Edward Vernon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Edward Vernon

Edward Vernon ("Old Grogg"), född 12 november 1684, död 30 oktober 1757, var en brittisk sjöofficer. Vernon föddes i Westminster, London som den andre sonen till James Vernon, statssekreterare åt Vilhelm III av England. Efter att ha slutfört sina studier vid Westminster School gick Vernon med i Royal Navy som frivillig på skeppet HMS Shrewsbury.

Slaget om Cartagena[redigera | redigera wikitext]

Under kriget om kapten Jenkins öra genomförde Vernon år 1741 ett amfibieanfall på den spanska staden Cartagena vid kusten till dagens Colombia. Trots att hans egna 27 000 soldater stod mot enbart 3000 spanjorer led britterna ett försmädligt nederlag och tvingades fly. Vernon lär då ha skrivit ett varnande brev till spanjorernas befälhavare Blas de Lezo, där han sade att engelsmännen bara tänkte hämta ytterligare förstärkningar från Jamaica. Blas de Lezo lär då ha svarat att Vernon också borde bygga en ny flotta, då de skepp han hade kvar bara dög till att frakta kol från Dublin till London.

Grogg[redigera | redigera wikitext]

Vernon är mest känd för sin order under 1740 att manskapets romransoner skulle späs ut med vatten. Resten av Royal Navy följde snabbt upp, och skulle då ha kallat den nya drycken för "grog" efter Vernons smeknamn "Old Grog". Detta smeknamn skulle han ha fått då han hade en varm hårdvädersrock gjord av grogram, ett material som gjordes av ylle, silke och mohair. Ordet grog hade dock redan använts i boken The Family Instructor skriven av Daniel Defoe 1718, långt innan amiralens karriär tog honom till Västindien och 22 år innan hans order gällande utspädning av romransoner. Ordet verkar ha kommit in i engelskan från Västindien, möjligtvis med afrikanskt ursprung. Det är möjligt att "Old Grog":s smeknamn kom från drycken och inte från hans rock och att rock-historien då använts för att dölja ett alkoholproblem. Ordet "grog" förekommer alltså innan Vernons ordergivande, men användandet av ordet för att beteckna den utspädda rommen i den brittiska flottan uppkom antagligen efter honom.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [Pack, James. Nelson's Blood: The Story of Naval Rum. Naval Institute Press. Annapolis:1982, chapter 1 "Old Grogram" pp.1-18]