Claes-Göran Granqvist
Claes-Göran Granqvist, född 1946, är en svensk fysiker. Han disputerade 1974 vid Chalmers tekniska högskola[1] och utsågs 1989 till professor i fysik vid Göteborgs universitet.[2] 1993 utsågs han till professor i fasta tillståndets fysik vid Ångströmlaboratoriet på Uppsala universitet.[2]
Granqvist är en framstående forskare inom nanotekniken. Han forskar på optiska och elektriska egenskaper i tunna filmer och andra nanostrukturer av olika material. Han har utvecklat tillämpningar för att förbättra solceller samt göra "smarta fönster" som kan styra genomsläpplighet av värme och ljus och till exempel minska behovet av luftkonditionering.[3][4] Han är medförfattare till fler än 600 vetenskapliga artiklar inom sitt område.[5]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1993 - invald som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
- 2002 - invald som ledamot av Vetenskapsakademien
- 2015 - tilldelad 2015 års Jan Czochralski Award "för sin livsgärning inom materialforskning"[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Granqvist, Claes-Göran (1974) (på engelska). Superconductivity of ultrathin films.. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 127. Göteborg. Libris 570571
- ^ [a b] ”Namn - Claes-Göran Granqvist”. Svenska Dagbladet. 5 juli 1993. https://www.svd.se/arkiv/1993-07-05/15. Läst 17 februari 2018.
- ^ http://www.cei.se/instructors/granqvist,-claes-goeran.aspx
- ^ http://www.mdpi.com/journal/materials/special_issues/solar_energy
- ^ ”2017 International Commission on Glass Annual Meeting, Istanbul - presentation Claes-Göran Granqvist”. 2017-10-22--25. Arkiverad från originalet den 17 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180217142001/http://www.icgistanbul2017.com/wp-content/uploads/2017/05/Prof.-Dr.-Claes-G%C3%B6ran-Granqvist-.pdf. Läst 17 februari 2018.
- ^ Anna Malmberg (24 september 2015). ”Guldmedalj till uppsalafysiker”. Uppsala universitet. http://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=5202&typ=artikel. Läst 17 februari 2018.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Kungl. Vetenskapsakademiens årsberättelse 2002 (Documenta no. 76). Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. 2003. sid. 46. ISSN 0347-5719 Libris 3682164
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|