Sankt Bernhardspasset

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Col du Grand-Saint-Bernard)
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 45°52′12″N 7°10′19″Ö / 45.87000°N 7.17194°Ö / 45.87000; 7.17194
Sankt bernhardspasset
(Col du Grand-Saint-Bernard)
Stora Sankt Bernhard
Bergspass
Hospice du Grand-Saint-Bernard
Hospice du Grand-Saint-Bernard
Land  Schweiz
 Italien
Delstat Valais, Aostadalen
Kommun Bourg-Saint-Pierre
Bergskedja Alperna
Höjdläge 2 472 m ö.h.
Koordinater 45°52′12″N 7°10′19″Ö / 45.87000°N 7.17194°Ö / 45.87000; 7.17194

Sankt Bernhardspasset, även kallat Stora Sankt Bernhard eller på franska Col du Grand-Saint-Bernard, är ett bergspass i de schweiziska alperna. Passvägen förbinder Martigny i den schweiziska kantonen Valais i med Aosta i Aostadalen i Italien.

Vid passhöjden ligger hospitset Hospice-du-Grand-Saint-Bernard, ett gästhem och kloster tillhörigt Augustinerkorherrarna, känt bland annat för sin tidigare avel av sankt bernhardshundar.

(Stora) Sankt Bernhardspasset skall inte förväxlas med Lilla Sankt Bernhardspasset mellan Aostadalen och Frankrike

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Sankt Bernhards passet, med höjden 2472 meter över havet, tillhör de högst belägna trafikerade passen i alperna. Vägen hålls endast öppen från juni till oktober.

Passhöjd och hospits ligger helt i Schweiz. Gränsen till Italien går 200 meter sydväst därom.

Sankt Bernhardstunneln[redigera | redigera wikitext]

År 1964 öppnades den sex kilometer långa, avgiftsbelagda, Sankt Bernhardstunneln, med två körfält. Tillfarterna till tunnelingångarna, som ligger runt 1900 meter över havet, hålls öppna på vintern, utom vid extrema förhållanden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Passet omnämns av Julius Caesar i De Bello Gallico. Titus Livius kallar passet Summus Poeninus efter en lokal gudom. Under tidig medeltid kallades passet Mont-Joux. Namnet Mont-Saint-Bernard är känt sedan 1200-talet, det kommer från Bernhard av Montjoux, ärkediakon i Aosta, som grundade klostret runt år 1050. Sankt bernhardshundarna är känds sedan slutet av 1600-talet. År 2005 överlät klostret aveln till en stiftelse i Martigny.

Turism och Sport[redigera | redigera wikitext]

I ett museum vid hospits visas passets och sankt bernhardshundarnas historia.

Tour de France[redigera | redigera wikitext]

Tour de France har passerat här 1979 och 2009. Den har tuffaste klassificeringen, det vill säga hors catégorie i franska cykeltävlingar. Stigningen är 24,4 km lång och snittlutningen på vägen är 6,2 %.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]


Webbkällor[redigera | redigera wikitext]