Avesta
- För den historiska stadskommunen, se Avesta stad. För andra betydelser se Avesta (olika betydelser)
| Avesta | |
| Tätort Centralort |
|
 Visentstatyn i rostfritt stål i Stadsparken. Visenten var symbolen för Avesta Jernverk.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Avesta kommun |
| Församlingar | Avesta församling, Grytnäs församling, Folkärna församling |
| Koordinater | |
| Area | |
| - tätort | 13,91 km² (2010-12-31) |
| - kommun | 672,7 km² (2011-01-01) |
| Folkmängd | |
| - tätort | 14 506 (2010-12-31)[1] |
| - kommun | 21 486 (2011-12-31)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 1 043 invånare/km² |
| - kommun | 32 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 6404 |
  Avestas läge i Dalarnas län
|
|
Avesta är en tätort samt centralort i Avesta kommun, Dalarnas län belägen utmed Dalälven i södra Dalarna.
Innehåll |
[redigera] Ortnamnet
Namnet kommer från byn Åvsta (1303 Aghastadhum) som hade ett laxfiske vid nuvarande Avesta, 1643 kallad Åffwestafors. Förleden i Åvsta är ave, älvutvidgning. Efterleden är antingen stad, 'båtplats' eller sta(d), 'plats, ställe'.[3]
[redigera] Historia
Redan under medeltiden fanns det en hytta strax utanför nuvarande Avesta stad. År 1636 inleddes byggandet av ett kopparverk intill Avestaforsen som tidvis kom att vara ett av Europas största. Initiativtagare var ursprungligen holländaren Govert Silentz, men redan 1642 övertogs det av myntmästaren Marcus Kock. 1644 lät denna också inrätta ett myntverk i Avesta för prägling av kopparmynt. Myntverket kom mellan åren 1644 och 1831 att stå för i stort sett all prägling av kopparmynt i Sverige. Det lilla brukssamhället hade redan år 1641 tilldelats stadsrättigheter under Falu stad och under 1600-talets senare del blomstrade utvecklingen. Kritik och konkurrens från närbelägna städer ledde dock till att privilegierna drogs in redan 1688. Avesta, som då hade cirka 800 invånare, upplevde under de följande åren en drastisk befolkningsminskning. Myntpräglingen vid Avesta lades ned 1831 och 1869 lades även kopparverket ned.
Det dröjde dock inte länge förrän nya industriella verksamheter etablerades i det gamla kopparverkets ställe. 1874 påbörjades anläggandet av ett järnverk och 1883 bildades Avesta Jernverks AB. Avesta kom nu att återfå något av sin forna stadsstatus, först som municipalsamhälle 1889, följt av Avesta köping 1907. 1919 fick man slutligen åter sina stadsrättigheter. Vid den tidpunkten hade Avesta cirka 5 000 invånare. Nu följde även fler industrier, exempelvis Månsbo Kloratfabrik, som anlades 1893-94 av Stockholms Superfosfat Fabriks AB mitt emot Avesta järnverk vid Storforsen. Järnverket har dock sedan etableringen varit den dominerande arbetsplatsen och starkt bidragit till att forma de goda tillväxtbetingelser som rådde fram till 1970-talet. Avesta AB, som bildades 1984 ur det gamla företaget, har genom fusioner under slutet av 1900-talet helt övergått i utländsk ägo. Sedan år 2003 går verksamheten under namnet Outokumpu Stainless.
[redigera] Bebyggelse
Gamla Byn är området som avgränsas i norr och väster av Dalälven, i söder av järnvägen och i öster av kyrkan och Koppardalen, det gamla järnverksområdet. I detta område byggdes Avesta upp på 1600-talet enligt en rutnätsplan. Några enstaka hus från 1600-talet finns kvar, men huvuddelen av Gamla Byn byggdes upp på nytt efter att området brann 1803. Stadsdelen har ett enhetligt utseende med många välbevarade timmerhus. Där finns även bruksherrgården, som byggdes 1820-25 på det gamla torget mellan kyrkan och älven, och på platsen för den gamla herrgården från 1762-65. Nedanför herrgården ligger Avesta myntmuseum, som beskriver kopparmyntpräglingen. På myntmuseet finns ett av världens största mynt, ett så kallat plåtmynt. Öster om herrgården och kyrkan ligger det gamla järnverksområdet, som har omvandlats till småindustriområdet Koppardalen efter att järnverket flyttat verksamhetens huvuddel till Södra Verken i stadens sydöstra del.
[redigera] Avesta kyrka
Avesta kyrka, som är byggd av sten med två skepp, invigdes 1655. Vid branden 1803 förstördes det höga, valmade taket som varit kyrkans ursprungliga. 1852 stod ett nytt kyrktorn klart, som hade ritats av Carl Georg Brunius. Kyrkan är vackert belägen intill Dalälven och i kanten av Gamla byn.
[redigera] Det moderna Avesta
När Avesta inpå 1900-talet åter började växa tillkom en ny stadsplan som bland annat innehöll Markustorget söder om järnvägen, Avestas nya huvudtorg. Norr om Markustorget ligger idag gallerian Plushuset. Det byggdes tvärs över Kungsgatan, som går inomhus genom byggnaden. Aaltohuset, som är ett blått höghus ritat av den finske arkitekten Alvar Aalto och uppfört 1960 av byggmästaren Ernst Sundh med namnet Sundh-Center, är ett blickfång i Kungsgatans andra ände som där övergår i Dalavägen mot Krylbo. Avesta har under 1900-talet expanderat både kontinuerligt söderut, samt i nya hyreshus- och villaområden i Månsbo, Högbo, Skogsbo och Rutbo norr om älven. I östra Högbo finns ett mindre handelsområde runt Dalahästen, som är världens största dalahäst, gjord i betong. Dessutom har Avesta i öster växt ihop med Krylbo och Karlbo. I Krylbo är ett flertal gator kring radhusområdet uppkallade efter järnvägsnära företeelser, såsom Banmästargränd, Tågmästargränd och Lokförargränd.
[redigera] Kommunikationer
Avesta är en viktig järnvägsknut; vid stationen Avesta Krylbo i Krylbo möts Dalabanan (Uppsala–Avesta Krylbo–Borlänge–Mora) och Godsstråket genom Bergslagen (Hallsberg–Fagersta–Avesta Krylbo–Storvik). I Avesta möts också riksvägarna 70 och 68, som går i princip parallellt med järnvägarna.
-
Aaltohuset i Avesta
-
Koppardalen
-
I Åsbo finns världens största dalahäst
[redigera] Kända personer och grupper från orten
- Mattias Ekström, racerförare.
- Marcus Kock, myntmästare.
- Nicklas Lidström, ishockeyspelare som för tillfället spelar i Detroit Red Wings.
- Tony Rickardsson, fd. speedwayförare.
- Ola Salo, sångare i The Ark.
- Lars-Inge Svartenbrandt, känd brottsling.
- Scar Symmetry, death metal-band.
- Mats Åhlberg, ishockeyspelare.
Jompa Borger (Trummis)
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Avesta 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 19 141 | |||
| 1965 | 20 387 | |||
| 1970 | 19 915 | |||
| 1975 | 19 095 | |||
| 1980 | 18 323 | |||
| 1990 | 16 861 | 1 310 | ||
| 1995 | 16 071 | 1 323 | ||
| 2000 | 14 847 | 1 325 | ||
| 2005 | 14 738 | 1 344 | ||
| 2010 | 14 506 | 1 391 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx. Läst 20 februari 2012.
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Avesta.
