Craic

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Craic ('KRAK'), eller crack, är huvudsakligen på Irland ett vardagligt begrepp som används i nyheter, skvaller, underhållning och talspråk.[1][2][3] Ofta används termen tillsammans med den bestämda artikeln the: the craic. Ordets historik är ovanlig: ursprungligen lånades engelskans crack till iriskan som craic under 1900-talets mitt, varpå den iriska stavningen spred sig tillbaka till engelskan.[1] Ordet är av stort kulturellt värde och betydelse med båda stavningarna på Irland.

Ordet har blivit en del av irländsk kultur. I en återblick av den moderna irländska informationsekonomin konstaterar professor i informationsvetenskap Eileen M. Trauth att ordet är en väsentlig del av den sällskapskultur som särskiljde den irländska arbetsplatsen från andra länders.[4] Hon fann att till och med då Irland övergick från jordbruksbaserad ekonomi kvarstod den traditionella betydelsen av atmosfären och konversationskonsten - "craic", samt att det sociala livet är en väsentlig del av arbetarnas bedömning av sin livskvalitet.[5]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Från början kommer ordet från medelengelskans crak i betydelsen "högljudd konversation, skrytsamt prat".[6] I norra England och i Skottland kunde ordet betyda "konversation" eller "nyhet",[7] och därmed användas i uttryck såsom "What's the crack?" (ungefär "hur mår du?" eller "har du några nyheter?") Det är från de nordengelska och lågskotska dialekterna som ordet i kontexten "nyheter" och "skvaller" kommer.[8][9] En bok om de nordengelska dialekterna från 1825 jämför ordet med "småprat, konversation, nyhet".[10] I den skotska sången "The Wark o The Weavers" från 1800-talets början, publicerad av David Shaw som dog 1856, inleds med raden "We're a' met thegither here tae sit and crack, Wi oor glasses in oor hands…"[11] I folksånger från Cumberland 1865 omnämns bybor "som uppskattar deras 'crack'" (trivs med samtalet, ungefär).[12] I en glosbok från Lancashire från 1869 listas ordet i betydelsen 'chat, småprat'.[13] Så gör även en bok om Edinburghs lokala kultur från samma år.[14] Ordböcker som innehåller Yorkshires (1878), Cheshires (1886) och Northumberlands (1892) dialekter likställer "crack" med bland annat "konversation", "skvaller" och "prat".[15][16][17] Till den irländska engelskan kom ordet från lågskotskan via Ulster någon gång under 1900-talets mitt, innan det upptogs i iriskan.[1]

Tidiga citat innehållande ordet i Irish Independent härrör från lantliga Ulster: 1950 kunde man läsa att "There was much good 'crack'... in the edition of Country Magazine which covered Northern Ireland" (det fanns många bra 'nyheter' … i utgåvan av "Country Magazine" som täckte Nordirland");[18] 1955 kunde man läsa att "The Duke had been sitting on top of Kelly's gate watching the crack" ("Hertigen hade suttit uppå Kellys grind och sett på nyheterna").[19] Ordet var vid denna tid på Irland främst använt i dialekter i Ulster. 1964 konstaterade lingvisten John Braidwood att ordet "kanske är ett av de mest dialektala orden i Ulsterdialekterna … Faktum är att ordet är av engelskt och lågskotskt ursprung."[20] Det återkommer ofta i verk från Ulsterförfattare från 1900-talet såsom Jennifer Johnston och Brian Friel.[21][22]

Såsom med många andra ord genom århundradena lånades "crack" till iriskan med irisk ortografi, därmed "craic".[1] I iriskan har det använts åtminstone sedan 1968.[23] Det blev populärt genom catch phrasen "Beidh ceol, caint agus craic againn" ("vi kommer ha musik, småprat och skvaller") från Seán Bán Breathnachs iriskspråkiga talkshow SBB ina Shuí som sändes på RTÉ från 1976 till 1982.[1][24][25] Den iriska stavningen lånades snart tillbaka till engelskan, och förekommer i publikationer från 1970- och 80-talen.[1] Craic har också använts i skotsk gäliska sedan åtminstone tidigt 1990-tal, även om det inte är känt huruvida det lånades direkt från iriskan eller engelskan.[1]

Till en början var formen "craic" ovanlig utanför iriskan, även i en irisk kontext. Barney Rushs sång "The Crack Was Ninety in the Isle of Man" från 1960-talet använder inte den iriska stavningen, inte heller i Christy Moores version från 1978.[26] The Dubliners version från 2006 använder dock den iriska stavningen.[27] Titeln på Four to the Bars konsertalbum Craic on the Road från 1994 använder den iriska stavningen för att driva med engelskan,[28] och det gör även den irländska komikern Dara Ó Briain i sin show Craic Dealer från 2012.[29]

