Elektriker

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elektriker i arbete

En elektriker är en hantverkare som framförallt arbetar med installation och service av elektriska anläggningar.

Det finns fyra huvudtyper av elektriker:

  • Installationselektriker, arbetar huvudsakligen med elinstallation i nybyggnationer.
  • Serviceelektriker, utför service och små utbyggnader av redan befintliga anläggningar.
  • Industrielektriker, jobbar med underhåll framförallt vid industrier och fabriker.
  • Svagströmselektriker/kommunikationselektriker, utför huvudsakligen svagströmsinstallationer såsom data, tele, larm och passagesystem.

En elektriker i film- och tv-inspelningssammanhang fungerar generellt som ljussättare och har då en mer konstnärlig roll.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera typer av behörigheter för elektriker, det är även vanligt att man arbetar helt utan behörighet. Elsäkerhetsverket har ställt en rad krav på vilket innehåll och längd utbildning ska innehålla för godkännas vid ansökan. För att få en behörighet måste man vara godkänd i vissa teoretiska ämnen samt även jobba mångsidigt inom elyrket en viss tid under överinseende av en elektriker med minst samma behörighet som man ämnar söka. För den teoretiska delen är det vanligt att läsa ett elprogram på gymnasiet, men man kan också läsa eftergymnasial vuxenutbildning, hos privata utbildningsföretag samt på universitet. När man har både den teoretiska och praktiska delen klar kan man ansöka om behörighet hos Elsäkerhetsverket, man har då rätt att utföra arbete som behörigheten tillåter utan överinseende av en annan elektriker.

Behörigheter[redigera | redigera wikitext]

Vem som får utföra elinstallationsarbete är reglerat i regeringens föreskrifter, elinstallatörsförordning (1990:806).

Elinstallationsarbete som avser elektrisk starkströmsanläggning får, med några få föreskrivna undantag, endast utföras av elinstallatör eller av yrkesman som då utför arbetet under överinseende av elinstallatör. Yrkesman och elinstallatör ska normalt vara anställda i samma organisation, men undantag finns. Med elinstallatör avses en person som av Elsäkerhetsverket eller tidigare myndigheter tilldelats behörighet att utföra elinstallationsarbete i angiven omfattning. Behörigheter finns för några olika typer av arbeten och spänningsnivåer. En elinstallatör har ett behörighetsbevis som visar på dennes behörighet. Yrkesman är inte reglerat i lagstiftningen. Elinstallatören ska se till att den som utför elinstallationsarbete under hans överinseende har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet. Han ska också se till att anläggningen som installationsarbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan det tas i bruk.

De olika behörigheterna utfärdas av Elsäkerhetsverket

  • AB - Allmän behörighet, alla elarbeten
  • ABH - Allmän behörighet, >1000 volt
  • ABL - Allmän behörighet, <1000 volt
  • BB1 - Begränsad behörighet, <1000 volt, uppsättning och flyttning i befintlig gruppledning samt fast loss/inkoppling av maskin
  • BB2 - Begränsad behörighet, <1000 volt, fast loss/inkoppling av maskin (Det utfärdas inga nya BB2 efter 2010-12-31)
  • BB3 - Begränsad behörighet, specialbehörighet, behovsprövas av elsäkerhetsverket

Typer av elektriker[redigera | redigera wikitext]

Installationselektriker[redigera | redigera wikitext]

Utför installationer i bostäder och kontor

Industrielektriker[redigera | redigera wikitext]

Arbetar på industrier, är ofta specialiserade på motorstyrningar och annat som hör industrin till.

Distributionselektriker[redigera | redigera wikitext]

Arbetar med elinstallationer från produktionen i kraftverk till elmätare hos nyttjaren.

Svagströmselektriker[redigera | redigera wikitext]

Arbetar med datanät, säkerhet och brandlarm.

Montörer[redigera | redigera wikitext]

Elektriker som gjort lärlingstid, men är ej ännu fullbetald elektriker.

Tekniker[redigera | redigera wikitext]

Specialiserad inom ett visst område, t.ex. säkerhet.

Det finns ofta inga vattentäta skott mellan de olika yrkesområdena. En vanlig elektriker kan mycket väl göra installationer på industrier och en elektriker som visar sig vara duktig på svagströmsinstallationer kan mycket väl ta hand om t.ex. brandlarmsinstallationer på ett bygge för en underentreprenörs räkning. Däremot är ofta en tekniker specialiserad på sitt område och har spetskompetens, detsamma gäller för distributionselektriker.

Lön[redigera | redigera wikitext]

Elektriker tillhör de mest välavlönade bland LO:s medlemmar. En elektriker brukar tjäna runt 25 000 kronor i månaden vartill ackordstillägg ofta förekommer. Den totala slutsumman varierar över landet och mellan företag, men en ledande montör som är duktig på att läsa ackordsprislistan kan ofta mäta upp ett tillägg på 7-8 000 kronor. En serviceelektriker har normalt en högre grundlön, uppemot 29-30 000 kronor i månaden, men har normalt inget ackordstillägg. En kompetent tekniker kan tjäna en bit över 30 000 kronor i månaden.

Lägstalön, enligt avtal 1 april 2013[1][redigera | redigera wikitext]

  • Lärling steg 1 (1-720 timmar) 12 805 kr/mån.
  • Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 14 828 kr/mån.
  • 1:a året i yrket 16 043 kr/mån.
  • 2:a året i yrket 19 957 kr/mån.
  • 3:e året i yrket 22 614 kr/mån.
  • Servicemontörer 24 064 kr/mån.
  • Tekniker 24 609 kr/mån.

Lokala förhandlingar ligger ofta några tusenlappar över avtalen, speciellt i storstäderna.

Lön för restid, enligt avtal 2011[redigera | redigera wikitext]

  • Lärling steg 1 (1-720 timmar) 56,98 kr/tim.
  • Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 65,73 kr/tim.
  • 1:a året i yrket 79,87 kr/tim.
  • 2:a året i yrket 89,50 kr/tim.
  • 3:e året i yrket 96,21 kr/tim.
  • Servicemontörer 96,21 kr/tim.
  • Tekniker 96,21 kr/tim.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Precis som många andra branscher står elbranschen inför extremt stora pensionsavgångar inom en 5-10 årsperiod. Föryngring är därför något som står högt på dagordningen för alla i branschen. Yrket är också extremt mansdominerat och man arbetar aktivt för en jämnare könsfördelning.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svenska Elektrikerförbundet”. http://sef.se/Ung/L%C3%B6nsamtyrkesval.aspx. Läst 2014-08-19. 
  2. ^ [1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]