Anton Fridrichsen
Anton Fridrichsen-Johnson, född 4 januari 1888 i Meråker, Norge, död 16 november 1953, var en norsk-svensk teolog och professor i exegetik i Uppsala.
Fridrichsen tog en teologie ämbetsexamen i Oslo 1911 och studerade därefter i Tyskland 1912-13. Efter några års prästtjänstgöring blev han 1916 docent i Oslo med en avhandling om det bibliska helighetsbegreppet (Hagios-Qadoš). Fridrichsen disputerade 1925 i Strasbourg med hanhandlingen Le problème du miracle dans le chstianisme primitif, för att sedan bli hedersdoktor i Marburg 1927.[1]
1928 blev han professor i Nya Testamentets exegetik i Uppsala. Förutom nämnda arbeten har Fridrichsen offentliggjort ett flertal mindre arbeten, samt en mängd tidskriftsuppsatser. En del av hans produktion vänder sig även till en bredare publik såsom Vem ville Jesus vara? i Verdandis småskrifter 1931. Fridrichsen var även medarbetare i Svensk uppslagsbok under signaturen A.J.F.[1]
Fridrichsen grundade en internationellt känd exegetisk skola, som fick en rad uppmärksammade lärjungar. Sitt engagemang för kyrkan blandades med en radikalt vetenskaplig hållning.
Fridrichsen ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Referenser
Noter
Webbkällor
- Uppslagsordet Fridrichsen, Anton från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-05-13.
Tryckta källor
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
| Företrädare: Rutger Sernander |
Inspektor för Gotlands nation 1932-1938 |
Efterträdare: Gunnar Blix |
