Malmö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Malmö (olika betydelser).
Koordinater: 55°36′21″N 13°0′9″Ö / 55.60583°N 13.00250°Ö / 55.60583; 13.00250
Malmö
Tätort
Centralort
Residensstad
Från ovan vänster: Turning Torso, Malmöhus slott, gripskulpturen på Gustav Adolfs torg, Kronprinsen och Öresundsbron.
Slogan: Mångfald, möten, möjligheter
Land  Sverige
Landskap Skåne Skåne
Län Skåne län
Kommuner Malmö kommun, Burlövs kommun
Koordinater 55°36′21″N 13°0′9″Ö / 55.60583°N 13.00250°Ö / 55.60583; 13.00250
Area 7 681,36 hektar (2010-12-31)[1]
 - inom Malmö kommun 7 163 hektar (2010-12-31)[1]
 - inom Burlövs kommun 518 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 280 415 (2010-12-31)[1]
 - inom Malmö kommun 270 214 (2010-12-31)[1]
 - inom Burlövs kommun 10 201 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 36,51 inv./hektar
 - inom Malmö kommun 37,72 inv./hektar
 - inom Burlövs kommun 19,69 inv./hektar
Grundad 1353
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 21X XX
Riktnummer 040
Tätortskod 3604
Malmös läge i södra Sverige.
Red pog.svg
Malmös läge i södra Sverige.
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Tätorten Malmös avgränsning 1990 (rött), på en nutida karta.

Malmö är en kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Malmö kommun i Skåne län men även innefattande Arlöv i Burlövs kommun. Malmödelen av tätorten utgör centralort i Malmö kommun, medan Arlöv utgör centralort i Burlövs kommun. Malmö är även residensstad i Skåne län. Malmö är Sveriges tredje största tätort, efter Stockholm och Göteborg. Befolkningstätheten (antal invånare per kvadratkilometer) är något högre i Malmö än i Stockholm och betydligt högre än i Göteborg.

Malmö ingår i storstadsområdet Stormalmö och tillsammans med bland annat Köpenhamn i Öresundsregionen (på danska: Øresundsregionen), vilken är Nordens befolkningsmässigt största region.

Av hela tätortens befolkning om &&&&&&&&&0280415.&&&&&0280 415 invånare bor &&&&&&&&&0270214.&&&&&0270 214 invånare inom Malmö kommun (2010).[1] I hela Malmö kommun bor &&&&&&&&&0315076.&&&&&0315 076 invånare (2014).[2] I Stormalmö bor &&&&&&&&&0681721.&&&&&0681 721 invånare (2014).[2]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Malmö (belagt i formen Malmöghae cirka 1170) är en sammansättning av malm i betydelsen "sand" eller "grus" och pluralis högar av ordet hög. Orten låg ursprungligen vid nuvarande Triangelområdet och avskars från Öresund av ett kuperat sand- och insjöområde. Namnet Malmö finns även på andra håll i landet med samma betydelse. Ordet malm är besläktat med mala och förekommer även som efterled, till exempel i stadsdelsnamn som Norrmalm.[3]


Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Malmös historia
Malmöhus slott

Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.

Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 14– och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period.

Under den så kallade Grevefejden 1534–1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison.

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Södra stambanan fick sin sydliga ändstation i Malmö, på grund av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. På 1860-talet passerade Malmö Norrköping som Sveriges tredje största stad.[4] En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet.

Kungsparken kring sekelskiftet 1900

I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping av Malmö stad.

Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.

Malmö rådhus
Lilla Torg i Malmö

Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet (nuvarande Aq-va-kul) och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av flera stora bostadsområden som Videdal, Söderkulla och NydalaHermodsdalGullviksborg. Senare tillkom Rosengård, Kroksbäck, Lindängen, Holma och Lindeborg inom ramen för miljonprogrammet. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande saneringar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet revs. I Gamla staden uppfördes Caroli City och kvarteret Erik Menved. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade till att börja med obebyggda tomter efter sig.

Flertalet av de avrivna tomterna från saneringsperioden under 1960- och 70-talen har bebyggts. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda fram till 1986, då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonhotellet vid Triangeln (sedermera Hilton, numera Scandic) med glashiss i 20 våningar. Saab-fabriken i Malmö byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. Saab-fabriken ersattes av Malmömässan.[5]

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

Turning Torso, Malmö

1995 blev ett genombrottsår när krisen vände. Under året påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talades rentav om att Malmö högskola skulle få bli ett eget universitet vilket gladde lokalpolitikerna. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo2000, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn.

