Arbetsgivaravgifter i Sverige
Arbetsgivaravgifter betalas i Sverige från arbetsgivare till staten, beräknad som en procentuell avgift på den totala lönesumman för de anställda. Arbetsgivaravgifternas olika delar utgörs av specificerade avgifter till olika delar av socialförsäkringssystemet, och betalas som ett totalbelopp till Skatteverket.
I den allmänpolitiska debatten blandas ofta begreppen skatt, arbetgivaravgift och egenavgift ihop utan att innebörden i orden förklaras.[1] Trots namnet har arbetsgivaravgifterna inslag av skatt.[2][3][4][5] Vissa anser att arbetsgivaravgifterna helt är att betrakta som en skatt[6][7] eftersom de är obligatoriska, inkomsterna redovisas under rubriken "indirekta skatter" i statsbudgeten[8][9] och kopplingarna till socialförsäkringarna är svaga[10]. Till exempel ålderspensionsavgiften till allmänna pensionssystemet där den anställde bara får tillgodoräkna sig inbetalning för löndedelen upp till 7,5 basbelopp trots att arbetsgivaren betalar 10,21% på hela lönen.
Även om det är arbetsgivaren som administerar inbetalningen innebär inte det att det är arbetsgivaren som bär kostnaden för den; detta avgörs av anpassningarna i ekonomin. Under svenska förhållanden vältras kostnaden för avgiften främst över på löntagarna i form av utblivet löneutrymme. Om man betraktar arbetsgivaragiften som en del av arbetskraftskostnaderna gör det ingen reell skillnad om det är arbetstagaren eller arbetgivaren som administrerar inbetalningen.[11]
Arbetgivaragiften brukar i budgeteringssammanhang kallas lönekostnadspåslag (LKP).[12]
Innehåll |
Aktuella arbetsgivaravgifter [redigera]
För inkomståret 2010 omfattar arbetsgivaravgiften 31,42 procent för de flesta anställda, och består av följande avgifter:[13]
| Avgift | Avgiftsnivå 2010 | Avgiftsnivå 2011 | Avgiftsnivå 2012 | Avgiftsnivå 2013 |
|---|---|---|---|---|
| Ålderspensionsavgift | 10,21% | 10,21% | 10,21% | 10,21% |
| Efterlevandepensionsavgift | 1,70 % | 1,17 % | 1,17 % | 1,17 % |
| Sjukförsäkringsavgift | 5,95 % | 5,02 % | 5,02 % | 4,35 % |
| Föräldraförsäkringsavgift | 2,20 % | 2,20 % | 2,60 % | 2,60 % |
| Arbetsskadeavgift | 0,68 % | 0,68 % | 0,3 % | 0,3 % |
| Arbetsmarknadsavgift | 4,65 % | 2,91 % | 2,91 % | 2,91 % |
| Allmän löneavgift | 6,03 % | 9,23 % | 9,21 % | 9,88 % |
| Totalt | 31,42 % | 31,42 % | 31,42 % | 31,42 % |
Undantag [redigera]
Undantag för år 2013:
För anställda som är födda 1987 eller senare betalas bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter, dvs. 15,49 procent.
För anställda som är födda 1937 eller tidigare betalas varken socialavgifter eller särskild löneskatt.
För anställda som är födda 1938—1947 betalas bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.
Avgifternas utveckling [redigera]
De lagstadgade arbetsgivaravgifternas storlek ökade snabbt i Sverige under 1960- och 1970-talen, från cirka 3,5 procent 1960 till 11,9 procent 1970 och 32,5 procent 1980. Den högsta nivån nåddes år 1990, med 39,0 procent. 1993 hade nivån sänkts till 31,0 procent, och därefter har förändringarna i den totala nivån under perioden 1994-2010 varit relativt små.[14][15] Dock har flera omfördelningar av avgiftsnivåerna inom totalbeloppet genomförts, och lättnader för vissa kategorier av anställda har periodvis funnits av arbetsmarknadspolitiska skäl.
Under de senaste åren har följande nivåer gällt:[13]
| Inkomstår | Arbetsgivaravgifter |
|---|---|
| 2007 | 32,42% |
| 2008 | 32,42% |
| 2009 | 31,42% |
| 2010 | 31,42% |
| 2011 | 31,42% |
| 2012 | 31,42% |
| 2013 | 31,42% |
Andra sociala avgifter [redigera]
Utöver den lagstadgade arbetsgivaravgiften, som tas ut som en skatt av svenska staten, betalar de flesta arbetsgivare någon form av avtalsförsäkring och avtalspension till följd av överenskomna kollektivavtal mellan arbetsgivarens parter. Totalt brukar dessa skatter och avgifter betecknas sociala avgifter.
För privatanställda gäller följande ungefärliga nivåer under 2010:[16]
| Avgift | Arbetare 2010 | Tjänstemän 2010 |
|---|---|---|
| Arbetsgivaravgifter | 31,42% | 31,42% |
| Avtalsförsäkringar | ca 0,99% | ca 0,51% |
| Avtalspension | ca 3,21% | ca 12,0% |
| Löneskatter på avgifter | ca 0,9% | ca 2,8% |
| Totala sociala avgifter | ca 36,53% | ca 46,73% |
De olika avgiftsnivåerna mellan arbetare och tjänstemän beror på olika utformning av kollektivavtalen.
Se även [redigera]
Källor [redigera]
Litteratur [redigera]
Ståhlberg, Ann-Charlotte (2008). Socialförsäkringarna i Sverige. Pocketbiblioteket, 1652-8271 ; 5. Stockholm: SNS förlag. Libris 11173152. ISBN 978-91-85695-85-0
Fotnoter [redigera]
- ^ Ståhlberg (2008), s. 28
- ^ Warnling-Nerep, Wiweka; Annika Lagerqvist Veloz Roca och Jane Reichel (2010). Statsrättens grunder. Norstedts Juridik. ISBN 978-91-39-20511-1
- ^ Mattsson, Nils: Skattepolitik, Iustus förlag, 1996. ISBN 91-7678-314-6
- ^ En rapport av SACO från 2006 Mellan golv och tak - avgifterna på arbete uppskattade skattedelen av de svenska arbetsgivaravgifterna till 40 - 50 %
- ^ Skatteverket:Skatter i Sverige Skattestatistisk årsbok 2009, avsnitt 1.4.3 och 4.7
- ^ "arbetsgivaravgifterna som ska finansiera socialförsäkringarna benämns och behandlas som skatter" Mera försäkring och mera arbete: betänkande från socialförsäkringsutredningen, SOU 2006:86, s. 23
- ^ Ekonomifakta: Arbetsgivaravgifter
- ^ Specifikation av inkomster och utgifter 2009, s. 20
- ^ Regeringens proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005, s. 136
- ^ Kjöller, Hanne (2010), "Socialförsäkringarna: Svårt att stå på brutet vänsterben", Dagens Nyheter 22 juni
- ^ Ståhlberg (2008), s. 28-29
- ^ Nationalencyklopedin, på internet, besökt 25 februari 2013, uppslagsord: arbetsgivaravgift
- ^ [a b] Skatteverket: Arbetsgivaravgifter, läst 12 februari 2010
- ^ Ekonomifakta: Arbetsgivaravgifter, tidsserie, tjänstemän, läst 12 februari 2010
- ^ Ekonomifakta: Arbetsgivaravgifter, tidsserie, arbetare, läst 12 februari 2010
- ^ Ekonomifakta: Sociala avgifter, läst 12 februari 2010
