Drunkning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Drunkning är dödsfall till följd av syrebrist orsakad av insugen vätska i andningsvägarna och lungorna.

I samband med att vatten landar mot stämbanden sker en reflexsammandragning av andningsvägen (kramp). Inget utbyte av syre och koldioxid kan ske och därmed stiger koldioxidhalten i blodet och syrebrist inträder vilket sedan leder till medvetslöshet. När krampen då släpper rusar vatten in i lungorna och döden inträder. (Såvida hjärt- och lungräddning ej görs.)

Detta till trots kan döden även inträffa utan att lungorna blir vattenfyllda. I dessa fall är det på grund av syrebristen i blodet som leder till hjärtstillestånd.

Medicinsk dödsorsak[redigera | redigera wikitext]

Den medicinska orsaken till drunkning skiljer sig om den sker i saltvatten eller sötvatten. Drunkning i sötvatten leder till att lungorna vattenfylls (ödem), vilket i sin tur leder till ett högt kolloidosmotiskt tryck över alveol-kapillärväggen. Det leder till osmos av vatten över till lungkapillärerna. Här får man en utspädning av blodet som förutom elektrolytrubbningen även bidrar med ökad cirkulerande blodvolym.

Röda blodkroppar lyserar på grund av att mikromiljön är hypoton. Kaliumstegring pga blodkroppssönderfallet Koncentrationen av elektrolyter sjunker över lag vilket i sin tur leder till hjärtrubbningar, vilket kan vara en av dödsorsakerna.

Drunkning i saltvatten leder till en hyperton miljö i blodkärl, vilket i sin tur ökar elektrolytkoncentrationerna och död inställer sig på grund av kvävning. Lungvävnaden är vätskefylld och inget gasutbyte kan ske.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Enligt en utredning om drunkningsolyckor i Finland sommaren 2010 och påföljande vinter konstateras de flesta olyckorna ha samband med simning och badande (32 %), båtar (30 %) och fall i vatten i andra sammanhang (25 %). Av olyckorna i samband med simning och båtar är det att märka att de sällan inträffade vid längre simturer eller egentligt båtliv; oftast gällde det högst 10 meters simsträcka respektive små båtar nära stranden. Andra olycksorsaker var till exempel bristande is, fordon som hamnar i vattnet av andra orsaker och badkarsolyckor. Tre av fem personer var alkoholpåverkade vid olyckan. Sex av sju (85 %) var män. Av 329 dödsfall i samband med vatten ansågs två tredjedelar (228) vara olycksrelaterade, medan de andra var självmord, sjukdomsfall och i några fall brott mot liv. I 7 % av olycksfallen var dödsorsaken en annan än drunkning, såsom hypotermi, skador eller förgiftning.[1]

I Sverige omkom i början av 1900-talet omkring 1000 personer varje år för att därefter sjunka och omkring 2000-talet stabiliseras på mellan 100 och 140 fall per år.[2]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”S1/2010Y Drunkningsolyckor i Finland 1.4.2010–31.3.2011”. Centralen för undersökning av olyckor. 18.11.2011. http://www.onnettomuustutkinta.fi/sv/1279613962599. Läst 2011-11-25. 
  2. ^ "Drunkningsolyckor", Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats. Läst den 4 augusti 2013.