Bräckt vatten

Från Wikipedia

Bräckt vatten, eller brackvatten, är vatten med högre salinitet än sötvatten men lägre än havsvatten. Förekommer i delar av hav som bara har liten kontakt med vanligt havsvatten men har stora tillflöden av sötvatten – exempelvis Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken – samt i estuarier. Bräckt vatten kan också uppstå i vattendrag som har en hög avdunstning, som till exempel de nedre delarna av Jordanfloden.

Bräckt vatten kallas vatten som har en salthalt mellan 0,5 och 30 promille.

[redigera] Etymologi

1. Bräckt vatten är en försvenskning av engelskans brackish water. Det engelska uttrycket kan härledas från det nederländska adjektivet brak = salt. Brackish water betyder alltså vatten med salt smak. ^[1]
2. Brackvatten har kommit in i svenskan via lågtyska brackwater, där lågtyska brak betyder salthaltig ^[2]
3. "Bräckvatten" är en kontamination av inlån två olika vägar, (1) och (2), till svenska. Ordet är obefintligt i Nationalencyklopedins ordbok och inkorrekt att använda.

[redigera] Källor

1. ^ The Shorter Oxford English Dictionary on Historical Principles, Clarendon Press, tredje upplagan, Oxford 1944 med rättelser fram till 1972
2. ^ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung, Norsteds, Stockholm 1966