Nationalencyklopedin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
NE Nationalencyklopedin AB
Typ aktiebolag
Huvudkontor Malmö
Nyckelpersoner
Hubert Kjellberg, VD
Produkter Kunskapstjänster för skola, bibliotek, företag, myndigheter och privatpersoner
Historia
Grundat Sverige
17 september 1999
Struktur
Moderbolag Cydonia Development
Avdelningar Företagsledning och marknadsavdelning,
Redaktion,
Affärsutveckling,
Kundcenter, administration och IT,
NE Skola
Övrigt
Webbplats ne.se
Band 1–20, tre supplement och Nationalencyklopedins ordbok (NEO)

Nationalencyklopedin (NE) är ett svenskt kunskapsföretag som tillhandahåller digitala kunskapstjänster. NE är mest känt för sitt uppslagsverk som i dag finns tillgängligt på NE.se tillsammans med en rad andra digitala tjänster riktade mot såväl skolor och bibliotek som företag, myndigheter och privatpersoner.

Det tryckta uppslagsverket gavs ut i tjugo band mellan 1989–1996 av förlaget Bra Böcker AB. De ursprungliga tjugo banden innehåller 12 700 sidor med 170 000 uppslagsord och tillsammans 100 miljoner tecken. Det är därmed det tredje mest omfattande tryckta uppslagsverket på svenska genom tiderna, efter Nordisk familjebok och Svensk uppslagsbok.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I 1980-talets svenska kulturdebatt diskuterades bristen på ett modernt uppslagsverk, en ”stor encyklopedi” på svenska. En statlig utredning tillsattes, som resulterade i en upphandling med statligt garantilån. Upphandlingen vanns 19 juni 1985 av förlaget Bra Böcker AB,[1] som fick ett lån beviljat på 17 miljoner kronor av Sveriges riksdag. Tack vare god försäljning, lyckades förlaget återbetala lånet helt i december 1990.

Framtagningen av Nationalencyklopedin har kantats av kontroverser. Satsningen på en stor encyklopedi i tjugo tryckta band var redan från början kontroversiell. På 1980-talet framstod nämligen datorer som ett bättre alternativ för framtidens kunskapsförmedling. Många förvånades över att upphandlingen vanns av Bra Böcker, som av vissa betraktades som ett bokklubbsförlag med andraklassens uppslagsverk (Bra Böckers Lexikon, sedan 1971, som dock var encyklopediskt standardverk på svenska bibliotek), ”veckotidningsförlaget i bokform”.[2] Den första chefredaktören, Bi Puranen, avgick i januari 1987 efter interna stridigheter,[3] och hennes namn finns inte med i det tryckta verket; i stället anges Kari Marklund som chefredaktör för banden 1–11 och Christer Engström för banden 12–20.

När verket bara kommit en bit på väg hamnade Bra Böcker i ekonomiska svårigheter, och ett tag fanns ett hot om att fortsatt utgivning av ytterligare band måste avbrytas och verket därmed skulle bli ofullbordat. Hotet kunde emellertid avvärjas, och utgivningen av verket fullbordas.

Nationalencyklopedin har utgivits i flera olika bindningar: bland annat i konstläder och som halvfranskt och helfranskt band

Det första bandet kom ut 5 december 1989[4] och det avslutande tjugonde bandet kom ut 8 augusti 1996.[5] Under sin utgivning hade verket 54 000 abonnenter.[6]

Det ursprungliga tryckta uppslagsverket har kompletterats med versioner på cd-rom (1997; den finns för såväl PC- som Macintosh-familjerna), dvd (1998), Internet (2000), kompaktutgåvor i tre band (2008) och tjugo band (ny utgåva, 2009) och kompletterande utgivning av ordböcker (1995–2004), årsböcker, supplementband med mera. Från september 2000 (årsband 25) ligger verksamheten i ett eget aktiebolag, NE Nationalencyklopedin AB. Totalt har (enligt egen uppgift) NE drygt 3 000 skribenter, vilket fram till 2012 och inklusive alla versioner av NE ska ha utökats till 4 500.[7] Chefredaktör för senare böcker i NE-serien var Arne Ekman, som i olika befattningar medverkat i NE-redaktionen redan från den allra första början. Chefredaktör är (2014) Jonas Gruvö, och biträdande redaktionschef Per Söderberg.[8]

Nationalencyklopedin instiftade Kunskapspriset år 2002. År 2012 ersattes priset med Nationalencyklopedins kunskapsstiftelse som i stället delar ut stipendier till projekt som bidrar till ökad kunskap och involverar barn och ungdomar.

Totalt såldes 180 000 tryckta exemplar av uppslagsverket. r.[9] Idag finns uppslagsverket, tillsammans med Nationalencyklopedins övriga kunskapstjänster tillgängliga på NE.se.

Annan utgivning[redigera | redigera wikitext]

Ordbok[redigera | redigera wikitext]

Nationalencyklopedins ordbok

Nationalencyklopedins ordbok (NEO) utgavs av institutionen Språkdata vid Göteborgs universitet under redaktion av Svenska Akademiens dåvarande ständige sekreterare, professor emeritus Sture Allén. Den kom i tre band mellan åren 1995 och 1996. Den senaste upplagan av ordboken är dock endast ett band och gavs ut år 2004.

Årsbok[redigera | redigera wikitext]

Bra Böckers Förlag tog 1992 över utgivningen av årsboken Året i Focus, som var ett supplement till uppslagsverket Focus, och den slogs samman med Bra Böckers Årsbok. Från årgång 1992 (utgiven i början av 1993) har båda verken samma innehåll, vars stil påminner om Året i Focus 1991, men ges ut i var sitt omslag. Bra Böckers Årsbok 1992 har även namnet ”Nationalencyklopedin” på omslaget. Från 1996 används även titeln Nationalencyklopedins årsbok.