2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som öppnades för trafik den 12 december 2010.

Malmö blev Sveriges första Fairtrade City 2006 (Rättvis handel-stad). Under 2011 stod Malmö värd för världens femte internationella Fair Trade Towns-konferens.

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

Staden har genom åren huserat ett flertal staber och förband.

Den militärhistoriska föreningen Malmöhusgardet strävar i dag efter att på ett tidstroget sätt åskådliggöra Malmöhus slotts soldatliv på 1500-talet.[6] Sedan 1958 finns även Kronprinsens Husarregementes Kamratförening och Minnestropp för att på liknande sätt levandegöra minnet av Kronprinsens husarregemente med olika evenemang och aktiviteter i tidstrogna uniformer med mera.[7]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Malmö stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1911 införlivades Västra Skrävlinge socken/landskommun, 1915 Limhamns köping, 1931 Fosie socken/landskommun, 1952 Södra Sallerups socken/landskommun och 1967 Oxie landskommun. 1971 ombildades stadskommunen till Malmö kommun med Malmö som centralort. Tätorten växte 1965 samman med Arlöv i Burlövs kommun.[8]

I kyrkligt hänseende var den ursprungliga stadsförsamlingen Malmö Sankt Petri församling. 1683 utbröts Malmö Tyska församling (Malmö Caroli församling) som 1813 omdöptes till Malmö Karoli församling och som återuppgick 1949 i Malmö Sankt Petri församling (och delvis i Kirsebergs församling). Malmö Sankt Pauli församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Karoli församling 1884. Malmö Sankt Johannes församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Sankt Petri församling och delvis ur Malmö Sankt Pauli församling 1906. Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytningar ur Malmö Sankt Johannes församling och Västra Skrävlinge församling. Slottsstadens församling utbröts ur Malmö Sankt Petri församling 1969. Inkorporerade landskommuner bibehöll till dessa hörande församlingar. Eriksfälts församling bildades genom utbrytning ur Fosie församling 1969 och Sofielunds församling ur Västra Skrävlinge församling samma år. Kulladals församling bildades 1969 genom en utbrytning ur Fosie församling. Husie och Södra Sallerups församling samt Möllevången-Sofielunds församling bildades 2002 av fyra församlingarna.[9] 2014 sammaslogs de olika församlingarna till sex, Malmö S:t Petri, Malmö S:t Johannes, Limhamn, Fosie, Husie och Hyllie församlingar, alla ingående i Malmö pastorat.

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Malmö rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Malmö i Malmö tingsrätts domsaga.[10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Malmö 1900–2010[11][1]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
70 095
1960
  
227 601
1965
  
254 180
1970
  
264 588
1975
  
241 191
1980
  
226 960
1990
  
223 663 6 816
1995
  
234 599 6 921
2000
  
248 520 6 934
2005
  
258 020 7 176
2010
  
280 415 7 681
Anm.: Sammanvuxen med Arlöv 1965
 † Stad med förstäder 1900.



Stadsområden och stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Malmös stadsområden


Sedan 1 juli 2013 är i tätortsdelen i Malmö kommun indelad i av fem stadsområden: Innerstaden, Norr, Söder, Väster, och Öster.[12]

Några av tätorten Malmös stadsdelsområden:

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

(Siffrorna i parentes hänvisar till kartan här bredvid.)

Sevärdheter i Malmö. Nummer hänvisar till texten
Kompanihuset.
Skyskrapan Turning Torso
Folkets park med pariserhjulet.
Malmö Stadsbibliotek i Slottsparken.
Casino Cosmopol i vinterskrud
Malmöfestivalens norra entré vid Hamngatan.

1300-tal[redigera | redigera wikitext]

1400-tal[redigera | redigera wikitext]

1500-tal[redigera | redigera wikitext]

1600-tal[redigera | redigera wikitext]

1700-tal[redigera | redigera wikitext]

1800-tal[redigera | redigera wikitext]

1900-tal - 2000-tal[redigera | redigera wikitext]


Religiösa byggnader[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Sankt Petri kyrka i Malmö
Malmö synagoga
Malmö moské

Frikyrkor[redigera | redigera wikitext]

Synagogor[redigera | redigera wikitext]

Moskéer[redigera | redigera wikitext]

Malmö har många muslimska invånare och en moské med minareter. Det finns också gott om källarmoskéer runtom i staden.

