Hofors

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°33′N 16°17′Ö / 60.550°N 16.283°Ö / 60.550; 16.283
Hofors
Tätort
Centralort
Hofors centrum
Hofors centrum
Land  Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Hofors kommun
Församling Hofors församling
Koordinater 60°33′N 16°17′Ö / 60.550°N 16.283°Ö / 60.550; 16.283
Area 697,46 hektar
Folkmängd 6 681 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,58 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Hofors
Postnummer 813 XX
Riktnummer 0290
Tätortskod 7112
Hofors läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Hofors läge i Gävleborgs län

Hofors är en tätort i Gästrikland och centralort i Hofors kommun, Gävleborgs län i närheten av landskaps-/länsgränsen till Dalarna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ovako

Hofors är uppbyggt kring stålindustrin med anor i ett gammalt järnbruk från 1600-talet. Hofors omnämns för första gången 1549, då som Hoffors.[2]

Orten var dock sedan vikingatiden vallområde för bönderna i Torsåker, som på somrarna tog dit sina djur och hade dem på sommarbete. Bruket utvecklades sedermera till en modern industriort med ett stålverk inom Ovako-koncernen, Hofors största arbetsgivare. Näst största arbetsgivare är Hofors kommun.

Ägare till Hofors bruk var under 1600-1800-talet släkten Petre. Den kanske mest kände i släkten Petre var Thore Petre, brukspatron och riksdagsman, som arbetade mycket för att barnen skulle få gå i skolan, något som inte alls var självklart på 1800-talet.

Släkten Petre gav namn åt Torsåkers första skola på 1700-talet (nerlagd), "Petreskolan i Prästhyttan", och Thore Petre själv har gett namn åt en av Hofors nuvarande skolor, Petreskolan utöver det finns Värnaskolan, Hagaskolan och Lillåskolan. För de mindre barnen finns det förskolor både i Robertsholm, Born, Lillån, på Västerhöjden och i centrum. Gymnasieskolan och komvux Björkhagsskolan ligger också i närheten av centrum.

Hofors ingick efter Kommunreformen 1863 i Torsåkers landskommun. 1925 utbröts ur denna Hofors landskommun. Denna uppgick 1971 i Hofors kommun med Hofors som centralort.[3]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hofors 1950–2010[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
8 111
1960
  
10 151
1965
  
12 063
1970
  
11 671
1975
  
11 459
1980
  
10 059
1990
  
8 826 702
1995
  
8 191 706
2000
  
7 438 708
2005
  
7 021 708
2010
  
6 681 697
Anm.: Sammanvuxen med Robertsholm 1975



Bostadsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Born
  • Böle
  • Bönhusberget
  • Centrum
  • Fagersta by
  • Göklund
  • Hammaren
  • Lillån
  • Muntebo
  • Robertsholm
  • Rönningen
  • Sibbersbo
  • Silverdalen
  • Standarn
  • Västerhöjden

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Stationsbyggnad i Hofors 1902.

Hofors station ligger i Robertsholm cirka tre km norr om centrala Hofors. Stationen ligger längs järnvägslinjen Bergslagsbanan och har förbindelse med bland annat Borlänge C, Falun C och Gävle C.

Hofors ligger utefter landsvägen E16 mellan Falun och Storvik.

Hofors hembygdsgård[redigera | redigera wikitext]

Hofors hembygdsgård består framförallt av två arbetarbostäder från 1870-talet. I byggnaderna finns museum med rum som visar hur bruksfamiljer levde under 1880-, 1920-, 1950 och 1980-talet.[6] Hembygdsgården har också utställningar med Hofors historia och en utställning om Kerstin Hesselgren, Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot.[7]

I hembygdsgården finns även olika föremål från bruket, däribland en fallhammare som var i drift 1920–1989.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Någon kilometer utanför tätorten ligger Hoforsbacken, en mindre skidanläggning som drivs ideellt i Friluftsfrämjandets regi. Skidanläggningen har fem nedfarter och två liftar. Friluftsfrämjandet driver här en populär skidskola för olika åldrar och alldeles bredvid ligger crossbanan. I Hofors i direkt anslutning till Petreskolan ligger Hoforshallen (badhus, 2 gym, bowlinghall och gymnastiksal) och ca 50 meter därifrån finns en inomhushall för BMX- och skateboardåkning, Ishallen där Hofors Hockey Club håller till, möjligheter till att utöva friidrott, skidspår och fotbollsplaner. Strax utanför Böle industriområde ligger Hofors Ridklubb. Utanför Robertsholm finns en kanotklubb och förbi Edskevall i Dalkarsboviken ligger det en vattenskidklubb. I Långnäs ligger dessutom en golfbana som blivit framröstad såsom en av landets vackrare. Det finns flera allmänna badplatser och möjligheter till fiske.


Sjöar och tjärnar[redigera | redigera wikitext]

Åar och vattendrag[redigera | redigera wikitext]

  • Hoån
  • Lillgöskebäcken
  • Lillåbäcken
  • Björktjärnsbäcken
  • Nordgrensgårdsbäckarna
  • Hammardammskanalerna
  • Storflybäcken
  • Knivtjärnsbäcken

Föreningar och klubbar[redigera | redigera wikitext]

  • AeroStep & Company
  • Friluftsfrämjandet i Hofors
  • Hofors Allmänna Idrottsförening
  • Hofors Badmintonklubb-70
  • Hofors Bangolfklubb
  • Hofors Basketbollklubb
  • Hofors Bowlingklubb
  • Hofors Golfklubb
  • Hofors Hockeyklubb
  • Hofors Innebandyklubb
  • Hofors Kanotklubb
  • Hofors Lyriska
  • Hofors Nya Basketklubb
  • Hofors Revynsällskap
  • Hofors Ridsällskap
  • SIM-77 Hofors
  • UNF Hofors
  • Somaliska föreningen Hofors
  • SSU Hofors

Kända personer från Hofors[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Strandvik, S: "Gästrikeberg", sidan 199. Jernkontoret, 2001.
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  6. ^ http://www.jarnriket.com/karta020201/hoforshbf_ovako.htm
  7. ^ http://www.hofors.se/kulturfritid.4.635e9de811850ea8c7a80005734.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Strandvik, Sofia (2001). Gästrikeberg: en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Torsåkers, Ovansjö, Hofors, Järbo, Hedesunda, och Årsunda socknar samt Sandvikens stad. Jernkontorets bergshistoriska utskott. H, 1101-5284 ; 113Atlas över Sveriges bergslag, 99-2105871-2. Stockholm: Jernkontoret. Libris 8841741. ISBN 125:00