Bristol Beaufighter
| Bristol Beaufighter | |
 | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Nattjakt- och attackflygplan |
| Besättning | 2 eller 3 |
| Första flygning | 17 juli 1939 |
| I aktiv tjänst | 1940 – 1946 |
| Ursprung |  Storbritannien |
| Tillverkare | Bristol Aeroplane Company |
| Antal tillverkade | 5 928 (5 562?) |
| Utvecklad från | Bristol Beaufort |
| Data | |
| Längd | 12,70 meter |
| Spännvidd | 17,63 meter |
| Höjd | 4,83 meter |
| Tomvikt | 7 076 kg |
| Max. startvikt | 11 431 kg |
| Motor(er) | 2 × Bristol Hercules XVII |
| Motoreffekt | 2 × 1 770 hk |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | 512 km/h |
| Räckvidd med max. bränsle | ca 2 900 km |
| Max. flyghöjd | ca 4 570 meter |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | 4 355 kg |
| Beväpning & bestyckning | |
| Fast beväpning | 4 × 20 mm kanoner 1 × rörlig bakåtriktad 7,7 mm kulspruta |
| Bomber | 2 × 112 kg |
| Raketer | 8 × RP-3 |
| Torpeder | 1 × torped |
| Elektronik | |
| Elektronik | AI Mk VIII radar |
| Ritning | |
 Bristol Beaufighter | |
Bristol Beaufighter (av japanerna kallad "den viskande döden"[ifrågasatt uppgift]) var ett av brittiska flygvapnets nattjaktflygplan (Mk I - VI) från andra världskriget, som i en förbättrad version kom att fungera väl vid operationer mot fartyg. Planet var försett med en AI Mk VIII radaranläggning (AI = Airborne Interception) monterad i en ”burk” i planets nos och var britternas främsta vapen mot fartyg och ubåtar i ytläge.
Nattjaktversionen saknade den rörliga bakåtriktade kulsprutan och hade i stället förutom kanonerna, som var monterade längst fram i undre delen av flygplanets kropp, 6 st fasta framåtriktade 7,7 mm kulsprutor i vingarna. Dessa var fördelade med två kulsprutor i den vänstra vingen och fyra i den högra. Planet användes av brittiska flygvapnet, USA:s flygvapen och Australiens flygvapen.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Bristol Beaufighter.- Färgning Bristol Beaufighter