Köpcenter[redigera | redigera wikitext]

I centrala Malmö:

I utkanten eller utanför Malmö:

Stormarknader[redigera | redigera wikitext]

Coop Forum finns inom Malmö kommun vid Malmö Stadion och på Jägersro Center. Inom Stor-Malmö finns Coop Forum även på Burlöv Center i Arlöv. Ett nytt Coop Forum-varuhus planeras i den nybyggda stadsdelen vid Hyllie.

ICA Maxi finns inom Malmö kommun i Hindby, Västra hamnen och i det nybyggda området Toftanäs. Inom Stor-Malmö finns ICA Maxi på Center Syd i Löddeköpinge och i Trelleborg.

City Gross finns inom Malmö kommunRosengård centrum.

Willys finns inom Malmö kommun i Katrinelund, Limhamn, Emporia och Mobilia.

Parker[redigera | redigera wikitext]

Parti från Pildammsparken

Malmö framställer sig gärna som "Parkernas stad". Rent statistiskt har Malmö dock ganska lite grönyta.[13] Exempel på Malmös parker är:

Kanalerna[redigera | redigera wikitext]

Parkkanalen

Runt om den äldsta delen av Malmö, med förgreningar till Malmöhus slott, finns "Malmö kanaler". Här förekommer rodd, kanot, vattencykeluthyrning etc. Kanalerna utgörs delvis av gamla vallgravar, medan Östra och Södra Förstadskanalerna anlades efter att stadens befästningsverk raserats i början av 1800-talet och staden därigenom utvidgats.

Temalekplatser[redigera | redigera wikitext]

Lekplatsen i Slottsparkens strax intill stadsbiblioteket har Sagor som tema.

Malmö har satsat på lekplatser med särskilda tema. I Västra Hamnen handlar det om ekologi, i Augustenborg om musik, i Slottsparken om sagor, i Lindeborg om rymdfärder och i Pildammsparken om teater. Totalt finns ett 20-tal temalekplatser (2014). Malmö stad var först i landet med temalekplatser. De har väckt mycket intresse både nationellt och internationellt hos stadsplanerare och pedagoger. Lekplatserna har kostat cirka fem miljoner att bygga.

I en artikel i Sydsvenskan [2] berättar en lärare från Rönnens förskola att de har ett testteam, barn ur utegruppen, med vilka de åker runt och testar alla lekplatserna. Slutsatsen är att träd och grönt är viktigare än man tidigare trott och att gungor är lite överskattat.

Kartor som visar var man hittar de olika lekplatserna och vilket tema de har kan laddas ner från kommunens hemsida [3].

Följande teman finns utöver de tre som nämnts: djungellekplats, hav- och strandlekplats, betonglekplats, rymdlekplats, fiskelekplats, cirkuslekplats, tillgänglighetslekplats, musiklekplats, vattenlekplats, djurlekplats, bondgårdslekplats, fruktlekplats, magilekplats, skogslekplats, sagolekplats, spindellekplats och slutligen rörelselekplats. Under 2010 byggs en äventyrslekplats.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Yttre ringvägen vid Svågertorp, Malmö.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och invigdes 1953. Över huvud taget är området runt Malmö Sveriges motorvägstätaste.[källa behövs] Yttre ringvägen startar vid trafikplats Kronetorp södra och fortsätter som Öresundsförbindelsen (E20). Inre ringvägen byggdes på tidigt 1970-tal och startar vid trafikplats Sege vid Lundmotorvägen (numera länsväg). Därutöver finns radiellt ut/ingående motorvägar i riktning till/från Trelleborg (E6), Ystad (E65) och Staffanstorp (länsväg); samtliga dessa tre fungerar dessutom som förbindelse mellan Inre och Yttre ringvägen. Dessutom finns motorvägen från E6:an mot Malmö hamn (länsväg) vilken senare övergår till Inre ringvägen - det saknas dock cirka två kilometer för att få "hamnmotorvägen" att övergå till Inre ringvägen som sammanhållen motorväg.

