Ronneby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ronneby (olika betydelser).
Koordinater: 56°12′37″N 15°16′38″Ö / 56.21028°N 15.27722°Ö / 56.21028; 15.27722
Ronneby
Tätort
Centralort
Ronneby på 1850-talet.
Ronneby på 1850-talet.
Land  Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Ronneby kommun
Församling Ronneby församling
Koordinater 56°12′37″N 15°16′38″Ö / 56.21028°N 15.27722°Ö / 56.21028; 15.27722
Area 774,95 hektar
Folkmängd 12 029 (2010)[1]
Befolkningstäthet 15,52 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Ronneby
Postnummer 372 XX
Riktnummer 0457
Tätortskod 2732
Ronnebys läge i Blekinge län
Red pog.svg
Ronnebys läge i Blekinge län

Ronneby är en tätort i Blekinge och centralort i Ronneby kommun i Blekinge län, belägen vid Ronnebyån och nära E22:an.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ronnebys ursprung kan ledas till tiden runt år 700 e. Kr. med spår av fornborgar och andra lämningar. Staden har fått sitt namn av Ronnebyån som från början hette Rotne å, "den rytande ån" vilket syftar på vattendragets olika forsar och vattenfall varav ett av de största i stadens nuvarande centrum. Ronnebys äldsta dokumenterade stadsprivilegier tillkom år 1387 genom ett förnyat privilegiebrev. Arkeologiska fynd visar att stadsbildningen växte under 1200-talet i samband med ett ökat sillfiske och under århundradets lopp beslutade den danska kungamakten att anlägga en stad på platsen.

Heliga Kors kyrka byggdes under 1100-talet och var en central plats under Ronneby blodbad 4 september 1564. Kyrkobyggnaden har byggts till i omgångar och har drag av så väl romersk som dansk och tysk arkitektur.

I och med freden i Roskilde 1658 blev Blekinge svenskt och svenskarna anlade en flottbas i Karlskrona. I samband med detta drogs Ronnebys stadsprivilegier in i syfte att förmå Ronnebyborna att flytta till Karlskrona. En form av dubbel bosättning tycks inte ha varit ovanlig under åren 1682 till 1686. Detta innebar att husfadern flyttade till Karlskrona med huvuddelen av sitt hushåll, men lämnade kvar några anförvanter eller drängar, som bevakade den kvarlämnade egendomen i Ronneby. Det var med all sannolikhet därför, som landshövdingen 1686 gav order om att man skulle plocka bort dörrar och fönster på de hus i Ronneby, som ägdes av borgare, och det verkar som att ordern blev åtlydd.[2]

Ronneby brunn var tidigare kurort med järnhaltiga källor, som upptäcktes 1705. Brunnsverksamheten blomstrade fram till sekelskiftet 1900 och ansågs vid den tiden vara landets enda kontinentala kurort.

Stora delar av staden brann ner den 6 april 1864 varefter endast stadsdelen Bergslagen återstår. Beräkningar har gjorts som pekar på att cirka 80 procent av stadsbebyggelsen förstördes i branden.

År 1882 återfick Ronneby sina stadsprivilegier.

Sommaren 1889 invigdes Mellersta Blekinge järnväg nya järnvägssträckning mellan Karlshamn och Karlskrona där Ronneby fick vara säte för bolagets huvudkontor. Ronneby fick även en bibana ut till Ronneby hamn i samband med anläggandet av den nya järnvägen med stopp vid Brunnshotellet, dock på motsatt sida av Ronnebyån. Passagerarbåtarna Ronneby och Bleking trafikerade Ronnebyån och Ronnebys grannstäder som ett komplement till järnvägsförbindelserna fram till år 1889. Ronneby förbands dessutom med Tingsryd genom den smalspårig järnväg Bredåkra–Tingsryds Järnväg från samma epok.

Från sekelskiftet 1900 och fram till 1930-talet trafikerades Ronnebyån av bolaget Ronneby Ångslups AB med fem ångslupar i sin flotta, däribland Karö, Freja och Turist. Bolaget var under sin aktiva tid i stort sett ensam aktör för kommunikationen mellan skärgården och staden med hållplatser vid bland annat Strandgatan och rådhuset.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Ronneby var och är kyrkby i Ronneby socken och bilades vid kommunreformen 1862 köpingskommunen Ronneby köping. Denna ombildades 1 december 1882 till Ronneby stad som sedan 1967 utökades med kringliggande socknar/landskommuner innan den 1971 uppgick i Ronneby kommun där Ronneby sedan dess är centralort.[3]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ronneby församling.[4]

Orten ingick till 1882 i Medelstads tingslag, därefter till 1944 i domkretsen för Ronneby rådhusrätt, därefter till 1948 åter i Medelstads tingslag och sedan till 1970 i Östra och Medelstads domsagas tingslag. Från 1971 till 1974 ingick Ronneby i Östra och Medelstads tingsrätts domsaga, från 1975 till 2001 i Ronneby tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2001 i Blekinge tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ronneby 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
9 069
1965
  
11 019
1970
  
11 801
1975
  
12 086
1980
  
12 019
1990
  
11 355 751
1995
  
11 740 763
2000
  
11 857 764
2005
  
11 767 766
2010
  
12 029 775

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsområden[redigera | redigera wikitext]

Övriga stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Brunnsområdet med Brunnsparken, Brunnshallarna, Brunnsskogen, Brunnsbadet, Kvitterplats, Brunnshotellet kallad "Brunnen" och alla Brunnsvillorna, som används för företagande, utställningar och studentboende. På gränsen mellan Brunnsparken och Brunnsskogen ligger den nämnda Kvitterplatsen, som är en scen med plats för upp emot 500 personer i publiken.

