Elektriker

Elektriker i arbete

En elektriker är en hantverkare som framför allt arbetar med installation och service av elektriska anläggningar.

Det finns fyra huvudtyper av elektriker:

• Installationselektriker, arbetar huvudsakligen med elinstallation i nybyggnationer.
• Serviceelektriker, utför service och små utbyggnader av redan befintliga anläggningar.
• Industrielektriker, jobbar med underhåll framför allt vid industrier och fabriker.
• Svagströmselektriker/kommunikationselektriker, utför huvudsakligen svagströmsinstallationer såsom data, tele, larm och passagesystem. Kallas även kattskinnselektriker.

En elektriker i film- och tv-inspelningssammanhang fungerar generellt som ljussättare och har då en mer konstnärlig roll.

Sverige

För att bli elektriker genomgår man en rad steg. Första kravet är genomgången treårig gymnasieutbildning inom det nationella elprogrammet eller inom vuxenutbildning med godkända betyg inom samtliga ämnen. Efter skolan söker man lärlingsplats på ett företag som utför elektriska installationer, där genomgår man 1600 timmars praktik enligt krav som ställts upp av ECY (Elbranschens Centrala Yrkesnämnd) och som omfattar de flesta grenar inom yrket, till exempel installation i industrimiljö och kontorsmiljö. När de 1600 timmarna är avslutade och allting är kontrollerat och godkänt så får man sitt certifikat. Det certifikatet visar är just att man har genomgått grundläggande lärlingsutbildning och är alltså inget kvitto på att man får jobba på egen hand utan övervakning. Efter detta följer första, andra och tredjeårs-montör, där man är med och delar på en viss procent av det uppmätta ackordstillägget. Efter det är man vad som kallas "fullbetald", alltså en fullvärdig medlem av ett ackordslag.

Det många blandar ihop är en fullbetald elektriker och en behörig elektriker. En elektriker som är medlem i ett ackordslag är oftast inte behörig, han eller hon jobbar i de allra flesta fall under någon annans behörighet. Inom alla EIO-anslutna elföretag finns det alltid en behörig elektriker. Ibland finns det flera behöriga elektriker beroende på företagets storlek, exempelvis om det finns filialer i bolaget. Dessa personer är ytterst ansvariga för att all elinstallation sker enligt elföreskrifterna och att ingen person, egendom eller husdjur utsätts för fara. Den behöriga elektrikern delegerar så sin behörighet till berörda montörer. Vid grov försummelse är dock inte den enskilde montören ansvarsbefriad.

Behörigheter

Vem som får utföra elinstallationsarbete är reglerat i regeringens föreskrifter, elinstallatörsförordning (1990:806).

Elinstallationsarbete som avser elektrisk starkströmsanläggning får, med några få föreskrivna undantag, endast utföras av elinstallatör eller av yrkesman som då utför arbetet under överinseende av elinstallatör. Yrkesman och elinstallatör måste vara anställda i samma organisation. Med elinstallatör avses en person som av Elsäkerhetsverket eller tidigare myndigheter tilldelats behörighet att utföra elinstallationsarbete i angiven omfattning. Behörigheter finns för några olika typer av arbeten och spänningsnivåer. En elinstallatör har ett behörighetsbevis som visar på dennes behörighet. Elinstallatören uppträder alltid under eget ansvar och behörigheten är inte kopplad till det företag där denne har sin anställning. En elinstallatör är alltså elinstallatör alla timmar på dygnet och oberoende av anställning. Ett företag kan aldrig inneha behörighet.

Yrkesman är inte reglerat i lagstiftningen. I Sverige kan i princip vem som helst uppträda som yrkesman för elinstallationsarbete, allt under förutsättning att denne är anställd i samma organisation som en elinstallatör och att elinstallatören godkänner att personen utför arbete under sitt överinseende. Att förlägga kabel i mark är behörighetskrävande och det förekommer då att grävmaskinister som är anställda hos elnätsföretaget deltar i kabelförläggningen. Grävmaskinisten är då yrkesman i lagstiftarens mening.