Idag (2014) ses ordet som en specifik och i huvudsak irisk form av humor. Användandet av den gäliska stavningen har förstärkt känslan av att det är ett självständigt ord (homofon) snarare än en avskild variant av det ursprungliga ordet (polysemi). Frank McNally på The Irish Times har konstaterat att "de flesta irländare har ingen aning om att det är utländskt".[30]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Craic”. Oxford English Dictionary. mars 2012. http://oed.com/view/Entry/254949?redirectedFrom=craic#eid. Läst 31 maj 2012. ”craic, n. Fun, amusement; entertaining company or conversation... Freq. with the.”. 
  2. ^ Crack, n. (I.5.c.)”. Oxford English Dictionary. mars 2012. http://oed.com/view/Entry/43630#eid7937932. Läst 31 maj 2012. 
  3. ^ Corrigan, Karen P. (2010). Irish English: Northern Ireland. Edinburgh University Press. s. 79. ISBN 978-0748634293
  4. ^ Trauth, s. 147.
  5. ^ Trauth, ss. 149–150.
  6. ^ Dolan, T. P. (2006). A Dictionary of Hiberno-English. Gill & MacMillan. s. 64. ISBN 978-0-7171-4039-8
  7. ^ Oxford English Dictionary "crack (noun)" sense I.5.a
  8. ^ "Crack, Craic" from Hiberno-English dictionary
  9. ^ "Crak" from the Dictionary of the Scots Language
  10. ^ Brockett, John Trotter (1825). A Glossary of North Country Words, In Use. From An Original Manuscript, With Additions. E. Charnley. s. 47
  11. ^ ”Work Weavers”. chivalry.com. http://chivalry.com/cantaria/lyrics/work-weavers.html. 
  12. ^ Gilpin, Sidney (1865). The Songs and Ballads of Cumberland : To Which Are Added The Best Poems In the Dialect; With Biographical Sketches, Notes, & Glossary G. Coward. s. 185.
  13. ^ Morris, James P. (1869) A Glossary of the Words and Phrases of Furness (North Lancashire). J. Russell Smith. s. 22
  14. ^ Chambers, Robert (1869). Traditions of Edinburgh by Robert Chambers. W & R. Chambers. s. 171
  15. ^ Castillo, John (1878). Poems in the North Yorkshire Dialect. s. 64
  16. ^ Holland, Robert (1886). A Glossary of Words Used In the County of Chester. Trübner. s. 84
  17. ^ Haldane, Harry (1892). Northumberland Words. K. Paul, Trench, Trübner & Co. s. 192.
  18. ^ Sweeney, Maxwell (2 december 1950). ”Radio review”. Irish Independent: s. 5. 
  19. ^ "Francis" (13 augusti 1955). ”Over the Fields: Life, Day by Day on an Ulster Farm”. Irish Independent: s. 7. 
  20. ^ Braidwood, John, “Ulster and Elizabethan English” in Ulster Dialects: An Introductory Symposium (1964) Ulster Folk Museum, s. 99: "perhaps one of the most seemingly native Ulster words is crack ... In fact the word is of English and Scots origin".
  21. ^ Jennifer Johnston: Shadows on Our Skin
  22. ^ Brian Friel: Translations
  23. ^ Se exempelvis: ”TEACH FURBO: AG OSCAILT ANOCHT: CEOL AGUS CRAIC” (på Irish). Connacht Sentinel: s. 5. 30 juli 1968. 
  24. ^ Boylan, Philip (23 oktober 1977). ”The Week Ahead”. Sunday Independent: s. 2. ”Friday, RTÉ, 5.30: 'SBB na Shui' [sic] is a new half-hour series with the star of Radio na Gaeltachta, Sean Ban Breathnach, in the chair presenting music, serious discussion and yarns, i.e., ceol, caint agus craic.” 
  25. ^ Moore, Richard (11 juli 1981). ”Television topics”. Meath Chronicle: s. 20. ”"Ceoil, caint agus craic" is how Mr. Breathnach introduces the programme.” 
  26. ^ ”lyrics: Crack Was Ninety In The Isle of Man”. Christy Moore, offiical website. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070805041030/http://www.christymoore.com/lyrics_tabs_detail.php?id=16. Läst 18 oktober 2008. 
  27. ^ Too Late to Stop Now: The Very Best of the Dubliners. DMG TV. 2006. 
  28. ^ Four to the Bar: Craic on the Road
  29. ^ Richardson, Jay. ”Review - Dara O'Briain: Craic Dealer”. British Comedy Guide. http://www.comedy.co.uk/live/jay_richardson/dara_obriain_craic_dealer_review/. Läst 28 februari 2014. 
  30. ^ McNally, Frank (2005). Xenophobe's Guide to the Irish. London: Oval. sid. 19. ISBN 1-902825-33-0. ”"[m]ost Irish people now have no idea it's foreign."” 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]