CD och DVD[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 1997 har NE även funnits på cd-rom (sex cd-skivor) och sedan 1998 också på dvd-rom. År 2000 utgav NE mer avancerade versioner av uppslagsverket på dvd och cd.

Webbversion[redigera | redigera wikitext]

I maj 2000 öppnades webbplatsen ne.se med hela textinnehållet ur både uppslagsverket och ordboken, och ständigt utökat med nya artiklar.[10] Tjänsten skyddas av lösenord och årsvisa abonnemang säljs till privatpersoner, bibliotek, skolor och företag. Utan lösenord kan man läsa några få inledande ord ur varje artikel. Några år senare tillkom NE för mobiltelefon för den som prenumererar på internettjänsten. Man får då tillgång till ett engelsk/svenskt-svensk/engelskt lexikon, förutom uppslagsverket. Abonnemang till webbplatsen såldes bland annat via datortillverkare, men detta avvecklades under 2006 och 2007.[11] 2012 hade nätversionen cirka 264 000 artiklar.[12]

Biografisk handbok[redigera | redigera wikitext]

Nationalencyklopedin övertog utgivningen av den biografiska handboken Vem är det från Norstedts förlag, som hade gett ut den ungefär vartannat år från 1912 till 2001. Årgången 2007 utkom på hösten 2006, men därefter har inga fler årgångar kommit.

Vem är det 2007 fick kritik för att de biograferade personerna erbjöds möjligheten att bli strukna, vilket ledde till att flera viktiga namn saknas.[13]

Nya tryckta versioner[redigera | redigera wikitext]

NE i tre band är ett kompakt lexikon i tre band, som NE lanserade inför Bok- & Biblioteksmässan i september 2008. Det består av 64 000 utvalda och nedkortade artiklar och 5 000 illustrationer (3 700 foton, 475 kartor, 900 teckningar) på 2 168 sidor fördelade på tre band. I genomsnitt är det 30 artiklar och två eller tre illustrationer per sida. Formatet är 23 × 28 centimeter och layouten i tre spalter är samma som i "stora NE".

Den 2 september 2009 kom första bandet av NE i tjugo band. Så lyder titeln på titelbladet, men utgåvan har även marknadsförts som ”nya Nationalencyklopedin”. Den har sålts tillsammans med Expressen och Dagens Nyheter,[14] fram till januari 2010. Under våren 2011 har den erbjudits till försäljning till bland annat Sydsvenskans läsare. Banden har svart omslag med N på ryggen av det första, A på ryggen av det andra och så vidare, vilka tillsamman bildar ”NATIONALENCYKLOPEDIN”. Innehållet i NE i tjugo band är i stort sett detsamma som i NE i tre band. Viss aktualisering har skett, och fler illustrationer har tillkommit, men rent redaktionellt är det fråga om samma verk.

Utseende och storlek skiljer dock. Sidorna har två textspalter, till skillnad mot de tre spalterna i klassiska NE och NE i tre band. Banden innehåller 4 536 sidor (224 per band), cirka 64 000 artiklar, cirka 5 000 illustrationer (inklusive 457 kartor, cirka 900 teckningar och över 500 tabeller och textrutor, varav 80 verkförteckningar,[15] men priset är mycket lägre än klassiska stora NE[16] – till och med lägre än för NE i tre band. Namnet ”nya NE” används även om webbplatsen från 2008.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anno 1985 (1986), sidan 18.
  2. ^ Sven Lidman: Uppslagsboken och jag (1987), sidan 342.
  3. ^ Anno 1987 (1988), sidan 6.
  4. ^ Året i Focus 1989, sidan 182.
  5. ^ Anno 1996, sidan 140.
  6. ^ Hemmel, Marika (22 augusti 2009). ”NE satsar på nytt uppslagsverk – i 20 band”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/ne-satsar-pa-nytt-uppslagsverk---i-20-band. 
  7. ^ "Nationalencyklopedin". NE.se. Läst 2012-10-12.
  8. ^ ”Redaktionen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/static/contact/editorialstaff.jsp. Läst 23 oktober 2011. 
  9. ^ http://mobil.realtid.se/artikel/?p=20091229165202_Realtid220.dbp
  10. ^ Nationalencyklopedin blir delvis gratis”. Dagens Nyheter. 17 november 2008. http://www.dn.se/kultur-noje/nationalencyklopedin-blir-delvis-gratis. Läst 17 november 2008. 
  11. ^ ”Uppslagsverk dalar”, notis i Svensk Bokhandel, nr 18, 2009, sidan 13.
  12. ^ "Nationalencyklopedin". NE.se. Läst 5 februari 2014.
  13. ^ TT-Spektra (3 oktober 2006). ””Vem är det” i ny upplaga”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/vem-ar-det-i-ny-upplaga_358092.svd. 
  14. ^ DN utvecklar samarbetet med NE”. Dagens Nyheter. 22 augusti 2009. http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/dn-utvecklar-samarbetet-med-ne. 
  15. ^ ”En halv miljon nya uppslagsböcker från NE delas ut gratis med Expressen och DN!”. Kunskapsbloggen. Nationalencyklopedin. 21 augusti 2009. http://www.kunskapsbloggen.se/2009/08/21/en-halv-miljon-nya-uppslagsbocker-fran-ne-delas-ut-gratis-med-expressen-och-dn/. 
  16. ^ "NE i tjugo band". Kunskapsbutiken.se, 2012. Läst 9 juni 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]