Kungariket Ungern
- För andra betydelser, se Kungariket Ungern (olika betydelser).
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
.svg)
Kungariket Ungern var kungarike från år 1000 till 1918, och sedan en andra period från 1920 till 1946. Sedan 1946 är Ungern i stället republik.
Innehåll |
Det tidiga ungerska kungadömet [redigera]
Kungadömet Ungern uppstod år 1000, när furstendömet Ungern, grundat 896, erkändes som ett kungarike. Den första kungaätten i landet var Árpáddynastyn. Den första kristna kungen i landet var Stefan I av Ungern. Kungariket Ungern var under större delen av sin historia en tongivande stat i Centraleuropa som bestod av flera delar, bland annat dagens Ungern, Transsylvanien, Kroatien-Slavonien och ett område betecknat som Militärgränsen.[4]
Under 1500-talet ökade pressen på landet av det Osmanska riket och efter slaget vid Mohács år 1526 (där turkarna segrade över ungrarna) splittrades kungadömet i realiteten i tre delar - en västlig del som kom att bli en undertitel till den habsburgska kronan, en central del med huvuddelen av dagens Ungern som styrdes direkt av Osmanska riket och en östlig del som kom att bli furstendömet Transsylvanien. Så småningom hamnade det under osmanskt styre, för att bli en del av de österrikiska Habsburgarnas välde. År 1867-1918 ingick kungadömet Ungern i unionen Österrike-Ungern.
Historia [redigera]
Förhistoria [redigera]
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-08) |
Árpáddynastin [redigera]
I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under Árpád västerut från nuvarande Ryssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan Duna (Donau) och Tisza. Furst Géza som var den förste av Árpáddynastin som lät sig kristnas hade redan under 900-talets slut genom att öppna landet för kristna missionärer lagt grunden för en ungersk kristen statsbildning, men hans son Vajk (senare Stefan I) kom att fullborda enandet av landet. Stefan begärde av påven Sylvester II en krona och han kröntes i Székesfehérvár julhelgen år 1000 eller möjligen 1001. Stefan visade sig vara en mycket kraftfull konung och vägrade svära lojalitet mot den tysk-romerske kejsaren och slog tillbaka dennes angrepp på Ungern år 1030. Därmed försäkrades Ungerns fortsatta självständiga existens i Europa. Vidare påbjöd Stefan att var tionde by skulle uppföra en kyrka, samt bjöd in ytterligare missionärer till landet. Stefan förlänades därmed av påven titeln Apostolisk Konung och ger honom rätten att bära det apostoliska dubbelkorset i sitt vapen. Stefan dog 1038 och kanoniserades som kyrkans första helgon som inte kom att dö martyrdöden 1083.
Kroatien förenades med Ungern genom personalunion 1102.
Mongolernas invasion [redigera]
År 1241 invaderades Ungern av mongolerna, och efter några inledande segrar krossades den ungerska armén i slaget vid Mohi.
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-08) |
Ätten Hunyadi [redigera]
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-08) |
Ungern under osmanska riket [redigera]
-
Se även: Furstendömet Transsylvanien.
|
|
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-08) |
Det andra ungerska kungadömet [redigera]
-
Se även: Kungariket Ungern (1920–1946).
Efter första världskriget återupprättades ett självständigt Ungern som en monarki utan kung. Istället tillsattes en regent, amiral Miklos Horthy, som kom att leda landet in i allians med Tyskland under andra världskriget. År 1946, efter att Röda armén hade avsatt den tidigare regimen, införde kommunisterna republik. 1989 kastades kommunistdiktaturen ut, men republiken bestod. År 2000 firade man 1 000-årsjubileum för bildandet av Kungariket Ungern.[5]
Statsvapen [redigera]
Följande är exempel på statsvapen:
.svg) |
Det äldsta statsvapnet är ett dubbelkors. Länge antogs det symbolisera det apostliska kungariket Ungern. Den mest accepterade teorin är att det kommer från bysantinskt inflyttande, då korset dök upp runt 1190 när Béla III var kung, och han uppfostrades hos det bysantinska hovet. |
.svg) |
Röda och vida remsor symboliserar Huset Árpád, och användes första gången som statsvapen 1202 på ett sigill av kung Emmerich. Sigillit innehöll inte dubbelkorset, bara remsorna, och var och nio lejon på remsorna. |
.svg) |
Statsvapnet med remsorna till vänster och korset till höger, över kullarna, dök första gången upp under Ludvig I:s regeringstid (1342–1382). Kronan över statsvapnet dök upp under Ulászló I of Hungary (1440–1444). Det var först bara ett icke-specifikt diadem men på 1464 års sigill av Matthias Corvinus påminde det mer om Ungerns krona. |
 |
Under Ungerska revolutionen och frihetskriget 1848-1849, när Habsburgsdynastin kastats ner från tronen den 14 april 1849, togs Ungerns krona bort från statsvapen. Det kvarvarande lilla statsvapnet kallas ofta "Kossuth-statsvapnet" ungerska Kossuth-címer efter Lajos Kossuth, Ungerns regent-president. |
 |
Dagens (2010) stadsvapen för republiken Ungern antogs 1990 men fastän det är en republik syns Ungerns krona, som en symbol för Ungern. Ungerns nuvarande (2010) statsvapen antogs den 3 juli 1990, när kommunistregimen fallit. Statsvapnet har använts tidigare, både utan med och utan Ungerns krona, ibland som en del av ett större statsvapen, med rötterna i Medeltiden. |
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Även rysk-ortodoxa, Unitarianism, Judaism
- ^ Historical World Atlas. With the commendation of the Royal Geographical Society. Carthographia, Budapest, Hungary, 2005. ISBN 963-352-002-9CM
- ^ Majoriteten ungrare kristnades på 900-talet. Den förste kungen av Ungern, Stefan I den helige, antog västlig kristendom. Ungern förblev katolskt till 1500-talet då reformationen ägde rum. Som en följd av detta spreds först Lutheranism och snart därefter kalvinism.
- ^ Aldásy, Antal. "Hungary", The Catholic Encyclopedia. Vol. 7. New York: Robert Appleton Company, 1910. 17 April 2009 <http://www.newadvent.org/cathen/07547a.htm>.
- ^ Text of the Millennium Act (ungerska)
Källor [redigera]
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
