Dalahäst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dalahäst av äldre datum

En dalahäst är traditionellt en rödmålad, stiliserad trähäst som numera tillverkas framför allt i Nusnäs, Mora, i Dalarna. Grimma och selar brukar målas med mönster i vit och blå färg. Förutom i rött förekommer den nu också i alla tänkbara grundfärger. Vanliga grundfärger under 1900-talets första halva var engelskt rött eller blymönja som avsåg att efterliknade den bruna hästen, och vitt/ljusgrått med inslag av blått på bland annat benen och i fläckar på kroppen som avsåg att efterlikna den apelkastade skimmeln.

Dalahästen är en av de vanligaste symbolerna för Sverige och i synnerhet för traditionell svensk allmogekultur.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Världens största dalahäst finns i Avesta.

Dalahästar har tillverkats sedan 1600-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri, eller som en leksak som såldes på marknader i Mellansverige. Dekorationen är densamma som man finner i övrig allmogekonst, särskilt kurbitsmåleriet, från trakten; själva dekoren kallas krusning.

Gårdfarihandlarna tog med hästarna i sortimentet. Mycket vackra hästar av hög kvalitet tillverkades under 1800-talets slut samt 1900-talets början i Risa, Bergkarlås och Vattnäs. I Nusnäs var den mest kända täljaren Tysk Anders Gunnarsson, även Gambel Damben kallad.

År 1922, 26 år gammal startade Grannas Anders Olsson sitt företag i familjens bagarstuga. Anders var den äldste av 9 syskon och Nils och Jannes Olsson var vid företagsstarten 9 resp 7 år gamla. Det hände att de vid skoldagens slut hjälpte sin äldre broder. 1928 grundade de Nils Olsson Hemslöjd.

Vid New York World’s Fair 1939 fick Dalahästen representera Sverige, och har sedan dess varit en ofta använd symbol för landet. En tre meter hög Dalahäst skickades över till New York och nära 1000 kg små Dalahästar såldes i souvenirbutiken.

Världens största dalahäst finns på en rastplats vid Riksväg 70/Riksväg 68 i Avesta. Den är 13 meter hög och invigdes 1989. I Dala Järna Konstgård fanns tidigare ett dalahästmuseum, som 2005 såldes till Dalarnas museum. Dalahästen är den vanligaste souveniren som turister köper vid Sverigebesök, och bara i Nusnäs säljs dalahästar för 24 miljoner kronor per år. Tomas Holst tillverkade den minsta dalahästen som var 3,4 mm hög och 2,2 mm lång.[1]

Andra djur, bland annat grisar och tuppar, avbildas också i samma stil som dalahästar.

Bilder från tillverkningen[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningen av Dalahästar i Nusnäs.

Andra typer av dalarhästar[redigera | redigera wikitext]

Ludvikahästen.

Vid sidan om den traditionella Dalahästen finns en lång rad av olika typer dalahästar.[2] Här några exempel:

  • Bornhästen. Troligen från 1948 och nytillverkning sedan år 2005. Kommer från byn Born utanför Rättvik.
  • Rättvikshästen. Tillverkning sedan 1950 - talet. Den är smäckrare i formen och är baserad på en tidigare häst som troligen är tillverkad runt 1850-talet.
  • Siljanshästen. Tillverkning sedan 1960-talet, samma form som Rättvikshästen.
  • Leksandshästen. Tillverkning sedan 1948, mönstret kommer ursprungligen från en tapet från orten.
  • Ludvikahästen. Tillverkning sedan 1980-talets mitt. Samma grundform som en traditionell dalahäst med dekor av blomslingor eller blommor på blå eller vit botten.
  • Sjurbergshästen. Tillverkning sedan 1959. Kommer från Sjurberg, norr om Rättvik.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olsson, Leif. ”Världens minsta riktiga dalahäst finns i Järna”. Dalademokraten. http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200409/07/20040907150932_DD612/20040907150932_DD612.dbp.asp. Läst 3 april 2010. 
  2. ^ Gudmunds slöjd Dalahästar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Larsson, Mona (1986). ”Dalahästarna och stora världen”. Levande trä (1986): sid. [170]-[177] : ill..  Libris 8770797

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]