En yrkesman inom elinstallationsområdet är alltså en person som saknar formell kompetens att självständigt utföra elinstallationsarbete. Elsäkerhetsverket har i en promemoria (2012-02-22) slagit fast att yrkesman kan man aldrig vara på sin fritid, man är endast yrkesman inom anställningen då man är under överinseende av elinstallatör.

En elektriker kan uppträda som yrkesman då denne saknar erforderlig behörighet eller som elinstallatör när denne har erforderlig behörighet.

De olika behörigheterna utfärdas av elsäkerhetsverket

• AB - Allmän behörighet, alla elarbeten
• ABH - Allmän behörighet, >1000 volt
• ABL - Allmän behörighet, <1000 volt
• BB1 - Begränsad behörighet, <1000 volt, uppsättning och flyttning i befintlig gruppledning samt fast loss/inkoppling av maskin
• BB2 - Begränsad behörighet, <1000 volt, fast loss/inkoppling av maskin (Det utfärdas inga nya BB2 efter 2010-12-31)
• BB3 - Begränsad behörighet, specialbehörighet, behovsprövas av elsäkerhetsverket

Typer av elektriker

Installationselektriker Utför installationer i bostäder och kontor

Industrielektriker Arbetar på industrier, är ofta specialiserade på motorstyrningar och annat som hör industrin till.

Distributionselektriker Arbetar med elinstallationer från produktionen i kraftverk till elmätare hos nyttjaren.

Svagströmselektriker Arbetar med datanät, säkerhet och brandlarm.

Montörer Elektriker som gjort lärlingstid, men är ej ännu fullbetald elektriker.

Tekniker Specialiserad inom ett visst område, t.ex. säkerhet.

Det finns ofta inga vattentäta skott mellan de olika yrkesområdena. En vanlig elektriker kan mycket väl göra installationer på industrier och en elektriker som visar sig vara duktig på svagströmsinstallationer kan mycket väl ta hand om t.ex. brandlarmsinstallationer på ett bygge för en underentreprenörs räkning. Däremot är ofta en tekniker specialiserad på sitt område och har spetskompetens, detsamma gäller för distributionselektriker.

Lön

Elektriker tillhör de mest välavlönade bland LO:s medlemmar. En elektriker brukar tjäna runt 25 000 kronor i månaden vartill ackordstillägg ofta förekommer. Den totala slutsumman varierar över landet och mellan företag, men en ledande montör som är duktig på att läsa ackordsprislistan kan ofta mäta upp ett tillägg på 7-8 000 kronor. En serviceelektriker har normalt en högre grundlön, uppemot 29-30 000 kronor i månaden, men har normalt inget ackordstillägg. En kompetent tekniker kan tjäna en bit över 30 000 kronor i månaden.

Lägstalön, enligt avtal 1 april 2012;

• Lärling steg 1 (1-720 timmar) 12 556 kr/mån.

• Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 14 552 kr/mån.

• 1:a året i yrket 15 744 kr/mån.

• 2:a året i yrket 19 585 kr/mån.

• 3:e året i yrket 22 192 kr/mån.

• Servicemontörer 23 615 kr/mån.

• Tekniker 24 150 kr/mån.

Lokala förhandlingar ligger ofta några tusenlappar över avtalen, speciellt i storstäderna.

Lön för restid, enligt avtal 2011;

• Lärling steg 1 (1-720 timmar) 56,98 kr/tim.

• Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 65,73 kr/tim.

• 1:a året i yrket 79,87 kr/tim.

• 2:a året i yrket 89,50 kr/tim.

• 3:e året i yrket 96,21 kr/tim.

• Servicemontörer 96,21 kr/tim.

• Tekniker 96,21 kr/tim.

Framtid

Precis som många andra branscher står elbranschen inför extremt stora pensionsavgångar inom en 5-10 årsperiod. Föryngring är därför något som står högt på dagordningen för alla i branschen. Yrket är också extremt mansdominerat och man arbetar aktivt för en jämnare könsfördelning.

Se även

• Svenska Elektrikerförbundet (SEF)
• Elektrikergymnasiet

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Elektriker.
  Bilder & media
• Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY)
• Elektriska Installatörsorganisationen (EIO)