICA Maxi på Center Syd i Löddeköpinge och i Trelleborg.

City Gross finns inom Malmö kommun på Rosengård centrum.

Willys finns inom Malmö kommun i Katrinelund och i Limhamn.

Årliga evenemang

• Malmöfestivalen - föregångaren till många av Sveriges sommarfestivaler. En vecka med gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från träskor till krokodilbiffar, en tradition sedan 1985.

Tidigare evenemang

• Under perioden 15 maj-4 oktober 1914 hölls Baltiska utställningen, en konstindustri- och hantverksutställning i Malmö. Vissa lämningar från denna utställning finns kvar i Pildammsparken.
• I Malmö hölls det flera fotbollsmatcher under Fotbolls-VM 1958. Malmö Stadion var då arenan för dessa matcher, bland annat en semifinal.
• Även under Europamästerskapet i fotboll 1992 användes Malmö Stadion som arena.
• Eurovision Song Contest 1992 hölls i Malmö, det efter att Carola Häggkvist hade vunnit för Sverige året innan. Festivalen hölls i Malmö isstadion, där Malmö hade vunnit SM-guld i ishockey en tid innan festivalen.

Malmö Fairtrade City

Malmö blev Sveriges första Fairtrade City 2006 (Rättvis handel-stad). Diplomeringen innebär att kommunen, näringslivet och föreningslivet samarbetar för att öka kännedom och konsumtion av rättvist handlade och etiskt producerade produkter.

Malmö Fairtrade City har en styrgrupp som består av representanter för Malmö stad, näringslivet och Malmös föreningsliv. Styrgruppen leds av Lari Pitkä-Kangas. Ett kansli finns på Miljöförvaltningen. En stor del av kansliets arbete utgörs av olika utåtriktade insatser för att synliggöra Malmö Fairtrade City och uppmärksamma Malmöborna på frågor som rör rättvis handel och etisk konsumtion. Som exempel kan nämnas World Fair Trade Day i maj, Hållplats Ekoreko på Malmöfestivalen samt julmarknaden Good Jul. Under 2011 stod Malmö värd för världens femte internationella Fair Trade Towns-konferens.

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö

Hans Alfredson, komiker, författare, regissör Clemens Altgård, författare Hasse "Kvinnaböske" Andersson, sångare, låtskrivare Mary Andersson, författare Kristoffer Appelquist, komiker Luciano Astudillo, politiker Einar Bager, konstnär, historiker Ola Billgren, konstnär Johannes Brost, skådespelare Torun Bülow-Hübe, designer Gustaf Carleman, konstnär Åke Cato, underhållare Mats Ek, koreograf Anita Ekberg, skådespelerska Fredrik Ekelund, författare Tony Ernst, journalist, författare, m.m. Torbjörn Flygt, författare Git Gay, revyartist Willy Gordon, skulptör Mikael Grapenholt, politiker Hjalmar Gullberg, författare Per Albin Hansson, politiker Håkan Hardenberger, klassisk trumpetsolist

Nisse Hellberg, musiker, sångare, låtskrivare Lasse Holmqvist, programledare mm Dan Hylander, musiker, låtskrivare, sångare, producent Zlatan Ibrahimović, fotbollsspelare Gottlieb Iwersson, möbelsnickare Sture Johannesson, konstnär Harry Kullman, författare Bo Larsson, fotbollsspelare Gunnar Larsson, simmare Lennart Ljung, professor i reglerteknik Jalle Lorensson, musiker Sven-Olof Lorentzen, författare Kristian Lundberg, författare, poet Alice Lyttkens, författare Jan Malmsjö, skådespelare Sven Melander, journalist, programledare, skådespelare Lukas Moodysson, regissör Claus Mortensen, dansk luthersk reformator Gustav Möller, politiker Percy Nilsson, affärsman, ishockeylagsägare August Palm, socialdemokratisk pionjär Edvard Persson, skådespelare, sångare

Signe Persson-Melin, formgivare Nils Poppe, skådespelare Robert Prytz, fotbollsspelare Björn Ranelid, författare, poet Fredrik Roos, finansman, konstsamlare Alexander Roslin, konstnär Eva Rydberg, skådespelerska Jules Schyl, konstnär Leif Silbersky, advokat, författare Stellan Skarsgård, skådespelare Max Walter Svanberg, konstnär Stry Terrarie, musiker Caspar Trendelenburg, läkare, professor Jan Troell, regissör Mårten Werner, riksdagsledamot, hovpredikant Jacques Werup, författare Bo Widerberg, regissör Mikael Wiehe, sångare, låtskrivare Herta Wirén, författare Lotta Wänberg, simmare Kilian Zoll, konstnär Anders Österling, diktare

Klimat

Malmö, liksom hela Skåne, har ett milt tempererat klimat med kalla till milda vintrar och mycket milda somrar. Vintrarna är oftast snöfria och molniga, med kort dagsljus, medan somrarna erbjuder långa dagar och halvklart väder. Årsnederbörden är omkring 603 mm, med 169 regniga dagar om året. SMHI:s mätstation vid Tekniska museet kallas numera "Malmö 2". Den är ersatt av en likadan station mellan Jägersro och Oxie som sedan sent 1980-tal mäter de officiella temperaturer SMHI meddelar media. Den ligger på 40 meters höjd och långt från havet. Den gamla stationen vid Tekniska museet är dock fortfarande i bruk och har alltid varit Sveriges varmaste mätstation. Temperaturer från åtminstone 1930-talet kan laddas ned från SMHI, (Station "Malmö 2"). Skillnaden mellan Jägersrostationen och Tekniska museet gäller främst vinternätter, vilka är avsevärt högre i centrum.

Malmö har en årsmedeltemperatur på +8.4 grader i centrum. Under de senaste 15 åren ligger årsmedeltemperaturen på +8.9 grader. Som jämförelse hade Stockholm 1991-2005 medeltemperaturen +6.5 grader. Hela skillnaden ligger mellan slutet av augusti och början av juni. I juli är Stockholm till och med 0.1 grad varmare.

Genomsnittliga temperaturer:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec  Högsta medeltemp. 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4  Lägsta medeltemp. -3 -3 -1 2 7 11 13 12 10 7 3 -1  Nederbörd 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm     49   2 -3     30   2 -3     40   5 -1     38   10 2     41   16 7     52   20 11     61   21 13     58   21 12     59   17 10     57   12 7     61   7 3     58   4 -1

Se även

• Sydnytt - Regionalnyheter
• Spårvägsstäder i Sverige
• Stormalmö
• Öresundsregionen
• Lista över tätorter i Sverige efter folkmängd
• HMS Malmö
• Lista över Nordens största tätorter
• Bombningarna av Malmö och Lund

Litteratur

• Malmöguiden (Lund 2007) ISBN 978-91-976871-0-2
• Malmö stads historia del 1-8, Malmö 1971-94
• Rosborn, Sven Malmö. Den medeltida staden och dess omland Göteborg 1984
• Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf Björn Arkitekterna som formade Malmö Stockholm 1996
• Tykesson, Tyke [red] m fl Guide till Malmös arkitektur Stockholm 2001
• Tykesson, Tyke [red] Malmös kartor Lund 2003

Källor

• Malmö historia i Fotevikens Museums databas

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Malmö
  Bilder & media
• Allt i Malmö
• Malmö kommun
• Malmö mellan då och nu

• Wikinews har nyheter relaterade till Malmö
  Nyheter