Bhopal
Bhopal, även kallad sjöarnas stad, är huvudstad i delstaten Madhya Pradesh i Indien. Den är samtidigt centralort i ett distrikt och en division med samma namn som staden. Folkmängden uppgick till 1 795 648 invånare vid folkräkningen 2011,[1] med förorter 1 883 381 invånare.[2]
Det moderna Bhopal grundlades av en afghansk härförare för flera hundra år sedan. Stadsbilden innehåller dels den gamla staden med gamla moskéer och palats samt andra minnesmärken efter Begumhärskarna och andra forna herrar, dels den nya staden med modern arkitektur och modernt näringsliv.
Innehåll |
Gaskatastrofen 1984 [redigera]
I omvärlden är Bhopal mest känt för utsläppet av 42 ton metylisocyanat och andra gaser från amerikanska Union Carbides fabrik i staden, natten till 3 december 1984. 520 000 människor utsattes för gaserna, 8 000 dog under första veckan, och närmare 200 000 fick olika grader av skador, bl.a. lung- och ögonskador. Greenpeace uppskattar antalet omkomna i låga tal till 20 000 och åtskilliga fler under de följande åren.[3]
Orsakerna till utsläppet var främst en undermålig design av fabriken, bristande underhåll, dålig personalpolitik och ekonomisk press. Att den fick så stora konsekvenser berodde i huvudsak på underlåtenhet dels från Union Carbide Corporation, dels från Indiska regeringen och delstatsregeringen.
En av följderna av fabrikens tillverkning är förorenat grundvatten utanför fabriksområdet, där nya slumområden vuxit upp.
Idag arbetar Sambhavna Trust, en stiftelse som driver en klinik, med att ge vård och upprättelse till de skadade. Sambhavna ingår också i det världsomspännande nätverk av miljöorganisationer och enskilda som bekämpar kemisk miljöförstörelse.
Dow Chemical har köpt Union Carbide. Företaget förnekar fortfarande att de hade någon skuld i katastrofen. Man anser att utsläppet berodde på sabotage, något som det över huvud taget inte finns några bevis för.
Efter 23 års arbete dömde en indisk domstol den 7 juni 2010 åtta tidigare indiska chefer till fängelse i upp till två år.[4]
Källor [redigera]
- Rolf Lidskog. Bhopal och den organiserade oansvarigheten SvD, Under Strecket, 3/12 2004
- Eckerman I. The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster (2004) Förhandsvisning
- Eckerman I. Chemical Industry and Public Health - Bhopal as an example (pdf) Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap MPH 2001:24 (2001)
- Karlsson E et al. The Bhopal catastrophe: Consequences of a Liquified Gas Discharge. Stockholm: Försvarets forskningsanstalt C40212-C1(C2,C3,H1) (1985)
- Kulling P, Lorin H. Giftgasolyckan i Bhopal 2-3 december 1984. Stockholm: Försvarets forskningsanstalt. KAMEDO 0281-2223:53 (1987)
- Lorin H, Kulling P. The Bhopal Tragedy - What have Swedish disaster medicine planning learned from it? J Emerg Med. 1986;4(4):311-6 Abstrakt
- Bhopal Disaster Wikipedia på engelska
- Greenpeace International Nightmare in Bhopal
Noter [redigera]
- ^ Census of India; Provisional Population Totals Paper 2 of 2011 : India (Vol II), Cities having population 1 lakh and above (pdf-fil) Preliminära resultat. Läst 13 december 2011.
- ^ Census of India; Provisional Population Totals Paper 2 of 2011 : India (Vol II), Urban Agglomerations/Cities having population 1 lakh and above (pdf-fil) Preliminära resultat. Läst 13 december 2011.
- ^ Ingrid Eckerman. The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster (2004) Preview
- ^ India Blooms 2010-06-07, läst 2010-06-07
Externa länkar [redigera]
- Stadens officiella webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Bhopal.
