Carl Hasselberg

Från Wikipedia
Carl Hasselberg
FöddCarl Jonas Erik Hasselberg
16 maj 1856[1][2]
Östersunds församling[1][3][2], Sverige
Död17 maj 1938[1] (82 år)
Grundsunda församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningKyrkohistoriker[1], präst[1][2]
Befattning
Komminister, Myssjö församling (1888–1898)[2]
Kyrkoherde, Grundsunda församling (1898–)[2]
Kontraktsprost, Örnsköldsviks kontrakt (1918–1930)[2]
BarnFanny Nyberg (f. 1894)[3]
Gudmar Hasselberg (f. 1896)
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1921)[4][1]
Redigera Wikidata

Carl Jonas Erik Hasselberg, född 16 maj 1856 i Östersunds församling, död 17 maj 1938 i Grundsunda,[5] var en svensk präst, kyrkohistoriker och hembygdsforskare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hasselberg föddes 1856 i Östersunds församling. Han var son till häradshövdingen Johan Gunno Hasselberg och Charlotte Kinnman.[6] Hasselberg avlade mogenhetsexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk 1875 och blev student vid Uppsala universitet samma år. Efter en teoretisk teologisk examen prästvigdes han 1882 till pastorsadjunkt i Hammerdals församling. Hasselberg blev efter olika tjänster kyrkoherde i Grundsunda församling 1898 och kontraktsprost 1916–1930. År 1921 promoverades han till teologie hedersdoktor i Uppsala.

Hasselberg gjorde sig som hembygdsforskare och kyrkohistoriker känd för grundlighet och lärdom. Bland hans arbeten märks Jämtland och Härjedalen (Svenska turistföreningens resehandböcker 1904-24), Norrländskt fromhetsliv på 1700-talet (1919), Ernst Arbman och den jämtländska väckelserörelsen (1923) och Under Polstjärnan (1935). På sin 75-årsdag tillägnades Hasselberg en festskrift.

Han var hedersledamot av Norrlands nation i Uppsala, Föreningen Heimbygda i Östersund, samt Svenska Turistföreningen.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hasselberg gifte sig 16 juni 1892 med Olga Arbman (1858–1940). Hon var dotter till apotekaren Gottfrid Arbman och Ingeborg Ulrika Dillner i Köping. De fick tillsammans barnen småskollärarinnan Naima Hasselberg (född 1893) i Husby-Långhundra socken, folkskollärarinnan Fanny Hasselberg (1894–1947) som var gift med professorn Henrik Nyberg i Uppsala, lektorn Gudmar Hasselberg (född 1896) i Östersund, kyrkoherden Bertil Hasselberg (född 1897) i Graninge församling, läroverksläraren Gunno Hasselberg (född 1900) och Valdemar Hasselberg (1903–1911).[6] Makarna Hasselberg är begravda på Grundsunda kyrkogård.[7]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Helagsfjället (1895)
  • Kyrka och stat i deras inbördes förhållande (1909)
  • Jämtland och Härjedalen (1916)
  • Norrländskt fromhetsliv på sjuttonhundratalet (1919)
  • Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen (1920)
  • Alkemister och grubblare i Jämtland på 1600-talet (1922)
  • Harpotoner: psalmer och andliga sånger (1923), en sångsamling dominerad av översättningar av pietistiskt orienterade 1700-talsförfattare.
  • Ernst Arbman och den jämtländska väckelsen på hans tid (1923)
  • Magnus Berlin och hans teologiska åskådning (1924)
  • Till norrlandsläseriets historia (1927)
  • Anders Kempe såsom fredsapostel (1927)
  • De tidigaste extatiska väckelserörelserna i södra Norrland (1928)
  • Jonas Erik Björkquist: minnesteckning (1929)
  • Johan Gunno Hasselberg: drag ur hans levnad och ur kyrkolivet på hans tid (1930)
  • Sonetter (under pseudonymen "Peregrinus" 1933)
  • Religionsvården bland lapparna i Jämtland och Härjedalen från sextonhundratalets mitt till år 1850 (1933)
  • Pilgrimstoner: andliga sånger och dikter (under pseudonymen "Peregrinus" 1934)
  • Under Polstjärnan: Tornedalen och dess kyrkliga historia (1935)
  • Norrlandsläseriets uppkomst och tidigaste framträdande (1935)
  • Minnen av kamrater och kamratliv i Uppsala (1936)
  • Från det gamla Östersund (1936)
  • Grundsunda kyrka och övriga kyrkliga byggnader i Grundsunda församling (1937)

Psalmer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Carl J E Hasselberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap, 1934, s. 538, Hasselberg, Carl Jonas Erik, läst: 18 maj 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Hasselberg, Carl Jonas Erik, f. 1856 i Östersund Jämtlands län, Kyrkoherde, läs onlineläs online, läst: 19 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Teologiska fakultetens hedersdoktorer, läs online, läst: 30 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010)
  6. ^ [a b] Hasselberg, Carl Jonas Erik i Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1934)
  7. ^ ”Carl Jonas Erik Hasselberg och Olga Ingeborg Elvira Hasselberg”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/ornskoldsviks-norra-pastorat/grundsunda-kyrkogard/pt/carl-jonas-erik-hasselberg-e6e87. Läst 27 maj 2023. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]