Alperna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Alper.
Alperna (Die Alpen, Les Alpes, Le Alpi)
Bergskedja
Jungfrau i Berner Oberland i Schweiz
Länder Frankrike, Italien, Liechtenstein, Schweiz, Slovenien, Tyskland, Österrike
Region Centraleuropa
Sjöar Genèvesjön, Zürichsjön, Bodensjön, Gardasjön, Bledsjön
Floder Rhen, Rhône, Po, Ticino
Högsta punkt Mont Blanc (Italienska: Monte Bianco)
 - höjdläge 4 810,45 m ö.h.[1]
 - koordinater 45°50′01″N 06°51′54″Ö / 45.83361°N 6.86500°Ö / 45.83361; 6.86500
Längd 1 200 km (V-Ö)[2]
Bredd 150-250 km (N-S)[3]
Area 200 000 km²[2]
Geologi Bündner schist, flysch, molasse
Orogeni Alpinsk orogenes
Period Tertiär
Topografisk karta över Alperna
Topografisk karta över Alperna
Wikimedia Commons: Alps
Alperna från rymden.
Alperna med nationsgränser utsatta.
Alperna sett från ett Ryanair-flygplan.

Alperna är en bergskedja i Centraleuropa. Den sträcker sig från området kring Nice och Genua vid Medelhavet, norrut mot Schweiz och sedan österut mot Wien. De länder som helt eller delvis ytmässigt utgörs av Alperna är Frankrike, Italien, Schweiz, Liechtenstein, Tyskland, Österrike och Slovenien. Alperna är 50-80 miljoner år gamla. Alpernas landskap betraktas ofta som naturskönt och har utgjort inspelningsplats för diverse filmer, bland annat Sound of Music.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Alperna täcker en yta av omkring 200 000 kvadratkilometer.[2] Alpernas stupning är mot söder mycket brantare än mot norr. Den högsta zonen av Alperna, med toppar på över 4 000 meter ligger i västra delen. Där finns också Alpernas högsta topp, Mont Blanc. Till Alpernas egenheter hör också deras dalbildning. Ingen annan bergskedja är så rik på dalar i längd- och tvärriktning. Därför lägger Alperna inte sådana hinder i vägen för trafiken som många andra bergskedjor. Av geologiska skäl delas de i Västalper och Östalper. Gränsen mellan dem dras i regel genom Rhendalen och dalen för floden Hinterrhein över Splügen pass till antingen Comosjön eller vanligare till Lago Maggiore. Västalperna består av två centrala urbergszoner och en yttre kalkbergszon, medan Östalperna bara har en central urbergskedja, men sedimentära bialper på båda sidorna. Alpernas högsta berg är Mont Blanc. Berget är 4 810,45 högt. Förutom Mont Blanc är dessa berg högst: Monte Rosa (Dufourspitze 4 634 m ö.h.), Dom (4 545 m ö.h.), Weisshorn (4 505 m ö.h.) och Matterhorn (4 478 m ö.h.).

Insjöar och floder[redigera | redigera wikitext]

Flera av Europas viktigaste floder har sitt ursprung i Alperna: Rhen, Rhône, Po samt flera bifloder till Donau. Sankt Gotthard-massivet är ett hydrografiskt centrum; både Ticino, Rhône, Reuss och Rhen har sina källor där. Floderna skapar ett flertal sjöar; i den norra delen av Alperna finns Genèvesjön, Zürichsjön och Bodensjön, i söder finns Lago Maggiore, Comosjön och Gardasjön. I öster finns Bohinjsjön och Bledsjön i Juliska alperna.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

De västra och södra delarna av Alperna är varmare än de östra och norra. Dock finns i allmänhet en stor klimatisk växling. På det bälte av 5 breddgrader, som Alperna omfattar, finns alla klimatskiftningar, från det varma tempererade till det kalla. Temperaturen blir lägre, ju högre man kommer upp, och avtar i medeltal med 0,58 °C per 100 meters stigning. Under vintern samlar sig den kalla, tunga luften nere i dalarna, som därför är kallare än dalens sidor. Det kan hända att soliga terrasser eller toppar är varmare än de närliggande dalarna. Alperna bildar ett gränsområde mellan det mellersta Europas kontinentala klimat, med förhärskande västanvindar och regn under alla årstider, och Sydeuropas varmare och mildare Medelhavsklimat med företrädesvis höstregn. Regnmängden tilltar med höjden samt är mindre i de östra än i de västra delarna. De inre dalarna är däremot relativt torra.

