Budapest

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 47°28′19″N 19°3′1″O / 47.47194, 19.05028
Budapest
Stad
Budapest Chain Bridge1.jpg
Proposed flag of Budapest (2011).svg
Flagga
Coat of arms of Budapest.png
Stadsvapen
Etymologi: Två städer: Buda + Pest
Land  Ungern
Provins Budapest, huvudstaden
Koordinater 47°28′19″N 19°3′1″O / 47.47194, 19.05028
Area 525,13 km²
 - storstadsområde 2 538,06 km²
Folkmängd 1 712 210 (1 januari 2009[1])
 - storstadsområde 2 503 205 (1 januari 2009[1][2])
Befolkningstäthet 3 261 invånare/km²
 - storstadsområde 986 invånare/km²
Borgmästare Tarlós István (Fidesz)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Hungary location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: budapest.hu
Vörösmarty tér
Buda slott
Parlamentet
Fiskarbastionen
Gresham palats
Gerbeaud
Buda och Pest (ca. 1850)
Andrássyavenyn (1896)

Budapest är huvudstaden i Ungern. Den består av stadshalvorna Buda och Pest, väster respektive öster om floden Donau. 1873 slogs Buda, Pest och Óbuda samman till en enda stad, innan dess var de tre skilda städer.

Strax utanför Óbuda finns än idag spåren av en romersk stad från 100-talet, vid namn Aquincum. 1361 blev Buda Ungerns huvudstad. Budapest har drabbats av flera stora förstörelser men har återuppstått och har idag en befolkning på omkring 1,7 miljoner. Staden är indelad efter parisiskt mönster i 23 distrikt (kerület) med slottshöjden som första distrikt. Hela storstadsområdet omfattar Budapest samt ytterligare 80 omgivande kommuner, och har cirka 2,5 miljoner invånare.[2]

Innehåll

[redigera] Geografi

Staden ligger ganska centralt i landet, på båda sidor av Donaufloden. Staden omgives av flacka uppodlade slättområden med bl.a Ungerns bästa jordbruksmark.

Liksom övriga landet har staden ett mer eller mindre kontinentalt tempererat klimat med relativt små temperatursskillnader. Om sommaren dominerar en fuktig, sydostlig vind från Svarta havet med höga temperaturer följt av en luftfuktighet på 85-95%, vilket gör att höga temperaturer kan bli smått outhärdliga särskilt vid vindstilla väder.

Vintrarna domineras av en kamp mellan kalluften i öster och varmluften i söder, och temperatursskillnaderna är stora. I vissa fall kan sydliga mildluftsattacker ge uppmot 15 eller kanske 20-grader och sol, medan det också kan förekomma riktiga köldknäppar från nordost med lokalt nedemot -35 grader.

[redigera] Sevärdheter

Pest är stadens kommersiella och kulturella centrum. Här finns boulevarderna eller "ringlederna" (körut) med en koncentration av parisiska caféer, teatrar och museer. Andrássy út, eller "Andrassyboulevarden" med bland annat Ungerska Statsoperan mynnar ut i Hjältarnas torg där även Konstmuseet finns. Hela området finns idag på Unescos världsarvslista. I närheten finns den stora Stadsparken med bland annat Széchenyi termalbad. 24 februari 2002 öppnades museet/monumentet "House of Terror" på Andrassyboulevarden. Museet visar hur Ungern gick igenom två terrorregimer, först under Tyskland och sedan under Sovjet. Huset på Andrássy ut 60 var Huvudkvartet för båda partier, med fängelsehålor i källaren där man kan bland annat kan besöka Raoul Wallenbergs fängelsecell. Den stora välkända gågatan Váci utca med Vörösmarty tér tillhör huvudstråket för Budapests affärer, restauranger och caféer. Stora saluhallen är en av de största i sitt slag och välbesökt av turister. Förintelsemuseet är östra Europas första och ligger nära Ferenc körút. I Pest finns även Ungerns parlament samt flera universitet. Mer kända byggnader på Pestsidan är Sankt Stefan-basilikan, Stora synagogan och Stora saluhallen där många turister samlas.

På Budasidan som är mer av historisk karaktär återfinns slottshöjden med kungliga slottet som idag är hem för bland annat Nationalgalleriet. Invid slottet ligger Mattiaskyrkan (Nagyboldogasszony-templom, "Vår frus kyrka") vars äldsta delar härstammar från 1200-talet. Kyrkan var kunglig kröningskyrka och här kröntes den siste konungen av Ungern, Károly (Karl), år 1916. I närheten finns en av de populäraste byggnaderna för turister, Fiskarbastionen. Från bastionen har man en enorm utsikt över hela staden. På den lilla gatan Uri utca nr 9 ligger Budaslottets labyrint, där man kan ta sig djupt ner i kalkstensberget och till en labyrint av grottor som grävdes på Medeltiden. Man kan även få en guidad tur samt se en utställning om Ungerns historia med vaxdockor på detta ställe.

