Ludvika

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Ludvika
Siffrorna avser orten
Läge 60°08′N 15°11′O / 60.133, 15.183
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Ludvika och Smedjebacken
Församling Ludvika och Norrbärke
Folkmängd(2005) 14 018
Varav 392 i Smedjebackens kommun
Area(2005) 1 093 hektar
Varav 65 i Smedjebackens kommun
Sädesmagasinet på Hammarbacken.

Ludvika är en tätort i Västerbergslagen i södra Dalarna. Orten är huvudsakligen belägen i Ludvika kommun. Den östligaste delen ligger dock i Smedjebackens kommun. Ludvika är centralort i Ludvika kommun. Ludvika har 13 371 invånare.

Innehåll

[redigera] Historia

Ludvika ligger vid sjön Väsman. Vid Ludvika ström lät Gustav Vasa anlägga Ludvika kronobruk omkring 1550 och detta var länge den helt dominerande verksamheten i området. Ludvika fick stadsprivilegier år 1919. 1981 blir Karin Värmefjord den första kvinnliga polismästaren i Ludvika och i Sverige.

[redigera] Ortnamnet

Tolkningen av namnet Ludvika är långt ifrån säker. Namnet är tidigast belagt 1539 och bars ursprungligen av en by i den nuvarande tätortens södra del. Byn har sannolikt fått sitt namn av den intilliggande Lyviken i sjön Väsman. Vikens namn kan möjligtvis i sin tur kopplas till det i källorna obelagda namnet Lydhia på det vattendrag som mynnar där. Detta namn är i så fall bildat till ett ord som är besläktat med ludd och luden och som syftar på förekomsten av bladvass.[1] Enligt en annan tolkning skulle förleden i vikens namn istället komma av det fornsvenska ordet ly som betyder lä, alltså läviken.[2]

Den nuvarande formen Ludvika är troligen en "uppsnyggad" form från 1700-talet, eventuellt påverkad av mansnamnet Ludvig.[2] Kyrkans och församlingens namn Ludvika Ulrika instiftades år 1752 för att hedra den nytillträdda svenska drottningen Lovisa Ulrika.[3]

[redigera] Järnvägen

Orten var länge också en viktig järnvägsknut. 1859 knöts Ludvika samman med Smedjebacken och Strömsholms kanal, som var förbindelselänk för gods och resande, genom Väsman-Barkens Järnväg, nedlagd 1903. 1873 anslöt Frövi-Ludvika Järnväg (FLJ), 1876 Bergslagernas Järnvägar (BJ) och 1900 Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg (SWB).[4] Nu fanns järnvägslinjer i fem olika riktningar. Under sextio- och sjuttiotalet minskade trafiken och Borlänge tog alltmer över som järnvägsknut. SWB-linjen mot Björbo är i dag uppriven, liksom f d FLJ mot Blötberget. Banvallarna på dessa sträckor har delvis asfalterats och används som gång- och cykelvägar. Den 18 augusti 2003 upphörde Ludvika station att officiellt bemannas av tågklarerare. Hösten 2004 var sista gången en tågklarerare bemannade tågexpeditionen i Ludvika, detta skedde i samband med införandet av Automatic Train Control genom bangården på Ludvika station. Kort därefter flyttades manöverapparaten som styr ställverket till ett utrymme under ställverket. I dag hyrs lokalerna ut externt.

[redigera] Näringsliv

Bruket och skogen kom att dominera näringslivet i trakten till 1900 då Elektriska Aktiebolaget Magnet bildades av några prominenta herrar. Verksamheten drogs dock med lönsamhetsproblem och trots omstruktueringar så var lönsamheten klen. Bolaget såldes 1916 till ASEA i Västerås. Därmed började också den verkliga expansionen inom elektroindustrin. 1988 blev ASEA till ABB och är idag den största arbetsgivaren med 2 400 anställda. ABB i Ludvika arbetar främst med tillverkning av anläggningar för kraftöverföring som högspänningsapparatur och transformatorer. [5]

[redigera] Stadsdelar

Ludvika består av 12 stadsdelar vilka är:

  • Ludvika Gård
  • Notgården
  • Hammarbacken
  • Marnäs
  • Hagalund
  • Högberget
  • Rasfallet
  • Lorensberga
  • Nissbo
  • Östansbo
  • Golan (del av Östansbo)
  • Jägarnäs
  • Knutsbo


[redigera] Referenser

  1. ^ Wahlberg, Mats: Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003, sid. 198. ISBN 91-7229-020-X. 
  2. ^ [a b] Harry Ståhl (1946). Helge Lindberg. ed. "Bärke, Gränge och Ludvika. Några ortnamn från Västerbergslagen". Ortnamnsällskapets i Uppsala årsskrift (Uppsala): 11-14. 
  3. ^ Sege, Carl A:son: Ludvika Kyrka, Ludvika kyrkoråd, Falun 1952, sid. 14. 
  4. ^ Järnvägsdata, Svenska Järnvägsklubben, Malung 1992. ISBN 91-85098-71-X. 
  5. ^ Nationalencyklopedin
Personliga verktyg
Skapa en bok