Ekonomistyrning

Ekonomistyrning är att utföra åtgärder inom en verksamhet för att uppnå ekonomiska mål. Det handlar om att försöka styra personalens beteende så att deras mål och företagets mål kan samverka. Det finns många olika lösningar som inkluderar mätningar, kontroller och undersökningar av intäkter och kostnader, planering inför förväntade händelser, kalkyler, budgetering och åtgärder mot oväntade händelser, till exempel vid budgetuppföljning. De som arbetar med ekonomistyrning benämns ofta controller.

Vid ekonomistyrning använder man sig av flera styrinstrument. Styrinstrumenten är uppdelade i 3 kategorier: formella styrmedel, organisationsstruktur och mindre formaliserad styrning.

Exempel på dessa är:

Formella styrmedel	Organisationsstruktur	Mindre formaliserad styrning
Produktkalkylering	Organisationsform	Företagskultur
Budgetering	Ansvarstagande	Medarbetarskap
Internredovisning	Belöningssystem	Ledningsstöd
Standardkostnader	Personalstruktur	Kompetensuppbyggnad
Internprissättning	Beslutsprocess	Lärande
Prestationsmätning
Benchmarking

De som försöker styra beteende använder ofta belöningar och bestraffningar. Det finns ett flertal studier som påvisar att belöningar är mer motiverande än bestraffningar^{[källa behövs]}. Hur belöningssystemet är utformat är ganska viktigt för ett företag^{[källa behövs]}, speciellt i länder som präglas av en hög individualism som exempelvis USA där bonusar på individuell prestation ofta är mycket högre än i Sverige. Det kulturella perspektivet innebär att man måste anpassa sitt styrsystem för de olika länder man är verksam i.

Merchant och van der Stede benämner tre olika styrsätt och i verkligheten används oftast kombinationer av dessa styrsätt.

1. Resultatstyrning
2. Handlingsstyrning
3. Personalstyrning och/eller kulturell styrning

Vid resultatstyrning styr man efter resultat baserat på uppsatta mål. Det är svårt att sätta upp målet och dessutom svårt att veta vad man ska mäta för att uppnå sitt mål. Med andra ord är det inte alltid lätt att se sambanden mellan det man mäter på och företagets mål.

Vid handlingsstyrning styr man personalens handlingar, antingen genom att förhindra vissa handlingar(med till exempel lås och lösenord) eller se till att personalen måste följa ett visst regelverk eller processer.

Vid personalstyrning försöker man att decentralisera och låta personalen styra sig själva. Detta kan bero på att deras resultat är svåra att mäta (exempelvis för att det kan inte mätas exakt, som på forskningsavdelningen på ett läkemedelsföretag; man vet inte vad man får ut mer än att det förmodligen gynnar företaget i slutändan).

Vid kulturell styrning kontrollerar personalen varandra. Det är i övrigt likt personalstyrning, med mycket eget ansvar och en stabil och stark företagskultur som genomsyrar verksamheten. Ibland har man gruppbaserade bonusar med detta styrsätt eftersom personalen kommer att hålla koll på varandra lite extra då.^{[källa behövs]}

För- och nackdelar finns med alla tre styrsätten och man kan välja olika element ur dessa styrsätt för att använda de delar som passar ens verksamhet bäst.^{[källa behövs]}

Budgetuppställning tillhör ekonomistyrningen. En traditionell budget innehåller oftast enbart ekonomisk historisk data, dvs över saker som redan har hänt. En modernare budget inbegriper planering och uppföljning mot icke-finansiella mål, såsom kvalitet och genomloppstid, eftersom det också påverkar intäkter och kostnader.^{[källa behövs]}

Inom ekonomistyrning används en rad modeller. Exempel på dessa är:

• Balanserat styrkort
• Benchmarking
• Total Quality Management
• Budget
• Bidragskalkyl
• ABC-kalkyl
• Activity based budgeting
• Budgetlös styrning

Se även

• Economic value added