1856
Från Wikipedia
| 1856 - MDCCCLVI 153 år sedan |
|
| År 1853 | 1854 | 1855 1856 1857 | 1858 | 1859 |
|
| Årtionde 1830-talet | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1856 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl |
|
| Finland 1856 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander II |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
| Andra tideräkningar | |
| Bahá'í- kalendern |
12 – 13 |
| Buddhistisk kalender |
2400 |
| Judisk kalender |
5616 – 5617 |
| Muslimsk kalender |
1272 – 1273 |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1234 – 1235 |
| Sakakalendern (Indien) |
1778 – 1779 |
| Thailändsk solkalender |
2399 |
[redigera] Händelser
- 7 februari - Sveriges kronprins Karl (XV) blir vicekung av Norge.
- 5 mars - Sveriges första järnväg Örebro-Ervalla-Nora öppnas.
- 30 mars - Krimkriget slutar genom fördraget i Paris. Ryssland förbinder sig att inte befästa Åland.
- 16 april - Parisdeklarationen undertecknas av representanter för Storbritannien, Frankrike, Preussen, Ryssland, Sardinien, Osmanska riket och Österrike.
- 7 maj - Evangeliska Fosterlands Stiftelsen (EFS) grundas. Den välkomnar alla sorters människor och betonar tron och den lutherska bekännelsen starkt.
- 8 oktober - De kinesiska myndigheterna i Guangzhou bordar ett kinesiskt piratfartyg som seglat under engelsk flagg. Detta blir upptakten till det andra opiumkriget.
- 1 december - Järnvägslinjerna Malmö-Lund och Göteborg-Jonsered invigs. Detta är de första stambanorna i Sverige och är i trafik än idag.
- André Oscar Wallenberg grundar Stockholms Enskilda Bank, Sveriges första egentliga affärsbank.
- Under detta år och två år framåt införs tullfrihet på flera svenska jordbruksprodukter och tullinskränkningar på flera komsumtionsvaror. Import- och exportförbud upphävs på kvarvarande varor.
- Döderhultsvik får stadsprivilegium under namnet Oskarshamn.
- Det liberala Kristianstadsbladet grundas.
- Fredrika Bremer ger ut sin roman Hertha, vilken kommer att ha stor betydelse för den svenska jämställdhetspolitiken.
- Ett stort studentmöte hålls i Uppsala. Oscar I bjuder in studenterna till Drottningholm och yttrar att "Hädanefter är krig skandinaviska bröder emellan omöjligt".
- De första så kallade "mindre folkskolorna" införs i Sverige för att sprida skolan i landsbygden. I dessa kunde även outexaminerade lärare undervisa.
- Den första motionen i den svenska riksdagen om begränsning av arbetstiden till tolv timmar (från Nils Hansson) avvisas.
- Självmord avkriminaliseras i Sverige.
- Löjtnant Per W. Luthander grundar Åbro bryggeri i Vimmerby.
[redigera] Födda
- 12 januari - John Singer Sargent, var en amerikansk konstnär.
- 29 januari - Vitalis Norström, svensk filosof och akademisk lärare.
- 2 februari - Robert Latham Owen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1907-1925.
- 4 februari - Jonas Gifting, svensk militär, korpral.
- 25 februari - Karl Lamprecht, tysk historiker.
- 8 mars - Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
- 17 mars - Michail Vrubel, rysk konstnär.
- 24 april - Philippe Pétain, fransk militär och politiker, fransk statschef 1940-1944.
- 27 april - Tongzhi, den åttonde Qing-kejsaren av Kina.
- 1 maj - Samuel H. Elrod, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905-1907.
- 6 maj - Robert Edwin Peary, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen.
- Sigmund Freud, österrikisk psykolog.
- 15 maj - L. Frank Baum, amerikansk författare.
- 29 maj - Edvard Hedin, Helgelseförbundets grundare.
- 6 juni - Gustaf Ranft, svensk skådespelare.
- 4 juli - William Tilghman, amerikansk sheriff.
- 5 juli - Hedworth Lambton, brittisk militär.
- 10 juli - Nikola Tesla, serbisk-amerikansk uppfinnare.
- 26 juli - George Bernard Shaw, irländsk författare och nobelpristagare.
- 15 augusti - Keir Hardie, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.
- 26 augusti - Clara Schønfeld, dansk skådespelare.
- 5 september - Thomas E. Watson, amerikansk politiker, publicist och författare.
- 27 september - Carl Peters, tysk upptäcktsresande.
- 12 oktober - Henry F. Lippitt, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1911-1917.
- 10 november - Rudolf Ekholm, svensk skohandlare och politiker.
- 12 november - Karl Henrik Karlsson, svensk medeltidshistoriker.
- 29 november - Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
- 22 december - Frank Kellogg, amerikansk utrikesminister 1925-1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.
- 25 december - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
- 28 december - Woodrow Wilson, amerikansk president 1913-1921, nobelpristagare.
- Anna Sterky - politiker, feminist
[redigera] Avlidna
- 10 februari - William Henry Sleeman, brittisk militär (överste) och kolonialtjänsteman i Indien.
- 17 februari - Heinrich Heine, tysk författare.
- 18 februari - Wilhelm von Biela, österrikisk astronom och baron.
- 29 februari - Auguste Chapdelaine, fransk romersk-katolsk präst och tillika missionär, helgon.
- 26 april - George Troup, amerikansk politiker.
- 14 maj - Théodore Guérin, fransk romersk-katolsk nunna, helgon.
- 11 juli - Josef Kajetán Tyl, tjeckisk författare.
- 20 juli - Emil Aarestrup, dansk skald och läkare.
- 29 juli - Robert Schumann, tysk romantisk tonsättare.
- 7 oktober - William Hall, amerikansk demokratisk politiker.
- 8 oktober - Théodore Chassériau, fransk historie- och porträttmålare, gravör.
- 4 november - Paul Delaroche, fransk konstnär.
- 9 november - John Clayton, amerikansk politiker (whig), USA:s utrikesminister 1849-1850.
- 21 december - August von Hartmansdorff, konservativ svensk politiker (född 1792).