Kollektivavtal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare som reglerar löner och övriga anställningsvillkor för arbetstagare.

För fackföreningar är det vanligen ett centralt mål att få så många arbetsgivare som möjligt att ingå kollektivavtal. På så sätt anger man en lägstanivå för de anställdas löner, förmåner, anställningsvillkor, etc. När många arbetsplatser omfattas av kollektivavtal anses det förhindra lönedumpning, det vill säga att löntagarna tvingas konkurrera med varandra om jobben genom att godta lägre och lägre löner eller sämre och sämre arbetsvillkor.

För arbetsgivare kan kollektivavtal vara attraktiva genom att de innefattar fredsplikt, det vill säga att när ett avtal har slutits kan arbetsgivaren räkna med att slippa strejker så länge avtalet gäller. Arbetsgivaren kan också få rabatter på till exempel försäkringspremier för de anställda. Samtidigt kan kollektivavtalets villkor vara till nackdel för arbetsgivaren om denne skulle ha kunnat anställa samma personal till lägre lön eller andra villkor. I den mån kollektivavtal hindrar låglönemarknader är även det en nackdel för arbetsgivare.

Innehåll

Kollektivavtal i nationalekonomin [redigera]

Enligt neoklassisk teori är kollektivavtal en konkurrensbegränsande kartellbildning på arbetsmarknaden som tenderar att leda till arbetslöshet. Denna syn är dominerande i nationalekonomin.[1] Insider-outsider-hypotesen förklarar arbetslösheten med att de som har arbete, "insiders", trycker upp lönen så att arbetslöshet uppstår. På så vis skapas "outsiders" vars arbetslöshet man inte tar hänsyn till i lönebildningen.

Institutionell teori har en mer positiv syn på kollektivavtal som ett stabiliserande element på arbetsmarknaden, vilket levererar arbetsfred och befordrar rörligheten genom att minska transaktionskostnaderna vid byte av anställning. Den homogenitet för lönebildningen som blir följden av en utbredd kollektivavtalsreglering anses befordra tillväxten genom att driva på strukturomvandlingen och produktionsfaktorernas successiva överföring till sektorer med högre förädlingsvärden.

Kollektivavtal i de mänskliga rättigheterna [redigera]

Rätten att organisera sig i arbetstagarföreningar ingår bland de mänskliga rättigheterna, både enligt FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna (artikel 23, punkt 4) och den Europeiska sociala stadgan (del 1, punkt 5 och 6).

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ Varian, Hal R. (2006), Intermediate Microeconomics

Externa länkar [redigera]