Trafikplatserna Petersborg, Fredriksborg, Sunnanå och Kronetorp södra är s.k. fullständiga motorvägskorsningar av vilka det hösten 2009 endast finns 7 st i Sverige, och endast en utanför Skåne (i Gävle). Sedan tillkomsten av Yttre ringvägen har de stora problemen på Inre ringvägen avhjälpts genom att nästan all genomgående lastbilstrafik (som är västra Skånes största trafikproblem [14] avlägsnats. Problemen E6 norr om Kronetorp södra (förbi Lund) och infarten till staden från Lundmotorvägen är numera de största trafikproblemen.[14]. Ang. källor se även länken om motorvägskorsningar.

Lokaltrafik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Malmö stads spårvägar
Huvudartikel: Malmös stadsbussar

Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö Spårvägs AB. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibus AB.

1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september samma år hade man färdigställt följande linjenät:

  • Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn
  • Linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen
  • Linje 3: Ringlinjen
  • Linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem

Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:

1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 1949. 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg – Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således från 1973 bedrev all trafik med bussar.

Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.

Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör (Veolia Transport och Arriva). Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom nordvästra Skåne. Öresundstågen och Pågatågen tillsammans med Skånetrafikens bussar utgör tillsammans ett stort trafiknät över Skåne.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Öresundsbron, som är både bil- och järnvägsbro, förbinder Malmö med Köpenhamn. Brons fäste ligger på Lernacken i sydvästra Malmö.

Malmö är en viktig järnvägsknut och staden utgör start/ändpunkt för Södra stambanan. Från Malmö centralstation avgår interregionala tåg av typen Öresundståg till Köpenhamn-Helsingör, Kalmar, Göteborg och Karlskrona, expresståg (SJ 2000) till Stockholm, Veolia-tåg till Stockholm och (säsongsvis) Duved, samt sommartid (och vissa avgångar andra tider på året) nattåget Berlin Night Express till Berlin.

Genom Öresundsförbindelsen är tågtrafiken tät till Danmark med tre tåg varje timme till Köpenhamn-Helsingör under dagtid och ett tåg i timmen nattetid. Även den lokala tågtrafiken till övriga Skåne från Malmö är tät. Lokala linjer inom Skåne från Malmö C är (2014) Malmö-Kristianstad, Malmö-Helsingborg-Ängelholm via Landskrona, Malmö-Helsingborg via Teckomatorp samt Malmö-Ystad-Simrishamn. För dessa linjer används oftast tågtypen Pågatåg, men det förekommer även att Öresundståg används och då således som lokaltåg.

Järnvägen till Lund öppnades den 1 december 1856. Den blev, skulle det visa sig, en katalysator för stadens långvariga uppsving. [källa behövs]

2005 påbörjades arbetet med Citytunneln i staden. Den blev klar 2010. Tunneln har medfört att tåg kan passera Malmö utan att behöva vända. Två nya stationer byggdes, en underjordisk vid Triangeln och en i Hyllie. Den äldre banhallen, en säckstation, används för t.ex. tåg norrifrån med Malmö C som slutstation.

Inom Malmö tätort finns sedan 2011 fem järnvägsstationer med persontrafik. Malmö centralstation är den station där alla passerande tåg stannar. På Hyllie station och Triangelns station stannar Öresundståg och Pågatåg. I Burlöv och Svågertorp stannar Pågatåg. Stationerna Persborg och Östervärn, vid Kontinentalbanan, kan komma att öppnas på nytt för en eventuell ringlinje.[källa behövs]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Cirka 28 km från centrala Malmö, i Svedala kommun, ligger Malmö Airport, även känd som Sturups flygplats. Reguljärtrafiken trafikerar Stockholm, London, Prag, Warszawa, Barcelona, Madrid, Marseille, Dublin, Belgrad, Dubrovnik och Budapest.[källa behövs][uppdatering behövs]

Chartertrafik förekommer till ett flertal semesterorter, däribland Nice och Mallorca. För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats Kastrup den mest använda. Innan Öresundsbron öppnades gick svävare, en sorts fartyg på luftkuddar, mellan Malmö hamn och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare på väg till Kastrup brukade använda. I dag har den före detta svävarterminalen istället blivit en terminal för fjärrbusstrafiken.

