Hofors
| Hofors | |
| Tätort Centralort |
|
|
Hofors centrum
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Hofors kommun |
| Församling | Hofors församling |
| Koordinater | 60°33′N 16°17′Ö / 60.550°N 16.283°V |
| Area | 697,46 hektar |
| Folkmängd | 6 681 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 9,58 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | HOFORS |
| Postnummer | 813 XX |
| Riktnummer | 0290 |
| Tätortskod | 7112 |
Hofors är en tätort i Gästrikland och centralort i Hofors kommun, Gävleborgs län i närheten av landskaps-/länsgränsen till Dalarna.
Innehåll |
Historik [redigera]
Hofors är uppbyggt kring stålindustrin med anor i ett gammalt järnbruk från 1600-talet. Hofors omnämns för första gången 1549, då som Hoffors.[2]
Orten var dock sedan vikingatiden vallområde för bönderna i Torsåker, som på somrarna tog dit sina djur och hade dem på sommarbete. Bruket utvecklades sedermera till en modern industriort med ett stålverk inom Ovako-koncernen, Hofors största arbetsgivare. Näst största arbetsgivare är Hofors kommun.
Ägare till Hofors bruk var under 1600-1800-talet släkten Petre. Den kanske mest kände i släkten Petre var Thore Petre, brukspatron och riksdagsman, som arbetade mycket för att barnen skulle få gå i skolan, något som inte alls var självklart på 1800-talet.
Släkten Petre gav namn åt Torsåkers första skola på 1700-talet (nerlagd), "Petreskolan i Prästhyttan", och Thore Petre själv har gett namn åt en av Hofors nuvarande skolor, Petreskolan utöver det finns Värnaskolan, Hagaskolan och Lillåskolan. För de mindre barnen finns det förskolor både i Robertsholm, Born, Lillån, på Västerhöjden och i centrum. Gymnasieskolan och komvux Björkhagsskolan ligger också i närheten av centrum.
Kommunikationer [redigera]
Järnväg [redigera]
Hofors station ligger i Robertsholm cirka tre km norr om centrala Hofors. Stationen ligger längs järnvägslinjen Bergslagsbanan och har förbindelse med bland annat Borlänge C, Falun C och Gävle C.
Landsväg [redigera]
Hofors ligger utefter landsvägen E16 mellan Falun och Storvik.
Hofors hembygdsgård [redigera]
Hofors hembygdsgård består framförallt av två arbetarbostäder från 1870-talet. I byggnaderna finns museum med rum som visar hur bruksfamiljer levde under 1880-, 1920-, 1950 och 1980-talet.[3] Hembygdsgården har också utställningar med Hofors historia och en utställning om Kerstin Hesselgren, Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot.[4]
I hembygdsgården finns även olika föremål från bruket, däribland en fallhammare som var i drift 1920–1989.
Idrott [redigera]
Någon kilometer utanför tätorten ligger Hoforsbacken, en mindre skidanläggning som drivs ideellt i Friluftsfrämjandets regi. Skidanläggningen har fem nedfarter och två liftar. Friluftsfrämjandet driver här en populär skidskola för olika åldrar och alldeles bredvid ligger crossbanan. I Hofors i direkt anslutning till Petreskolan ligger Hoforshallen (badhus, 2 gym, bowlinghall och gymnastiksal) och ca 50 meter därifrån finns en inomhushall för BMX- och skateboardåkning, Ishallen där Hofors Hockey Club håller till, möjligheter till att utöva friidrott, skidspår och fotbollsplaner. Strax utanför Böle industriområde ligger Hofors Ridklubb. Utanför Robertsholm finns en kanotklubb och förbi Edskevall i Dalkarsboviken ligger det en vattenskidklubb. I Långnäs ligger dessutom en golfbana som blivit framröstad såsom en av landets vackrare. Det finns flera allmänna badplatser och möjligheter till fiske.
Bostadsområden [redigera]
- Born
- Böle
- Bönhusberget
- Centrum
- Fagersta by
- Göklund
- Hammaren
- Lillån
- Muntebo
- Robertsholm
- Rönningen
- Sibbersbo
- Silverdalen
- Standarn
- Västerhöjden
Sjöar och tjärnar [redigera]
- Hammardammen; Ur Hammardammen tog reningsverket in dricksvattnet till Hofors befolkning. Men nu tar reningsverket in vatten från sjön Hyn utanför bostadsområdet Robertsholm.
- Lillgösken
- Lissjötjärnarna
- Storgösken
- Storfly
- Lillfly
- Edsken
- Tolven
Åar och vattendrag [redigera]
- Hoån
- Lillgöskebäcken
- Lillåbäcken
- Björktjärnsbäcken
- Nordgrensgårdsbäckarna
- Hammardammskanalerna
- Storflybäcken
- Knivtjärnsbäcken
Föreningar och klubbar [redigera]
- AeroStep & Company
- Friluftsfrämjandet i Hofors
- Hofors Allmänna Idrottsförening
- Hofors Badmintonklubb-70
- Hofors Bangolfklubb
- Hofors Basketbollklubb
- Hofors Bowlingklubb
- Hofors Golfklubb
- Hofors Hockeyklubb
- Hofors Innebandyklubb
- Hofors Kanotklubb
- Hofors Lyriska
- Hofors Nya Basketklubb
- Hofors Revynsällskap
- Hofors Ridsällskap
- SIM-77 Hofors
- UNF Hofors
- Somaliska föreningen Hofors
- SSU Hofors
Kändisar från Hofors [redigera]
- Ulf Söderström
- Andreas Johansson
- Lasse Åberg
- Radioaktiva Räker
- Per Åhlin
- Lars Sandlin
- Jenny Hellström
- Itchy Daze
- Molly Johnson
- Kerstin Hesselgren
- Anders Eklund
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Hofors 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 10 151 | |||
| 1965 | 12 063 | |||
| 1970 | 11 671 | |||
| 1975 | 11 459 | |||
| 1980 | 10 059 | |||
| 1990 | 8 826 | 702 | ||
| 1995 | 8 191 | 706 | ||
| 2000 | 7 438 | 708 | ||
| 2005 | 7 021 | 708 | ||
| 2010 | 6 681 | 697 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Robertsholm 1975
|
||||
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Strandvik, S: "Gästrikeberg", sidan 199. Jernkontoret, 2001.
- ^ http://www.jarnriket.com/karta020201/hoforshbf_ovako.htm
- ^ http://www.hofors.se/kulturfritid.4.635e9de811850ea8c7a80005734.html
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Hofors.
Tryckta källor [redigera]
- Strandvik, Sofia (2001). Gästrikeberg: en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Torsåkers, Ovansjö, Hofors, Järbo, Hedesunda, och Årsunda socknar samt Sandvikens stad. Jernkontorets bergshistoriska utskott. H, 1101-5284 ; 113Atlas över Sveriges bergslag, 99-2105871-2. Stockholm: Jernkontoret. Libris 8841741. ISBN 125:00
|
||||||||||