Alperna
Från Wikipedia
- Denna artikel behandlar den centraleuropeiska huvudkedjan Alperna. För andra alper, samt delar av Alperna, se alper.
| Alperna (Die Alpen) | |
| Bergskedja | |
 |
|
| Länder | Frankrike, Italien, Liechtenstein, Schweiz, Slovenien, Tyskland, Österrike |
|---|---|
| Region | Centraleuropa |
| Högsta punkt | Mont Blanc (Italienska: Monte Bianco) |
| - höjdläge | 4 810,9 m ö.h. |
| - koordinater | |
| Geologi | Bündner schist, flysch, molasse |
| Orogeni | Alpinsk orogenes |
| Period | Tertiär |
 Topografisk karta över Alperna
|
|
Alperna är en bergskedja i Centraleuropa. Den sträcker sig från området kring Nice och Genua vid Medelhavet, norrut mot Schweiz och sedan österut mot Wien. De länder som helt eller delvis ytmässigt utgörs av Alperna är Frankrike, Italien, Schweiz, Liechtenstein, Tyskland, Österrike och Slovenien. Alperna är 50-80 miljoner år gamla. Alpernas landskap betraktas ofta som naturskönt och har utgjort inspelningsplats för diverse filmer, bland annat Sound of Music.
Innehåll |
[redigera] Geografi
Alperna täcker en yta av omkring 220 000 kvadratkilometer. Alpernas stupning är mot söder mycket brantare än mot norr. Den högsta zonen av Alperna, med toppar på över 4 000 meter ligger i västra delen. Där finns också Alpernas högsta topp, Mont Blanc. Till Alpernas egenheter hör också deras dalbildning. Ingen annan bergskedja är så rikt på dalar i längd- och tvärriktning. Därför lägger Alperna inte sådana hinder i vägen för trafiken som många andra bergskedjor. Av geologiska skäl delas de i Västalper och Östalper. Gränsen mellan dem dras i regel genom Rhendalen och dalen för floden Hinterrhein över Splügen pass till antingen Comosjön eller vanligare till Lago Maggiore. Västalperna består av två centrala urbergszoner och en yttre kalkbergszon, medan Östalperna bara har en central urbergskedja, men sedimentära bialper på båda sidorna. Alpernas höga berg är förutom Mont Blanc: Monte Rosa och Matterhorn Det finns många sjöar i Alperna, bl.a Genèvesjön, Gardasjön och Bodensjön. Se även: Berg över 4000 meter i Alperna
[redigera] Klimat
De västra och södra delarna av Alperna är varmare än de östra och norra. Dock finns i allmänhet en stor klimatisk växling. På det bälte av 5 breddgrader, som Alperna omfattar, finns alla klimatskiftningar, från det varma tempererade till det kalla. Temperaturen blir lägre, ju högre man kommer upp, och avtar i medeltal med 0,58°C per 100 meters stigning. Under vintern samlar sig den kalla, tunga luften nere i dalarna, som därför är kallare än dalens sidor. Det kan hända att soliga terrasser eller toppar är varmare än de närliggande dalarna. Alperna bildar ett gränsområde mellan det mellersta Europas kontinentala klimat, med förhärskande västanvindar och regn under alla årstider, och Sydeuropas varmare och mildare Medelhavsklimat med företrädesvis höstregn. Regnmängden tilltar med höjden samt är mindre i de östra än i de västra delarna. De inre dalarna är däremot relativt torra.
Snögränsen ligger omkring 2 700 meter på norra sidan och 3 000 meter på södra sidan. Alperna har cirka 1 000 glaciärer men de är hotade av växthuseffekten. De största är Aletschgletscher och Gornergletscher.
[redigera] Politisk uppdelning
Åtta stater har andel av Alperna. Den enda av dessa som med hela sin yta ligger i Alperna är furstendömet Liechtenstein. Även furstendömet Monaco ligger helt i den region som vanligen räknas till Alperna men landet saknar nämnvärda bergstoppar på sin yta. Efter dessa två furstendömen har Österrike, Schweiz och Slovenien mer än 40 % av sin yta i bergsregionen. I Österrike bor nästan hälften av landets invånare i Alperna, i Slovenien en tredje del och i Schweiz en fjärde del. De tyska regionerna i Alperna är minst i jämförelse med hela landets yta. Folket som är mest representerat i Alperna är italienare, med 4.100.000 invånare (30,1%), bosatta längs hela södra delen av kedjan från väst till öst.
