Dreadlocks

Från Wikipedia
Version från den 13 april 2017 kl. 16.12 av Skivsamlare (Diskussion | Bidrag) (+ <references/>)

Dreadlocks, även dreads, är en frisyr baserad på hårets förmåga att tova sig.

Dreads har funnits sedan minst 3600 år sedan, då de avbildades i den Minoiska kulturen på Kreta, i nuvarande Grekland[1]. Frisyren är vanligast på afrohår, men kan göras av alla hårtyper, förutsatt att håret är tillräckligt långt. Att skaffa dreads är inte ett definitivt beslut. Med stor beslutsamhet, mycket balsam och tålamod kan man kamma ut dreadlocks. De flesta brukar klippa av en bit på hårlängden för att underlätta detta arbete.

En vanlig missuppfattning är att dreadlocks skulle vara det samma som rastaflätor. Så är inte fallet, rastaflätor är tunna flätor.

Metoder

När man gör dreads, använder man för det mesta den metod som kallas tupering. Man delar upp håret i sektioner/tester i önskvärd tjocklek över hela huvudet. Sedan kammar man det från topparna och inåt samtidigt som man vrider dreadsen, vilket gör att håret tovas. För att behålla formen kan man använda ett speciellt, hårt vax som är framställt av bivax. Att använda vax anses dock av många vara en överflödig produkt, eftersom det "limmar ihop" hårstråna och helt och hållet förhindrar dreadsens utvecklingsprocess, gör att man inte kan hålla dem rena, eftersom vaxet är vattenresistent. Dreadlocks är ingen omedelbar frisyr. Oavsett metod tar det allt från sex månader till flera år innan de har mognat och blivit fasta, repliknande hårkorvar som kallas dreadlocks.

En annan metod är att bara sluta kamma håret, och låta det tova ihop sig självt. Detta tar olika lång tid beroende på hårtyp, men oftast flera år. En vanlig metod om, så kallad, beavertail inte vill uppnås (när allt formas i en enda stor ihopväxt dread) är att helt enkelt dra isär de sektioner av hår som bildas, så dreadsen inte växer samman. Detta är enklast att göra efter en dusch när håret är blött. Vanligt är dock att dreadsen blir väldigt olika i form och storlek, vissa blir stora och andra väldigt små. En utspridd myt är att man vid användandet av denna metod ska sluta tvätta håret. Detta får dock motsatt effekt, och gör att håret tovar sig sämre.

En tredje metod som oftast används av personer utan afrohår är att man använder sig av en stålkam och en mycket liten virknål i metall. Då tuperar man först håret i sektioner och sedan snurrar man sitt hår utan några hårprodukter och kör in virknålen i mitten av skruvarna. Sedan börjar man att sakta virka samman alla hårstråna så att de bildar tovor. En metod för att fixa topparna på dreadsen är att istället för att virka håret uppifrån och ner som i det förra fallet så vänder man på virknålen och drar in de utstickande stråna tillbaka in i dreadsen vilket gör att de blir små knutar i topparna. Denna metod tar vanligtvis lång tid, beroende på hur långt hår man har från början, och håret packas samtidigt inåt hårbotten och därmed blir håret kortare (cirka 50 procent vid strama dreadlocks).

Man kan även skaffa syntetiska dreadlocks - "falska" dreads som man flätar in i sitt eget hår. Det finns i alla slags färger och det tar ungefär fyra timmar att få syntetiska dreads i hela håret hos en frisör, vilket i Sverige kostar cirka 2 000 kr, även om detta ofta görs på egen hand, av en kompis, eller av någon erfaren av syntetdreads, oftast då mot en mindre summa pengar. Efter tre månader måste man ta ut de syntetiska dreadsen. Om man inte gör det, kan det utväxta håret få ett dreadlockslikt utseende, och det blir svårt att reda ut håret.

Kulturer

Frisyren har i modern tid spridits i världen från Jamaica genom reggaemusiken, vars utövare i många fall är rastafarianer. Inom rastafarianismen finns det ett påbud, uttolkat från ett avsnitt i Gamla Testamentet (4 Mos 6:1-21 [1]), där det står om nasirlöftet (Johannes Döparen och Simson är exempel på nasirer). Även i nutid (2000+) så har dreadlocks dragit mot musikstilen metal. Men dreadlocks har också dragit iväg mot flera olika kulturer och personer med dreadlocks brukar tillhöra ett flertal olika kultur grupper.

Så länge nasirlöftet gäller får ingen rakkniv vidröra hans huvud. Han skall vara helig och låta håret växa fritt tills hans tid som Herrens nasir är fullbordad.

Uppfattningar om dreadlocks

Utanför rastafarikulturen är dreadlocks vanligast bland ungdomar, ofta tillhörande olika subkulturer. Dreadlocks brukar uppfattas som en rebellisk frisyr och kan betraktas som olämplig inom vissa yrken.

Kända bärare av dreadlocks

Bob Marley, reggaeikon med dreadlocks

Hundar med dreadlocks

Komondor är en storvuxen och vädertålig boskapsvaktande hundras med dreadlocks


Komondor i vuxen ålder får riktigt långa dreadlocks

Även vissa hundraser kan ha dreadlocks, som till exempel komondor och puli. Deras päls har utvecklats som skydd mot kylan men det är även ett exotiskt och dekorativt inslag i hundens utseende.

Referenser

Noter

  1. ^ BLENCOWE, CHRIS (2013). YRIA: The Guiding Shadow. Sidewalk Editions. Sid. 36. ISBN 9780992676100. ”Archaeologist Christos Doumas, discoverer of Akrotiri, wrote: "Even though the character of the wall-paintings from Thera is Minoan, ... the boxing children with dreadlocks, and ochre-coloured naked fishermen proudly displaying their abundant hauls of blue and yellow fish."” 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Dreadlocks&oldid=39497145”