Enskilda byggnader[redigera | redigera wikitext]

Bland de enskilda byggnader som finns i Ronneby bör nämnas den kände arkitekten Gunnar Asplunds första egenritade villa, ritad för överbanmästare Johansson på Övre Brunnsvägen.⁶

Utsmyckning[redigera | redigera wikitext]

I Ronneby återfinns bland annat ett flertal skulpturer av Per Hasselberg m.fl.:

Kallinge flygplats[redigera | redigera wikitext]

Norr om staden finns Ronneby flygplats och flygflottilj (F 17) i Kallinge anlagd 1944.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ronneby har historiskt sett varit en handelsstad med knytning till den tyska Hansan. I modern tid finns av tradition av verkstadsindustri vilken kan förknippas med Kockums emaljverk, Weltings garveri och C.E. Bergmans sågverk. Stenhuggeri förekom i större skala under 1930-talet och flera stenbrott fanns i kommunen längs kusten och på flera öar.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Ronneby fanns Blekinge Tekniska Högskola (BTH), först känd som Högskolan i Karlskrona-Ronneby (HK-R), från 1989 fram till 2010 då kvarvarande verksamhet fördes över till Karlskrona.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Ronnebys motto är "Den moderna kurorten". Tidigare kallades Ronneby "Hjärtat i Sveriges trädgård" och 2005 utsågs Brunnsparken till Sveriges vackraste park. Här finns ett välkänt konferenshotell, Ronneby Brunn. Hotellet är beläget i direkt anslutning till Brunnsparken och Brunnsskogen varav Brunsskogen utgör naturreservat. Sommaren 2010 öppnades även ett nytt utomhusbad (äventyrsbad) i anslutning till hotellet och dess spa-anläggning.

På sommarhalvåret arrangeras en återkommande loppmarknad i Brunnshallarna i anslutning till Brunnsparken varje söndag. I parkens södra del invid Silverberget hålls även arrangemang som Diggiloo och andra sommarkonserter.

Ett arrangemang som under gångna somrar vuxit med tiden och numera tar större delan av Brunnsparken i anspråk är Nostalgia bilutställning.[7] Utöver de veteranbiilar och motorcyklar som deltar i utställningen arrageras även en vetaranbåtsdag med tillhörande hastighetstävling som flyttats från Stumholmen i Karlskrona till Ronnebyån.

Tosia Bonnadan är en marknad som går av stapeln varje sommar och lockar mängder med besökare. Närheten till hänförande natur och skärgård är ytterligare an sak som lockar turister till Ronneby.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Fredriksbergs BK, har länge varit Blekinges enda kvarvarande bandyklubb trots mycket dåliga förutsättningar. För det mesta har man tvingats spela sina hemmamatcher på Åby/Tjuredas bana i Växjö kommun. Sommaren 2011 kom beslutet att anlägga en konstfrusen bana[8] vilken blev en succé redan första säsongen.[9]

Kända personer från Ronneby[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7  s. 69.
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Domsagohistorik Ronneby tingsrätt
  6. ^ Statistiska centralbyrån – ”Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ ”Nostalgiafestival”. Förlags AB Albinsson & Sjöberg. 30 september 2013. http://www.nostalgiafestival.se/. Läst 17 oktober 2013. 
  8. ^ ”Äntligen!”. Fredriksbergs Bollklubb. 29 juni 2011. http://www.fredriksbergsbk.se/News/2285714/antligen!?firstRef. Läst 17 oktober 2013. 
  9. ^ Jonsson, Erik (14 april 2012). ”Fredriksberg: 'Vi är redo att ta nästa steg'”. IdrottOnline. Svenska Bandyförbundet. http://iof1.idrottonline.se/SvenskaBandyforbundet/Bandynyheter/Senastenytt/FredriksbergViarredoatttanastasteg/. Läst 17 oktober 2013. 
  10. ^ Henrik Schyffert". SFI.se. Läst 12 oktober 2012.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Erixon, Sigurd; Kjellberg Sven T. (1918). Ronneby byggnadshistoria under 1700- och början av 1800-talet. Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 1. Stockholm: Lagerströms. Libris 875227 
  • Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  • Forsberg, Sigvard (1994). Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994. Ronneby: Blekinge flygflottilj. Libris 7450015. ISBN 91-630-2588-4 
  • Svensson, Björn O. (2000). I med- och motgång: Ronneby under ett årtusende. Ronneby: Studieförb. Vuxenskolan. Libris 8237503 
  • Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3 
  • Tidskriften Arkitektur, Nr.2 årgång 2014, Arkitektur förlag AB.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]