Snögränsen ligger på mellan 2 500 och 3 100 meter över havet,[2] omkring 2 700 m ö.h. på norra sidan och 3 000 m ö.h. på södra sidan. Alperna har cirka 1 000 glaciärer, som täcker en yta av 3 200 kvadratmeter,[2] men de är hotade av växthuseffekten. De största är Aletschgletscher och Gornergletscher.

Politisk uppdelning[redigera | redigera wikitext]

Åtta stater har andel av Alperna. Den enda av dessa som med hela sin yta ligger i Alperna är furstendömet Liechtenstein. Även furstendömet Monaco ligger helt i den region som vanligen räknas till Alperna men landet saknar nämnvärda bergstoppar på sin yta. Efter dessa två furstendömen har Österrike, Schweiz och Slovenien mer än 40 % av sin yta i bergsregionen. I Österrike bor nästan hälften av landets invånare i Alperna, i Slovenien en tredjedel och i Schweiz en fjärdedel. De tyska regionerna i Alperna är minst i jämförelse med hela landets yta. Det folk som är mest representerat i Alperna är italienare, med 4 100 000 invånare (30,1 %), bosatta längs hela södra delen av kedjan från väst till öst.

Sammanräknad finns ungefär 6 000 kommuner i bergsregionen och cirka 100 regioner som tillhör nivån NUTS 3.[4]

Data över stater i Alperna
Stat Yta i Alperna
i km²
Yta av Alperna
i %
Invånare
i Alperna
 
Invånare
av Alperna
i %
Alpernas andel
av staten:
Yta
Alpernas andel
av staten:
Invånare
Rankning
N/S
Rankning
V/Ö
Tyskland 11 100 5,8 % 1 380 000 10,1 % 3 % 2 % 2 6
Frankrike 40 800 21 % 2 450 000 18,0 % 7 % 4 % 7 1
Italien 52 000 27 % 4 100 000 30,1 % 17 % 7 % 5 3
Liechtenstein 160 0,08 % 35 000 0,2 % 100 % 100 % 4 5
Monaco 2 0,001 % 17 000 0,1 % 100 % 100 % 8 2
Österrike 54 600 29 % 4 000 000 29,4 % 65 % 50 % 1 7
Schweiz 24 850 13 % 1 740 000 12,8 % 60 % 23 % 3 4
Slovenien 6 800 3,5 % 640 000 4,7 % 40 % 32 % 6 8
Tillsammans 190 312 100 % 13 600 000 100,0 % / / / /
Källa: AGRALP[5], berggenuss.de[6]; senaste räkning 10 april 2008

Språk[redigera | redigera wikitext]

Flera språk talas i Alperna. Ofta följer inte språket de nationella gränserna. På grund av de isolerade förhållandena i alpdalarna har också en del ursprungliga språk kunnat bevaras.

Italienska Alperna

Italienska med sina lokala varianter talas överallt i italienska Alperna. Lokalt förekommer andra språk som även är skyddade enligt italienskt lag: ladinska i Dolomiterna, friuliska i regionen Friuli, tyska i Sydtyrolen samt schweizertyska hos walserfolket i några byar i Aostadalen, frankoprovensalska i Aostadalen samt i vissa dalar väster om Turin i Piemonte. En variant av det slovenska språket talas i Friuli nära gränsen till Slovenien och Österrike.

Schweiziska Alperna

Tyska (varianten schweizertyska), franska och italienska är officiella i de respektive kantonerna. I Graubünden talas, förutom tyska och italienska, också rätoromanska, ett språk som härstammar från latinet och är besläktat med ladinska och friuliska i Italien.

Franska Alperna

I de franska Alperna är endast det franska språket officiellt, men en del av befolkningen kan fortfarande prata det ursprungliga frankoprovensalska språket.

Österrikiska Alperna

Tyska med sina varianter gäller i hela Österrike. I Kärnten finns en slovensktalande minoritet.

