Anna Branzell
Anna Branzell | |
Personfakta | |
---|---|
Född | 30 mars 1895[1] |
Födelseplats | Mandal[2][3] |
Död | 19 juli 1983[1] |
Dödsplats | Göteborg[4] |
Alma mater | Kungliga Tekniska högskolan |
Arbeten | |
Hitta fler artiklar i Arkitekturportalen | |
KulturNav |
Anna Branzell, född Mohr 30 mars 1895, död 19 juli 1983, var en norsk-svensk arkitekt. Hon blev 1919 den första kvinna som tog examen vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), tillika första kvinna som tog arkitektexamen i Sverige[5]. Hon var född i Norge som Anna Mohr och skrivs ibland även Anna Mohr Branzell.
Biografi
När Anna Mohr påbörjade sina studier vid KTH angav KTH:s stadgar fortfarande att utbildningen var öppen för "unga män", vilket innebar att kvinnor endast kunde antas efter beviljad dispens. Den första som beviljades dispens var Agnes Magnell 1897. Magnell studerade också arkitektur, men hon kom aldrig att ta examen, och således blev Anna Mohr först med detta 1919.[6][7] (KTH:s stadgar tillät kvinnor som ordinarie studerande från 1921, och den första av dessa blev Brita Snellman, som tog arkitektexamen 1924.)
Anna Branzell var gift med Sten Branzell som var stadsplanearkitekt respektive stadsarkitekt i Göteborg 1926-1957. Bland Anna Branzells arkitektuppdrag finns Carl Olssons trädgård.[8] Anna och Sten Branzell utförde även uppdrag tillsammans.[9]
Hon är begravd på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.
Referenser
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, läs online, läst: 23 oktober 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 25 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ "Genus på Arkitekturmuseeet". Arkitekturmuseet.se. Läst 22 januari 2013.
- ^ Vetenskapsradion 5 mars 2009: 1914: Kvinna med räknesticka gör entré
- ^ Maja Montgomery (1915–2003) Arkitekt i Eksjö
- ^ Göteborgs historia, 30 maj 2009: Olssons trädgård
- ^ Gamlestadens historia: Kvibergs Kyrkogård, läst 19 juli 2009
|