Babbitts metall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Babbitts metall, även kallad vitmetall, är en legering bestående av tenn, antimon och koppar. Ett exempel på sammansättning kan vara 83% tenn, 11% antimon och 6% koppar. Den används bland annat som lageryta i glidlager framförallt i motorer och ångmaskiner. Legeringen uppfanns 1839 av amerikanen Isaac Babbitt född 1:a juli 1799, död den 26:e maj 1862.


Se även[redigera | redigera wikitext]