Barnabasbrevet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Barnabasbrevet är en tidig kristen skrift från 100-talet och räknas till de s k apostoliska fäderna. Brevet består till stor del av allegoriska utläggningar av gammaltestmentliga texter. Författaren vänder sig mot den judiska förståelsen av Gamla Testamentet och mot judiska ritual. I kap 18-21 tar Barnabas upp ett ämne som var vanligt i den kristna undervisningen i kyrkans äldsta tid, etisk undervisning i form av bilden av två vägar. En liknande undervisning finns i Didaché, som är en annan av de apostoliska fädernas skrifter.

Handskriftstraditionerna[redigera | redigera wikitext]

Citat från brevet finns i flera handskrifter. Något original finns inte bevarat. Av de bevarade handskrifterna är de två viktigaste den grekiska versionen som ingår i Codex Sinaiticus (400-talet) och den grekiska versionen i Codex Hierosolymitanus, från 1100-talet. Båda dessa handskrifter återger brevet i dess helhet. Brevet finns dessutom i en latinsk översättning, som går tillbaka på en text från 2-300-talet. Ytterligare ett antal textvittnen finns. Handskrifterna till brevet kan indelade i fyra olika handskriftstraditioner med betydande skillnader mellan de olika handskriftstraditionerna.

Författare och ställning i den kristna traditionen[redigera | redigera wikitext]

Brevet värderades högt av vissa i fornkyrkan, t ex av Klemens av Alexandria, som kallar Barnabas "aposteln" och sätter honom i samband med Paulus reskamrat (t ex Apostlagärningarna 4:36) samt Origenes, som skriver om brevet att det är Barnabas "katolska brev". Bland dem som avvisade brevet som "äkta" på 300-talet var Eusebius. I brevtexten finns ingen avsändare, men den gamla traditionen allt sedan Klemens av Alexandria att föra brevet tillbaka på Paulus medhjälpare, har länge levt kvar. Detta har numera starkt ifrågasatts. Brevets långtgående allegoriska framställningssätt har gjort man antagit att författaren hör hemma i Alexandria där en sådan skriftolkningstradition var vanlig. I kap 4:4-5 talas om ett uppbyggande av templet. Om det avser det försök som judarna gjorde att bygga upp templet under kejsare Hadrianus tid (år 130) så är år 130 den tidigaste dateringen. Man har också på pekat på att templet enligt kap 16 står kvar och att upproret år 132-135, Bar-Kochba-upproret då templet helt förstördes alltså inte ägt rum. Dessa notiser gör att en trolig datering av brevet är mellan år 130 och år 132. Det skulle i så fall också utesluta Paulus medhjälpare, Barnabas, som författare. För en sådan slutsats talar också behandlingen av de judiska ritualen och den judiska skriftförståelsen, vilket rimmar illa med det som sägs av Paulus i hans brev till Galatien och det till Korint. Några riktigt fast hållpunkter för författarens hemort finns inte. Den kan också tänkas vara Mindre Asien eller Syrien eventuellt även Palestina.


Karaktär och Ínnehåll[redigera | redigera wikitext]

Brevet är inget brev i vanlig mening utan en längre traktat eller läroskrift. Det inleds med den i brev under antiken vanliga hälsningsfrasem "var hälsade, söner och döttrar". Eftersom avsändaren är en kristen så tillägger han, i nära anslutning till de brevhälsningar som finns i Nya Testamentet, att det sker "i Herren" och tillägger "i frid" och påminner dem om Jesus med orden "han som har älskat oss"[1]. Brevet avslutas med en avslutning i traditionell kristen anda: "Lev väl, kärlekens och fridens barn. Härlighetens och all nåd Herre vare med er ande"[2].
Innehållsförteckning

Kap och Ämne
1 Inledning och syfte
2 Om offertjänsten
3 Om fasta
4 Den nuvarande och tillkommande tiden och Guds förbund
5 och 6 Jesu lidande och den kristne som en ny skapelse
7 Syndabocken och Jesus
8 Judarna och hjärtats rening
9 Om omskärelsen
10 Om judarnas matföreskrifter
11 Om dopet och korset
12 Förebilder för korset
13 och 14 Ytterligare utläggning om förbund
15 Om sabbaten
16 och 17 Om Templet samt avslutning av denna del
18 Inledning om de två vägarna
19 Om ljusets väg
20 Om "den svartes" väg
21 Avslutande förmaningar

Några kapitelrubriker finns inte i den grekiska texten. En svensk översättning, gjord av Olof Andrén och Per Beskow finns i De apostoliska fäderna, 1992. Den grekiska texten finns bl a i en utgåva av de apostoliska fäderna, Patrum Apostolorum Opera,1920 (ed.Gebhardt, Harnack, Zahn)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ De apostoliska fäderna, inledning och översättning av Olof Andrén och Per Beskow, 1992, sid 158
  2. ^ De apostoliska fäderna, inledning och översättning av Olof Andrén och Per Beskow, 1992, sid 187