CITES

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

CITES (Convention of International Trade in Endangered Species), kallas också Washingtonkonventionen efter första medlemsmötets (COP 1) plats. CITES är en internationell konvention som producerar en lista där olika djur och växter rankas på grund av deras sårbarhet. Den är till för att förhindra utrotning av hotade arter och fungerar som en hjälp i kampen mot den illegala handeln med djur och växter. Konventionen skrevs under 1973 och trädde i kraft 1975.

Appendix[redigera | redigera wikitext]

De stater som är medlemmar ses vart fjärde år och diskuterar hur den internationella handeln av växt och djurarter bör regleras. Arterna innefattas i sex olika appendix, vilka anger hur hotade arterna är, och vilken grad av skydd de bör ha. Uppgifterna kring populationerna kommer ofta från IUCN.

  1. Appendix I: Utrotningshotad, internationell handel är totalförbjuden
  2. Appendix II: Arten är, åtminstone i vissa områden, starkt hotad, int. handel är reglerad, ofta med vissa populationer från vissa länder, och till namngivna köpare. Ett nuvarande exempel är elfenben från elefanter i Sydafrika, Zimbabwe och Botswana, vilka får säljas per kvota till namngivna köpare i Japan.[ifrågasatt uppgift][1]
  3. Appendix III: Internationell handel tillåten, men under uppsikt, arten är "sårbar", och vissa länders populationer kan tillhöra App 2.
  4. Appendix IV - V: Internationell handel tillåten, poulationerna bärkraftiga.
  5. Appendix VI: Man saknar tillförlitliga uppgifter om artens populationstorlek.

Syftet med att gruppera en djurart i appendix 1 är inte att den skall förbli där, med skyddet är tanken att den skall kunna tillväxa tills den återigen innefattas i app 5-6.

Syfte[redigera | redigera wikitext]

I motsats till vad många tror är CITES inte en organisation som skyddar djur mot jakt eller annan "användning", tvärtom är syftet att skydda de mest hotade arterna egentligen för att de skall kunna uppnå en nivå där de återigen kan till exempel jagas. Och detta skydd gäller bara för internationell handel inom och mellan de länder som är medlemmar. Burma till exempel är inte medlem, och djur och växter från Burma innefattas därför inte av CITES internationella skydd för handel. Samtliga stater, medlemmar eller ej, kan dessutom jaga och decimera sina djurstammar som de vill, skyddet är, för internationell handel med djur, växter eller produkter från dessa, mellan medlemsländerna.

Det inhemska skyddet inom ett land är något annat, en helt skyddad art kallas i Sverige fridlyst och får ej jagas eller störas i sin fortplantning. Det finns dock undantagsregler som skyddsjakt och självförsvar, och Sverige saknar därmed verklig fridlysning, eftersom brottet mot fridlysning är ett relativt enkelt straff.

Det finns 70 växtarter, som växer i Sverige, upptagna på listan i Appendix II. De flesta tillhör familjen Orchidaceae.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Det är inte frågan om ett permanent tillstånd utan om tre undantagsfall (1997, 2000 och 2007), jämför Ivory trade (avsnittet Renewed sales) på engelskspråkiga Wikipedia.