Hoppa till innehållet

Dalahäst

Från Wikipedia
Version från den 7 juni 2017 kl. 16.52 av Pirro666 (Diskussion | Bidrag) (→‎Bilder, Dalahästar i olika städer och länder: Lade till fakta om världens största dala häst... Den i avesta är den största till storlek.. Men är dock av betong.. Världens största dalahäst i trä är den i mora strand jag har själv var...)
Dalahäst av äldre datum

En dalahäst är traditionellt en rödmålad, stiliserad trähäst som numera tillverkas framför allt i Nusnäs, Mora, i Dalarna. Grimma och selar brukar målas med mönster i vit och blå färg. Förutom i rött förekommer den nu också i alla tänkbara grundfärger. Vanliga grundfärger under 1900-talets första halva var engelskt rött eller blymönja som avsåg att efterliknade den bruna hästen, och vitt/ljusgrått med inslag av blått på bland annat benen och i fläckar på kroppen som avsåg att efterlikna den apelkastade skimmeln.

Dalahästen är en av de vanligaste symbolerna för Sverige och i synnerhet för traditionell svensk allmogekultur.

Historik

En Dalahäst i miniatur.

Dalahästar har tillverkats sedan 1600-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri, eller som en leksak som såldes på marknader i Mellansverige. Dekorationen är densamma som man finner i övrig allmogekonst, särskilt kurbitsmåleriet, från trakten; själva dekoren kallas krusning.

Gårdfarihandlarna tog med hästarna i sortimentet. Mycket vackra hästar av hög kvalitet tillverkades under 1800-talets slut samt 1900-talets början i Risa, Bergkarlås och Vattnäs. I Nusnäs var den mest kända täljaren Tysk Anders Gunnarsson, även Gambel Damben kallad.

Vid New York World’s Fair 1939 fick Dalahästen representera Sverige, och har sedan dess varit en ofta använd symbol för landet. En tre meter hög Dalahäst skickades över till New York och nära 1000 kg små Dalahästar såldes i souvenirbutiken.

Världens största dalahäst finns på en rastplats vid Riksväg 70/Riksväg 68 i Avesta. Den är 13 meter hög och invigdes 1989. I Dala Järna Konstgård fanns tidigare ett dalahästmuseum, som 2005 såldes till Dalarnas museum. Dalahästen är den vanligaste souveniren som turister köper vid Sverigebesök, och bara i Nusnäs säljs dalahästar för 24 miljoner kronor per år. Tomas Holst tillverkade den minsta dalahästen som var 3,4 mm hög och 2,2 mm lång.[1]

Andra djur, bland annat grisar och tuppar, avbildas också i samma stil som dalahästar. Sollerön har dessutom sin egen djursymbol, soldtackan.

Bilder, Dalahästar i olika städer och länder

Nils Olsson Hemslöjd

År 1922, 26 år gammal, startade Grannas Anders Olsson sitt företag i familjens bagarstuga. Anders var den äldste av nio syskon och Nils och Jannes Olsson var vid företagsstarten 9 respektive 7 år gamla. Det hände att de vid skoldagens slut hjälpte sin äldre broder. 1928 grundade de familjeföretaget Nils Olsson Hemslöjd, vars ättlingar tillverkar dalahästar än i dag. Tillverkningen är öppen för allmänheten.

Bilder från tillverkningen

Andra typer av Dalahästar

Ludvikahästen.

Vid sidan om den traditionella Dalahästen finns en lång rad av olika typer dalahästar.[2] Här några exempel:

  • Bornhästen. Troligen från 1948 och nytillverkning sedan år 2005. Kommer från byn Born utanför Rättvik.
  • Rättvikshästen. Tillverkning sedan 1950 - talet. Den är smäckrare i formen och är baserad på en tidigare häst som troligen är tillverkad runt 1850-talet.
  • Siljanshästen. Tillverkning sedan 1960-talet, samma form som Rättvikshästen.
  • Leksandshästen. Tillverkning sedan 1948, mönstret kommer ursprungligen från en tapet från orten.
  • Ludvikahästen. Tillverkning sedan 1980-talets mitt. Samma grundform som en traditionell dalahäst med dekor av blomslingor eller blommor på blå eller vit botten.
  • Sjurbergshästen. Tillverkning sedan 1959. Kommer från Sjurberg, norr om Rättvik.
  • Soldtackan. Tillverkning sedan 1952, framtagen av Lars Håll och Bertil Berglind. Kommer från Sollerön.
"Hemslöjdsskylt med Dalahäst" smyckade en gång Svensk Hemslöjds butik vid Kungsgatan 31 i Stockholm.

Se även

Källor

Vidare läsning

  • Larsson, Mona (1986). ”Dalahästarna och stora världen”. Levande trä (1986): sid. [170]-[177] : ill..  Libris 8770797

Externa länkar