Charge Coupled Device

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En CCD i en övervakningskamera
CCD omdirigerar hit; för andra betydelser se CCD (olika betydelser).

Charge-Coupled Device (engelska för laddningskopplad enhet) är en typ av elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den. Den används till exempel inom astronomi samt som bildsensor i digitalkameror.

CCD-sensorn omvandlar fotoner till elektriska laddningar som sedan leds ut till ett signalbehandlingssystem. (Egentligen sitter själva AD-omvandlaren på ett separat chip när det gäller CCD. CMOS kan ha denna omvandling inbakad i sensorn.)

Förutom antal bildpunkter (pixlar) är också storleken på CCD:n av vikt, eftersom detta ökar ljuskänsligheten samt ger bättre möjlighet till begränsat skärpedjup, till exempel vid porträttfotografering. (Depth of Field)

Två av 2009 års nobelpristagare i fysik, Willard Boyle och George Smith, fick priset för sitt arbete med framtagandet av CCD-sensorn. CCD är en viktig bit av teknik inom digital bildbehandling. I en CCD bildsensor är pixlar representeras av p-dopade MOS kondensatorer. Dessa kondensatorer är förspända över tröskeln för inversion när bilden förvärvet inleds, som möjliggör konvertering av inkommande fotoner i elektron avgifter vid halvledar-oxid gränssnitt; CCD används sedan för att läsa ut dessa avgifter. Även CCD är inte den enda teknik för att möjliggöra lätt upptäckt,

Se även[redigera | redigera wikitext]