Beredskapsarbete

Beredskapsarbete är ett offentligt finansierat arbete som inrättats för att minska arbetslösheten. De var vanliga i Sverige under den internationella lågkonjunkturen i början av 1930-talet. Beredskapsarbetet var till skillnad från de avskydda AK-jobben ("ersättning lägre än lägsta grovarbetarlön på orten") samhällsnyttigt arbete på marknadsmässiga villkor. Beredskapsarbetena gav ersättning och övriga villkor på samma nivå som kollektivavtalen för motsvarande arbetsuppgifter. Övergången från AK till Beredskapsjobb hade sin upprinnelse dels i kraven från de arbetslösas föreningar, till exempel De arbetslösas förening i Stockholm som reste kravet på likalön redan 1919, dels i att Sverige undertecknade ILO-konventionen nr 26 (numera nr 29) "... angående tvångs- eller obligatoriskt arbete" 1931 Principen att nödhjälpsarbeten skulle ha lika villkor som annat förvärvsarbete genomfördes steg för steg under 30 och 40-talet.
I Arbetarrörelsens efterkrigsprogram (1944) beskrevs detta som självklart och likalöneprincipen för nödhjälpsarbeten gällde sedan som lag fram till dess att Arbetsmarknadskungörelsen upphävdes 1987.
Obligatoriskt arbete, där den förvärvsarbetande inte ges vare sig anställningskontrakt eller (kollektiv-) avtalade villkor återinfördes sedan genom stegvis förskjutning av verksamheten inom de mångtaliga åtgärdsprogram som avlöste varann under 1990-talet och lagfästes år 2000, när att Riksdagen antog propositionerna om Socialtjänstlagen och Aktivitetsgarantin. Socialtjänstlagens skrivning är typiskt för de nya regelverken på området: "Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare.". Detta inte ens "I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete,..." Socialtjänstlag (2001:453) 3kap. §6.
ILO reagerade på detta med rapporten "Workfare Tendencies in Scandinavian Welfare Policies"

Under de senaste åren har beteckningen Beredskapsarbete eller Beredskapsjobb börjat användas för att i stället beskriva den andra huvudtypen av nödhjälpsarbeten. Det obligatoriska arbetet inom Jobb och Utvecklingsgarantin, särskilt dess Fas 3, lanserades som sådant.