Båttrafik[redigera | redigera wikitext]

Det går dagliga lastbilsfärjor till Travemünde. Innan Öresundsbron byggdes fanns betydande båttrafik till Danmark; bilfärjor från Limhamn och passagerarbåtar från centrum.

Cykel[redigera | redigera wikitext]

Biltrafiken har under lång tid varit ett prioriterat trafikslag,[15] men enligt kommunen är Malmö en cykelstad.[16] Det finns 410 km cykelvägar och 30% av resorna i Malmö sker med cykel [17]. 2013 blev Malmö utsedd till världens sjunde bästa cykelstad enligt The Copenhagenize Index 2013, som listat de mest cykelvänliga städerna i världen. I motiveringen nämns Malmös kontinuerliga och stora cykelsatsningar, i form av bland annat kampanjen ”Inga löjliga bilresor” och namngivning av cykelstråk som gör det lättare för cyklister att hitta.[18]

En undersökning har visat att Malmö under 2006-2007 var Sveriges farligaste cykelstad. Malmö hade då fler omkomna och skadade cyklister än vad Göteborg och Linköping hade tillsammans [19].

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Mercedes-Benz nya skandinaviska huvudkontor i Malmö
Brios nya huvudkontor i Malmö

Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. I dag är situationen annorlunda.

Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media. Staden har dock alltjämt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Malmös framgångssaga som kreativ kunskapsstad bygger på en succéartad ryktesspridning av sällan skådat slag, hävdar forskaren Veselinka Möllerström som forskat om hur malmöborna upplever staden. "Om sagan inte stämmer överens med människors realiteter kan det slå tillbaka med stor kraft. Kreativitet, flexibilitet, mötesplatser och innovation är de ledord som ständigt upprepas för att tillskriva staden en ny identitet. Kommunikationsfolket har fokuserats på en quick fix. Man ska inte glömma att staden har stora sociala problem och en ökad segregation, som man inte alls vill nämna" hävdar Veselinka Möllerström.[20]

Malmö är Sveries centrum för brottslighet med bluffakturor, med 400 engagerade inom denna verksamhet vilket utgör 80% av denna form av bedrägeri i landet.[21] Denna verksamhet började ta fart år 2005 och göder organiserad brottslighet.[21]


Industrihistoria[redigera | redigera wikitext]

Historiska industrier:

I Malmö fanns 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.

Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d.ä. den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.

Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d.y. delägare.

Lorens Kockum, som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821–1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Malmö högskola som startade 1998 har vuxit kraftigt under 1990- och 2000-talen. Antalet studerande 2012 var ca 24 000.[källa behövs] Innan högskolan öppnade var universiteten i Lund och Köpenhamn de närmaste lärosätena med ett bredare utbud av högre utbildning. Vissa högre utbildningar har dock bedrivits länge i Malmö, bland annat finns en tandläkarhögskola, en lärarhögskola samt World Maritime University.

För närvarande finns 14 kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal folkhögskolor, friskolor och fristående gymnasieskolor. Ett diagnostistiskt prov gjort 2011 av Malmös gymnasieelever i årskurs ett visar att var tredje elev kan för dålig svenska och har behov av stödåtgärder. Utöver det visade provet att Malmö har oproportionerligt låg andel toppresterande elever.[22] Under perioden 1996 till 2009 hade Malmö med 167 näst flest anlagda skolbränder i landet efter Göteborg.[23]

Exempel på grundskolor i Malmö är Apelgårdsskolan, Geijerskolan, Johannesskolan, Kryddgårdsskolan och Rosengårdsskolan.

Kultur och nöje[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Konst[redigera | redigera wikitext]

Nöje[redigera | redigera wikitext]

  • Restaurang Kungsparken byggdes 2001 om till Casino Cosmopol, Malmö fick därmed ett av Sveriges fyra statliga kasinon.
  • Folkets Park är världens äldsta folkrörelseägda folkpark. Fram till 2013 fanns där bland annat Axels Tivoli med ett av norra Europas högsta pariserhjul med sina 45 meter tills Liseberg byggde sitt "Göteborgshjul" på 60 meter. 2013 beslutade kommunledningen att ändra parkens inriktning, ett ännu oklart projekt under projektering. I övrigt har folkparken ett terrarium (Malmö Reptilcenter), dansstället Amiralen, restaurang Far i Hatten, Nöjesteatern, minigolfbanor med mera.
  • Aq-va-kul i Malmö är Skandinaviens största inomhusbad, med äventyrsbassäng, solarium och Nautilusgym.
  • Malmö har fem biografer. Däribland den största biografen Royal.
  • I city vid och kring Lilla torg finns ett antal populära och trendiga restauranger samt barer.

