Hoppa till innehållet

Differential

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
För den fordonstekniska delen, se Differentialväxel, Differentialbroms, Torsendifferential

Differential är en term inom matematisk analys för en infinitesimal - oändligt liten - ändring i en funktion.

Definition i Rn

Låt vara en funktion och en öppen delmängd i . Funktionen säges vara differentierbar[1] i om det existerar en linjär avbildning sådan att

.

Den linjära avbildningen ovan bestäms entydigt av gränsvärdet och kallas differentialen till i samt betecknas . Differentialen blir således en linjär approximation till differensen för nära noll, eller omformulerat, . Matrisen hörande till differentialen betecknas och kallas funktionalmatrisen eller jacobimatrisen.

I fallet , så sammanfaller med derivatan i , och i fallet , så betecknas vanligen med .

Differential och riktningsderivata

Riktningsderivatan, , av i utmed riktningen ges av gränsvärdet

.

En räkning ger,

=

varför . Riktningsderivatan kan sålunda uttryckas med differentialen; speciellt betyder detta att riktningsderivatan är linjär i , givet konventionen .

Klassisk framställan medelst Leibniz notation

Betrakta fallet och beteckna med identitetsfunktionen . Eftersom derivatan av är 1, så är dess differential . Om är en differentierbar funktion, så gäller enligt definitionen ovan d.v.s. . Om nu Leibniz notation, , nyttjas och index samt variabeln undertrycks, så erhålls, tillika ges mening åt, den klassiska formeln

.

Analogt fås i fallet den klassiska formeln

.

Räkneexempel: Approximation

Låt ges av . Differentialen av vid ges då av multiplikation med . Ett närmrevärde till är då med och :

.

Anm. Med fem decimalers noggrannhet är .

Referenser

  1. ^ Edwards, Jr., C.H. (1994). Advanced Calculus of Several Variables. New York: Dover Publications. sid. 67. ISBN 978-0-486-68336-2