Budapest är även känt för sina badhus. Vattnet kommer från varma källor. Romarna byggde de första badhusen, men dessa är numera i ruiner. De drygt 150 år som staden var osmansk bidrog med en väl bevarad turkisk badhustradition. Rudas termalbad uppfördes 1550, under den Ottomanska ockupationen av Ungern. Badet har idag kvar mycket av de typiska elementen för ett turkiskt bad. Europas största badhus heter Széchenyi och ligger intill Stadsparken (Városliget) på Pestsidan. Ön Margitsziget ligger mitt i Donau och har en stor park med varma svavelkällor. Även det kanske mest kända Gellértbadet ligger på sluttningen till Gellertberget. Längst upp på Gellertberget står frihetsstatyn. Stadens mest kända bro Kedjebron, förbinder Budasidan med Pestsidan.

Utanför Budapest finns Memento Park, en park där man samlat ihop och låtit ställa upp alla kommunistiska statyer som tidigare fanns inne i centrala staden.

[redigera] Kommunikationer

Budapest har en väl utbyggd kollektivtrafik med ett av världens längsta spårvägsnät, flera tunnelbane- och busslinjer samt pendeltåg. Trafiken drivs av bolaget BKV. I Budapest finns även trådbussar.

[redigera] Tunnelbana

Budapests tunnelbana öppnade redan 1896 och är, näst efter City & South London Railway i London, världens äldsta tunnelbana. Tunnelbanan har tre linjer M1, M2 och M3 och linje M4 (grön linje) som är under byggnation och ska öppna en första del år 2011. Tunnelbanan är smidig och snabb samt tar många passagerare. Den äldre linjen M1 har tätare mellan stationerna och mindre vagnar än linje M2 och M3.

[redigera] Spårvagn

Budapests spårvagnar har över 30 olika linjer och ett nät som är 196 km långt. Staden täcks av linjer från alla håll och vagnarna har en gul färg. Budapest har bl.a. världens längsta spårvagn som trafikerar de linjerna med mest passagerare. Moskva Ter utgör en stor knutpunkt för spårvagnstrafiken.

[redigera] Pendeltåg/Tåg

Budapest pendeltåg har fyra olika linjer som trafikerar främst förorterna. Vagnarna har en grön färg och är lätta att känna igen. I Budapest finns tre större järnvägsstationer, Keleti pályaudvar (Östra station), Déli pályaudvar (Södra station) och Nyugati pályaudvar (Västra station). Från dessa utgår järnvägar till i princip hela landet samt Budapest pendeltåg.

[redigera] Flyg

För flygtrafiken finns Liszt Ferenc flygplatsen, som är navet för det ungerska flygnätet, och var hemmabas för Ungerns nationella flygbolag Malév innan dom gick i konkurs. Flygplatsen har också blivit populär för Europeiska lågprisflyget. Från flygplatsens terminal 1 och 2 kan man ta buss nr 200 till den närmaste tunnelbanestation som heter Köbánya-Kispest på linje M3. Fram till den 16:e mars 2011 hette flygplatsen Ferihegy.

[redigera] Motorväg

Budapest utgör ett nav för de ungerska motorvägarna som sträcker sig ut till olika delar av landet.

Om man vill åka upp på Budas berg kan man ta Kugghjulsbanan från spårvagnshållplats Városmajor. Vid slutstationen kan man sedan byta till Barntåget, ett litet tåg som sköts av barn förutom chauffören som är vuxen. Högt uppe på berget kan man sedan kliva av och ta Stolliften ner och få en enorm utsikt över staden.

[redigera] Broar

Flodstränderna förenas genom följande broar:

  • Lágymányosibron (Lágymányosi híd)
  • Petöfibron (Petöfi hid)
  • Frihetsbron (Szabadsághíd), 331 meter, öppnad 1896.
  • Elisabetsbron (Erzsébet híd), 290 meter, öppnad 1903, sprängd under andra världskriget, ny bro öppnad 1964
  • Széchényiska Kedjebron (Széchényi lánchíd), 384 meter, öppnad 1849.
  • Margaretabron (Margit híd), 567 meter, öppnad 1876.
  • Árpádbron (Árpádhíd)

Till det tillkommer två järnvägsbroar, en motorvägsbro samt en metrotunnel.

[redigera] Sport

Budapest Honvéd FC är en sportklubb i Budapest som är mest känd för sitt fotbollslag.

[redigera] Bilder

[redigera] Källor

  1. ^ [a b] Központi Statisztikai Hivatal; A Magyar Köztársaság helységnévkönyve 2009, január 1 (excelfil) Läst 31 oktober 2009.
  2. ^ [a b] Központi Statisztikai Hivatal; Társadalmi, gazdasági jellemzök (pdf-fil) Läst 31 oktober 2009.

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk