Strasbourg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om om en stad i Frankrike. För Strassburg i Österrike, se Strassburg (Kärnten).
Strasbourg
Kommun
Illfloden och Notre-Dame-katedralen.
Blason Strasbourg.svg
Vapen
Land  Frankrike
Region Alsace (préfecture)
Departement Bas-Rhin (préfecture)
Arrondissement Strasbourg-Ville (chef-lieu)
Kanton chef-lieu (centralort) för tio kantoner:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10
Intercommunalité Communauté urbaine de Strasbourg
Högsta punkt
 - höjdläge 151 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 132 m ö.h.
Landareal a 78,26 km²
 - tätort 641 853 km²
Folkmängd b 271 708 (2010-01-01[1])
Borgmästare Roland Ries 2008–2014
Postnummer 67000, 67100, 67200
INSEE 67482
Webbplats: www.strasbourg.eu
a Franska lantmäteriets data, vilka exkluderar sjöar, dammar, glaciärer > 1 km² och flodestuarier.

b Population sans doubles comptes – invånare som är registrerade i flera kommuner (t.ex. studenter och militär personal) räknas endast en gång.

Strasbourg [stʀazˈbuːʀ] (på tyska Strassburg [ˈʃtʁaːsbʊɐ̯k], äldre svenskt namn Strassburg) är en stad i departementet Bas-Rhin och huvudstad i regionen Alsace (Elsass), Frankrike. Överborgmästare är Roland Ries och staden har cirka 272 975 invånare (med förorter: 638 670 per år 2006). Floden Ill löper genom staden.

I staden har Europaparlamentet (där huvudsessionerna hålls under fyra dagar varje månad (förutom under sommaruppehållet)) och Eurokåren sitt säte.

I staden har också Europarådet sitt huvudkontor. Här finns också Europadomstolen (Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter).

Innehåll

Historia [redigera]

Den västra fasaden av Strasbourg-münstern.
Detaljkarta över kommunen.

Den romerska staden Argentoratum, senare Strateburghi, grundades på en tidigare keltisk bosättning vid Kristi födelsekejsar Augustus order. Orten låg strategiskt i den romerska provinsen Germania Superior, och bildade knutpunkt för såväl landburna transporter som sjöfart längs med Rhen.

År 357 utkämpades slaget vid Argentoratum (Strasbourg), varvid alemannerna förlorade mot den blivande kejsaren Julianus Apostata. Alemmannerkungen Chonodomarius fängslades, men redan tio år efteråt korsade alemannerna den frusna Rhen i så stora antal att romarna inte kunde försvara staden. I början av 400-talet tycks alemannerna ha etablerat sig i dagens Alsace och stora delar av Schweiz.

Strasbourgmünstern färdigställdes år 1439. Mellan 1647 och 1874 var Strasbourgmünstern världens högsta byggnad.

Under 1500-talet influerades staden av Martin Luther, vars efterföljare grundade ett universitet.

År 1681 annekterades staden av Frankrike, men kom inte att omfattas av de annars stränga religionsdoktrinerna i Frankrike, och många franska protestanter bosatte sig i Strasbourg. Tillsammans med den industriella revolutionen gjorde detta att stadens folkmängd tredubblades under 1800-talet.

Staden annekterades igen sommaren 1871 efter fransk-tyska krigets slut, denna gång av det nygrundade tyska kejsarriket. Staden återgick emellertid till Frankrike 1919 efter Versaillesfreden som avslutade det första världskriget. Under andra världskriget, från 1940 var staden återigen annekterad av Nazityskland, fram tills de drevs ut av de allierade strax efter dagen-D 1944.

Spårväg [redigera]

Staden återinförde spårväg 1994. Både vagnarna och hållplatserna är elegant utformade och pekas ofta ut som ett typexempel på bra design inom kollektivtrafik.

Utbildning [redigera]

Strasbourg hade tre universitet:

Den 1 januari 2009 gick de ihop och kallas nu för Université de Strasbourg. Universitetet har drygt 40 000 studenter.

Befolkningsutveckling [redigera]

Antalet invånare i kommunen Strasbourg

Referens:INSEE[2]

Referens: INSEE[3]



Bilder [redigera]

Se även [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ ”Populations légales 2010 pour les départements et les collectivités d’outre-mer”. www.insee.fr. Institut national de la statistique et des études économiques (Insee). December 2012. http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2010#departements. 
  2. ^ Chiffres clés - Évolution et structure de la population
  3. ^ Chiffres clés - Évolution et structure de la population

Externa länkar [redigera]