Astrid Rietz
Astrid Ismene Rietz, född 7 oktober 1915 i Stockholm, död 22 februari 2007 i Stockholm,[1] var en svensk teckningslärare, skulptör och poet.
Hon var dotter till med. dr. Torsten Sigurd Rietz och Hélêne Caroline Beck samt brorsdotter till Ingrid Rietz. Hon studerade vid Konstfackskolan 1934–1936 och vid Edvin Ollers målarskola 1936–1937 samt för Einar Utzon-Frank vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn 1937–1940, Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm 1940–41 och Académie de la Grande Chaumière i Paris 1952.[2] Hon genomförde ett flertal studieresor till England, Tyskland samt Italien och var som stipendiat i Spanien och Frankrike 1953–1954. Tillsammans med Britt-Marie Gauffin och Gerhard Lundberg ställde hon ut i Kristianstad 1947 och tillsammans med Tore Wideryd och Karl-Gunnar Svensson på Stora Essingen 1948 separat ställde hon bland annat ut i Karlshamn, Malmö, Nyköping, Luleå och Västerås. Hon medverkade i samlingsutställningar arrangerade av Sveriges allmänna konstförening och i Stockholmssalongerna på Liljevalchs konsthall. Hon var en av de svenska representanterna vid utställningen Svenska konstnärer i Paris 1953 och hon medverkade i Nordiska konstnärinnors utställning i Stockholm samt Kunstnernes Efteraarsudstilling i Köpenhamn. Hon var anställd som extra teckningslärare 1948–1951 och var under några år studierektor för Essingegården i Stockholm och lärare inom ABF:s kursverksahet. Bland hennes offentliga arbeten märks en fontänskulptur i Karlshamn, barnskulpturen Momise i Västtorps skola, reliefen Lekande barn i Malmö stadsbibliotek samt ett antal porträtt och reliefer för olika sjukhus och skolor. Astrid Rietz är känd för naturalistiska porträtt av barn och ungdom och hennes konst består av barnporträtt, reliefer, kvinnogrupper utförda i lera, brons, sten, trä eller mosaik samt teckningar. Hon arbetade under 1940-talet som formgivare för bland annat Åfors glasbruk, Ekenäs glasbruk och Trelleborgs glasbruk. Vid sidan av sitt eget skapande var hon verksam som bokillustratör och utförde även vetenskapliga teckningar för institutioner i Lund och Stockholm. Hon skrev även dikter som publicerades i tidskrifterna Vi och Lyrikvännen. Hon utgav 1990 boken Astrid Ismene Reitz, skulptör[3]. Hon fick i februari 2002 Inez Leanders belöning på 35 000 kronor, till "en kvinnlig konstnär",[4] och samma år även Magnoliapriset för att hon smyckat Stockholm med sina skulpturer.[5]
Astrid Rietz var bland annat aktiv i Konstnärernas riksorganisation, Bildkonstnärsfonden och Konstnämnden för allmänna platser.
Offentliga verk i urval
- Fem på sexkant eller Ringlek (1964-67), brons, Ålgrytevägen i Bredäng i Stockholm, Ruddammsvägen 31B på Norra Djurgården i Stockholm och Hugo Alfvéns väg/Bandstolsvägen i Uppsala
- Ad astra (1967), simhallen i Hofors
- Undret (1975), granit, vid Sofia kyrka i Stockholm
- Danspaus (1981, uppsatt 1994), brons, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
- Lekande flickor, brons, Gävle
- Amerika-Amanda i gymnasiet i Ronneby
Källor
- Svenskt konstnärslexikon del IV sid 486, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 438
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 (korr.)
- ^ Gunnel & Kjell Swärd: 63 skulptörer, Pedagogförlaget, Helsingborg 1984, ISBN 91-85768-13-8, sid 259
- ^ Libris
- ^ Svenska Dagbladet, 2002-02-24, s. 31
- ^ Svenska Dagbladet, 2002-05-10, s. 33