Byråkrati

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bureaucracy Illustration Czech.jpg

Byråkrati är den struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en vanligen större organisation. En person som ingår i en byråkrati kan kallas byråkrat. I nedsättande bemärkelse betyder termen ämbetsmannavälde. Även om alla större organisationer har någon form av struktur som kan kallas byråkrati, används termen ofta i nedsättande bemärkelse om administrativa apparater som uppfattas som alltför omfattande eller ineffektiva.

Sociologen Max Weber (1864 – 1920) lade fram en teori för hur en ideal byråkrati ska fungera för att dels stödja den större organisation (till exempel samhället, kommunen, företaget) som byråkratin är en del av, dels arbeta utan inre spänningar och konflikter. Precis som det finns en effektivaste form av lagerhållning eller marknadsföring, finns det en perfekt form av byråkrati. I denna ska befordringsgång, makt och position utgå ifrån kompetens och klara regler, och inte enligt nepotistiska mått. Den byråkratiska organisationen bör vidare karakteriseras av hög decentralisering av små beslut, men hög centralisering av stora beslut. Ett annat karaktärsdrag är kategoriseringen av kunder och en rutinmässig behandling av dessa. Två organisationstyper i den privata sektorn som visat sig fungera bättre med en webersk byråkratisk struktur är banker och försäkringsbolag.

Termen byråkrati används särskilt i informella sammanhang ofta i negativ bemärkelse och betecknar då det tillstånd som inträder då beslut i en organisation tenderar att fattas av ämbetsmän efter vissa rutiner, snarare än av de som är utsedda att agera beslutsfattare. Ett tecken på byråkrati är närvaron av alldeles för många blanketter, antingen av papper eller på en webbplats, och att alla man försöker vända sig till hävdar att problemet skall lösas av någon annan. Ett annat tecken på byråkrati kan vara till exempel när anställda på ett företag stelbent hänvisar till ett internt regelverk snarare än behandlar sina kunder på ett sådant sätt att företaget inte riskerar dåligt rykte.

Författaren Franz Kafka gestaltade ofta den enskildes maktlöshet gentemot en anonym byråkrati i sina böcker, i synnerhet i det kända verket Processen. I den satiriska boken Parkinsons lag (1957) stipuleras att "En arbetsuppgift kommer att ta exakt den tid som är avsatt för ändamålet" – som ett exempel på byråkratiskt tankesätt. I Brazil (film) från 1985 regisserad av Terry Gilliam gestaltas en dystopisk satir-värld styrd av en jättelik byråkratisk diktatur.

Se även[redigera | redigera wikitext]