Sammanräknad finns ungefär 6 000 kommuner i bergsregionen och cirka 100 regioner som tillhör nivån NUTS 3.[1]
| Stat | Yta i Alperna i km² |
Yta av Alperna i % |
Invånare i Alperna |
Invånare av Alperna i % |
Alpernas andel av staten: Yta |
Alpernas andel av staten: Invånare |
Rankning N/S |
Rankning V/Ö |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tyskland | 11 100 | 5,8 % | 1 380 000 | 10,1 % | 3 % | 2 % | 2 | 6 |
| Frankrike | 40 800 | 21 % | 2 450 000 | 18,0 % | 7 % | 4 % | 7 | 1 |
| Italien | 52 000 | 27 % | 4 100 000 | 30,1 % | 17 % | 7 % | 5 | 3 |
| Liechtenstein | 160 | 0,08 % | 35 000 | 0,2 % | 100 % | 100 % | 4 | 5 |
| Monaco | 2 | 0,001 % | 17 000 | 0,1 % | 100 % | 100 % | 8 | 2 |
| Österrike | 54 600 | 29 % | 4 000 000 | 29,4 % | 65 % | 50 % | 1 | 7 |
| Schweiz | 24 850 | 13 % | 1 740 000 | 12,8 % | 60 % | 23 % | 3 | 4 |
| Slovenien | 6 800 | 3,5 % | 640 000 | 4,7 % | 40 % | 32 % | 6 | 8 |
| Tillsammans | 190 | 100 % | 13 600 000 | 100,0 % | / | / | / | / |
[redigera] Malmbrytning
Alpernas malmrikedom är inte betydlig i förhållande till deras utsträckning. Bergsbruket i Schweiz, Frankrike och Italien lämnar endast antracitkol, järn, nickel, bly och bergsalt [källa behövs]. Östalperna är jämförelsevis rika på koppar och bergsalt. Steiermark lämnar utmärkt järn, Kärnten bly och i slovenska Krain finns zink och kvicksilver. Saltverk finns i övre Österrike, Salzburg, Tyrolen och övre Bayern.[källa behövs] I Alperna finns även god byggnadssten, såsom granit, täta kalkstensarter, marmor och skiffer. Bergskedjan är också rika på mineralkällor.
[redigera] Flora och fauna
Trädgränsen ligger i medeltal på 2 300 meter höjd. Fram till 1 300 meter höjd finns odlade marker och skogar med lövträd. Den övre zonen täcks med barrträd och alpängar. Ovanför trädgränsen börjar det alpina området, vars flora inte som de föregående täcker något stort sammanhängande område, utan enstaka platser. Växterna är släkt med polartrakternas flora. En blomma som förknippas mest med Alperna är Edelweiss.
Till dess karakteristiska djur hör stengeten, stenbocken, murmeldjuret, skogsharen, alpkajan, alpkråkan och fjällripan. Ända till 2 500 meter höjd finns öringar i bergsbäckarna.
[redigera] Turism
Alperna är populära på både sommaren och på vintern som ett resmål för sevärdheter och för sporter. Vintersporter, såsom utförsåkning och längdskidåkning, kan utövas i de flesta regionerna från december till april. På sommaren är Alperna populära för vandring, cykling, skärmflygning, bergsklättring, medan många alpsjöar attraherar simning, segling och surfning. De lägre regionerna och de större städerna i Alperna är väl anknytna med motorvägar och övriga stora vägar, men högre passager och sidovägar kan vara förrädiska även på sommaren. Många passager är stängda på vintern. En mångfald av flygplatser runt Alperna (och vissa i), såväl som höghastighetståg från alla gränsande länder, ger ett stort antal turister med lätt tillgänglighet från utlandet. Alperna får mer än 100 miljoner turister varje år.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ The Alps International Commisson for the Protection of the Alps CIPRA
- ^ AGRALP – Maps: The National Alpine Convention Areas
- ^ Alpernas länder, berggenuss.de (tyska)
[redigera] Externa länkar
- (engelska) 360° Panoramas
Wikimedia Commons har media som rör Alperna.