Slovenska Alperna

I slovenska Alperna används det slovenska språket, men ofta även italienska och tyska.

Malmbrytning[redigera | redigera wikitext]

I Alperna har det brutits guld, koppar och tenn.[7] Östalperna är jämförelsevis rika på koppar och bergsalt. Steiermark lämnar utmärkt järn, Kärnten bly och i slovenska Krain finns zink och kvicksilver. Saltverk finns i övre Österrike, Salzburg och övre Bayern[8]. I Alperna finns även god byggnadssten, såsom granit, täta kalkstensarter, marmor och skiffer. Bergskedjan är också rik på mineralhaltiga källor.

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Alpstenbock

Trädgränsen ligger på mellan 1 500 till 2 200 meters höjd. Fram till 1 300-1 400 meter höjd finns odlade marker och skogar med lövträd. Den nedre delen av fjällvegetationen består till stor del av bergtall, Pinus mugo och björkal, Alnus viridis. Högre upp finns en zon med bland annat alprosor, Rhododendron, och en rosart, Rosa alpina, samt barrträd och alpängar med örter och gräs. Ovanför trädgränsen börjar det alpina området, vars flora inte som de föregående täcker något stort sammanhängande område, utan enstaka platser. Växterna är släkt med polartrakternas flora. Blommorna växer även långt över snögränsen, som exempel finns cirka 50 blommande arter på mellan 3 087 och 3 185 meters höjd på Vincentpyramiden i Monte Rosa. En blomma som förknippas mest med Alperna är Edelweiss, som växer på bergshyllor och i bergssprickor.

Faunan i Alperna består dels av arter som efter istiden är utdöda i låglandet, och dels av högnordiska arter som lever på högt belägna platser, isolerade från sina släktingar i Nordeuropa. Till de djur som karakteriseras av Alperna hör stengeten, stenbocken, murmeldjuret, skogsharen, alpkajan, alpkråkan och fjällripan. Av insektsarter är det främst skalbaggar och fjärilar som har många olika alpina arter. Flera insektsarter har inga vingar, eller har starkt reducerade vingar. Ända till 2 500 meters höjd finns öringar i bergsbäckarna.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Alperna är populära på både sommaren och på vintern som ett resmål för sevärdheter och för sporter. Vintersporter, såsom utförsåkning och längdskidåkning, kan utövas i de flesta regionerna från december till april. På sommaren är Alperna populära för vandring, cykling, skärmflygning, bergsklättring, medan många alpsjöar attraherar simning, segling och surfning. De lägre regionerna och de större städerna i Alperna är väl anknytna med motorvägar och övriga stora vägar, men högre passager och sidovägar kan vara förrädiska även på sommaren. Många passager är stängda på vintern. En mångfald av flygplatser runt Alperna (och vissa i), såväl som höghastighetståg från alla gränsande länder, ger ett stort antal turister med lätt tillgänglighet från utlandet. Alperna får mer än 100 miljoner turister varje år.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

För avsnittet Insjöar och floder och delar av avsnittet Flora och fauna:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ AFP (5 november 2009). ”L'altitude du Mont Blanc reste stable”. Le Figaro. http://www.lefigaro.fr/flash-actu/2009/11/05/01011-20091105FILWWW00525-l-altitude-du-mont-blanc-reste-stable.php. Läst 5 december 2009.  (franska)
  2. ^ [a b c d e] ”Alpene – fjell i Europa”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Alpene/fjell_i_Europa. Läst 5 december 2009.  (bokmål)
  3. ^ ”Alps”. Österreich-Lexikon. http://www.aeiou.at/aeiou.encyclop.a/a317663.htm;internal&action=_setlanguage.action?LANGUAGE=en. Läst 5 december 2009.  (engelska)
  4. ^ The Alps International Commisson for the Protection of the Alps CIPRA
  5. ^ AGRALP – Maps: The National Alpine Convention Areas
  6. ^ Alpernas länder, berggenuss.de (tyska)
  7. ^ ”Mining”. http://www.australianalps.environment.gov.au/culture/mining.html. Läst 2 november 2013. 
  8. ^ SÜDSALZ - KOMPETENZ IN SALZ, SÜDSALZ GmbH (tyska), besökt 2 december 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]