Mat och dryck[redigera | redigera wikitext]

Malmö har mer än 600 restauranger, kaféer och barer, där många återspeglar det mångkulturella utbudet. Sedan 2004 kan rikets tredje stad även stoltsera med sin egen Malmö Akvavit.

Årliga evenemang[redigera | redigera wikitext]

  • Malmöfestivalen - föregångaren till Sveriges stadsfestivaler. En vecka med gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från träskor till krokodilbiffar, en tradition sedan 1985.
  • Pildammsteatern har det under många decennier sommartid spelats folklustspel och liknande utomhus ända fram till 1990-talet. Denna tradition har sedan ersatts av det kommunala, internationella sommarprogrammet Sommarscen Malmö med en stor mängd konserter och scenkonst-gästspel från hela världen för alla åldrar större delen av sommaren.
  • Sedan 2009 arrangeras vid havet i Västra hamnen de dagliga solnedgångskonserterna Goodnight Sun med främst svenska gästartister under ledning av gitarristen Peter Tegnér.[24]

Tidigare evenemang[redigera | redigera wikitext]

Media[redigera | redigera wikitext]

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

Radio[redigera | redigera wikitext]



Sport[redigera | redigera wikitext]

Malmö Stadion.
Huvudartikel: Sport i Malmö

Som sportstad är Malmö mest berömd för fotbollslaget Malmö FF som bildades 1910, vars främsta meriter är att ha vunnit Allsvenskan fler gånger än något annat svensk klubblag samt givetvis finalplatsen i Europacupen för mästarlag 1979 på Olympiastadion i München. Förvisso förlust 0–1 mot Nottingham Forest, men det gav klubben Svenska Dagbladets bragdmedalj. Stadens första Allsvenska lag var dock IFK Malmö, med ett 15-tal säsonger i denna serie. Malmö FF har även haft ett framgångsrikt damlag, under en tid med namnet LdB FC, numera under namnet FC Rosengård, som bland annat blivit svenska mästarinnor flera gånger.

Inom handboll har stadens främsta lag varit IFK Malmö. Från slutet av 1980-talet började Percy Nilsson storsatsa på den i staden tidigare lite undanskuffade ishockeyn och Malmö IF, numera känt som Malmö Redhawks. Denna storsatsning ledde fram till Elitserien samt två SM-guld under första halvan av 1990-talet. Efter att Percy Nilsson slutade sponsra "rödhökarna" har klubben levt en mer undanskymd tillvaro utanför högsta serien. Att klubben flyttat från Malmö ishall till den nybyggda Malmö Arena, Sveriges andra största arena för ishockey, tycks inte hjälpt klubben sportsligt sett. Våren 2012 kom Redhawks i ekonomisk kris, och tvingades skära ner sina omkostnader. Det publika sportintresset i Malmö också har sedan 2000-talets början utan tvekan åter övergått till fotbollen och Malmö FF, som numera också spelar på en helt ny och utpräglad fotbollsarena (utan löparbanor), Swedbank Stadion.

Staden har periodvis även haft en basketklubb i högsta serien. Malbas och senare Heta Skåne, den senare spelade dock hemmamatcher i åtskilliga andra skånska städer. Intresset för Basket i staden har aldrig varit särskilt högt.

Limhamn Griffins är stadens lag i amerikansk fotboll och har vunnit SM-guld tre gånger 1993,1994 och 2007. De spelar 2014 i Superserien.

Bland indrottsklubbar för icke-lagsporter märks främst den framgångsrika friidrottsföreningen MAI. De s.k. Kvällspostengalorna drog 25.000 åskådare till Malmö Stadion under flera år kring 1980-talets slut och 1990-talets början.

