Blåsstarr
| Blåsstarr | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Halvgräs Cyperaceae |
| Släkte | Starrar Carex |
| Art | Blåsstarr C. vesicaria |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carex vesicaria | |
| Auktor | Carl von Linné |
Blåsstarr (Carex vesicaria) är en av ett fåtal starrar i den svenska floran som är av sådan höjd och bladrikedom, att de bildar en vasslik vegetation i vattendragen. Av dessa är blåsstarren och flaskstarren nära besläktade och igenkänns på 2 eller flera hanax samt i allmänhet gulaktiga fruktgömmen. De når en höjd av 0,5-1 m och är allmänna över hela Norden på stränder, i diken och dammar med mera, även i de lägre fjälltrakterna. Bladen av dessa storväxta arter är sega med mjuka och användes förr i norra Skandinavien som hö till att med ett norskt uttryck "sena" eller fylla lappskorna (pjäxorna, komagerna) omkring foten, vilket ger värme om vintern och svalka om sommaren. Därav kallas dessa arter även "skostarr" och "skogräs" (på norskt språk "senegras").
Namnet blåsstarr syftar på de tunnväggiga fruktgömmenas uppblåsta form. I fjälltrakterna blir denna växt lägre, axen kortare, upprätta, och fruktgömmena bruna eller svartaktiga (forma alpigena Fr.; jämför med svedstarr och svartstarr).
Externa länkar
- Blåsstarr i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Den virtuella floran
Wikimedia Commons har media som rör Blåsstarr.
