Andreas I av Ungern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Byst av Andreas I i Nationalhistoriska minnesparken (Ungern)

Andreas I (död 1060) var kung av Ungern mellan 1046 och 1060. Han var möjligen brorson till Stefan I av Ungern. Han var gift med Anastasia av Kiev.

När Stefan I:s son Imre dog 1031 vid en jakt, fanns bara den hedniske Vazul och hans tre söner, Andreas, Béla och Levente som erkända tronföljare. Peter Orseolos anhängare bländade Vazul, och hans söner jagades bort från landet. De tre prinsarna flydde först till Tjeckien och därefter till Polen.

När Ungern blev tysk-romersk vasallstat efter 1044, beslöt den ungerska högadeln att skicka efter Andreas i Ryssland. När Andreas ankom till landet på hösten 1046 hyllade de ungerska rebellerna honom som kung vid Abaújvár, en stad i nordöstra Ungern.

Många ungrare förväntade sig att Andreas skulle avskaffa kristendomen i landet och återställa den gamla ordningen. Men så blev inte fallet och ett nytt uppror bröt ut. Biskop Gellért blev ett offer för dessa uppror. Rebellerna kastade ner honom från en klippa i Buda, som nuförtiden kallas Gellértberg.

1047 hade Andreas återställt den kristna ordningen och blev enväldig kung av Ungern. Han måste i första hand skydda Ungern från Henrik III, som utan framgång angrep Ungern 1050, 1051 och 1052. Striderna slutade med freden i Tribur 1053.

Senare kom det till meningsskiljaktigheter mellan Andreas och Béla, varefter Béla anföll Ungern med hjälp av den polske fursten. I slaget sårades Andreas och tillfångatogs. Han dog 1060.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Adelaide av Ungern
  2. Salomon I av Ungern (kung av Ungern)

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Peter I
Kung av Ungern
10461060
Efterträdare:
Béla I