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö[redigera | redigera wikitext]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Malmö, liksom hela Skåne, har ett milt tempererat klimat med kalla till milda vintrar och mycket milda somrar. Vintrarna är ofta molniga med kort dagsljus, medan somrarna erbjuder långa dagar och halvklart väder. Årsnederbörden är omkring 603 mm, med 169 regniga dagar om året. SMHI:s mätstation vid Tekniska museet kallas numera "Malmö 2". Den är ersatt av en likadan station mellan Jägersro och Oxie som sedan sent 1980-tal mäter de officiella temperaturer SMHI meddelar media. Den ligger på 40 meters höjd och långt från havet. Den gamla stationen vid Tekniska museet är dock fortfarande i bruk och har alltid varit Sveriges varmaste mätstation. Temperaturer från åtminstone 1930-talet kan laddas ned från SMHI, (Station "Malmö 2"). Skillnaden mellan Jägersrostationen och Tekniska museet gäller främst vinternätter, vilka är avsevärt högre i centrum.

Malmö har en årsmedeltemperatur på +8.4 grader i centrum. Under de senaste 15 åren ligger årsmedeltemperaturen på +8.9 grader. Som jämförelse hade Stockholm 1991-2005 medeltemperaturen +6.5 grader. Hela skillnaden ligger mellan slutet av augusti och början av juni. I juli är Stockholm till och med 0.1 grad varmare.

Genomsnittliga temperaturer:[25]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 2 2 5 10 16 20 21 21 17 12 7 4
 Lägsta medeltemp. -3 -3 -1 2 7 11 13 12 10 7 3 -1
 Nederbörd 49 30 40 38 41 52 61 58 59 57 61 58

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Malmöguiden (Lund 2007) ISBN 978-91-976871-0-2
  • Malmö stads historia del 1-8, Malmö 1971-94
  • Rosborn, Sven Malmö. Den medeltida staden och dess omland Göteborg 1984
  • Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf Björn Arkitekterna som formade Malmö Stockholm 1996
  • Tykesson, Tyke [red] m.fl. Guide till Malmös arkitektur Stockholm 2001
  • Tykesson, Tyke [red] Malmös kartor Lund 2003

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003
  4. ^ ”CyberCity / Befolkningstal för hela Sverige”. http://urbanhistory.historia.su.se/cybercity/befolkning/index.htm. Läst 20 juli 2014. 
  5. ^ Malmö stads historia, band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1971–1994.
  6. ^ Malmöhusgardets webbplats
  7. ^ Kronprinsens Husarregementes Kamratförening och Minnestropps webbplats
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Malmö, med Limhamn och Sofielundshusen
  12. ^ Malmö delas upp i fem stadsområden
  13. ^ Tykesson, Tyke (redaktion) (2001). Guide till Malmös arkitektur. Arkitektur Förlag 
  14. ^ [a b] vägverket syd
  15. ^ ”Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2009-2013”. Malmö kommun, Miljöförvaltningen. http://www.malmo.se/download/18.4d147ba1286e5bcbb4800049435/Åtgärdsprogram+mot+buller.pdf. Läst 2011-12-28. 
  16. ^ [1]
  17. ^ Gång- och cykeltrafik i Malmö
  18. ^ http://copenhagenize.eu/index/09.html
  19. ^ Malmö är den farligaste cykelstaden i Sverige”. Kvällsposten. 2007-07-25. http://www.kvp.se/nyheter/1.772609/malmo-ar-den-farligaste-cykelstaden-i-sverige. 
  20. ^ http://www.skanskan.se/article/20111107/LUND/711079815/-/kockumiterna-forlorare-i-sagan-om-malmo
  21. ^ [a b] Peter Herkel (10 oktober 2013). ”Malmö centrum för bluffbrotten”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/sverige/malmo-centrum-for-bluffbrotten/. Läst 14 februari 2014. 
  22. ^ Ivarsson, Dan. ”Var tredje Malmöelev klarar inte gymnasiets svensktest”. Sydsvenskan.se. http://www.sydsvenskan.se/malmo/article131499.ece. Läst 10 september 2011. 
  23. ^ ”Näst flest anlagda skolbränder i Malmö”. Sydnytt 1 april 2010. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/nast-flest-anlagda-skolbrander-i-malmo. Läst 24 juni 2014. 
  24. ^ Goodnight Suns webbplats
  25. ^ World Weather Information Service

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]