Elektriker

Elektriker i arbete

Elektriker arbetar framförallt med installation och service av elektriska anläggningar.

Det finns fyra huvudtyper av elektriker:

• Installationselektriker, arbetar huvudsakligen med elinstallation i nybyggnationer.
• Serviceelektriker, utför service och små utbyggnader av redan befintliga anläggningar.
• Industrielektriker, jobbar med underhåll framför allt vid industrier och fabriker.
• Svagströmselektriker/kommunikationselektriker, utför huvudsakligen svagströmsinstallationer såsom data, tele, larm och passagesystem. Kallas även kattskinnselektriker.

En elektriker i film- och tv-inspelningssammanhang fungerar generellt som ljussättare och har då en mer konstnärlig roll.

Sverige

För att bli elektriker genomgår man en rad steg. Första kravet är genomgången treårig gymnasieutbildning inom det nationella elprogrammet eller inom vuxenutbildning med godkända betyg inom samtliga ämnen. Efter skolan söker man lärlingsplats på ett företag som utför elektriska installationer, där genomgår man 1600 timmars praktik enligt krav som ställts upp av ECY (Elbranschens Centrala Yrkesnämnd) och som omfattar de flesta grenar inom yrket, till exempel installation i industrimiljö och kontorsmiljö. När de 1600 timmarna är avslutade och allting är kontrollerat och godkänt så får man sitt certifikat. Det certifikatet visar är just att man har genomgått grundläggande lärlingsutbildning och är alltså inget kvitto på att man får jobba på egen hand utan övervakning. Efter detta följer första, andra och tredjeårs-montör, där man är med och delar på en viss procent av det uppmätta ackordstillägget. Efter det är man vad som kallas "fullbetald", alltså en fullvärdig medlem av ett ackordslag.

Det många blandar ihop är en fullbetald elektriker och en behörig elektriker. En elektriker som är medlem i ett ackordslag är oftast inte behörig, han eller hon jobbar i de allra flesta fall under någon annans behörighet. Inom alla EIO-anslutna elföretag finns det alltid en behörig elektiker. Ibland finns det flera behöriga elektiker beroende på företagets storlek, exempelvis om det finns filialer i bolaget. Dessa personer är ytterst ansvariga för att all elinstallation sker enligt elföreskrifterna och att ingen person, egendom eller husdjur utsätts för fara. Den behöriga elektrikern delegerar så sin behörighet till berörda montörer. Vid grov försummelse är dock inte den enskilde montören ansvarsbefriad.

Behörigheter

Det finns olika behörigheter, samtliga utfärdas av elsäkerhetsverket

• AB - Allmän behörighet, alla elarbeten
• ABH - Allmän behörighet, >1000 volt
• ABL - Allmän behörighet, <1000 volt
• BB1 - Begränsad behörighet, <1000 volt, uppsättning och flyttning i befintlig gruppledning samt fast loss/inkoppling av maskin
• BB2 - Begränsad behörighet, <1000 volt, fast loss/inkoppling av maskin
• BB3 - Begränsad behörighet, specialbehörighet, behovsprövas av elsäkerhetsverket

Typer av elektriker

Elektriker Utför installationer i bostäder och kontor

Industrielektriker Arbetar på industrier, är ofta specialiserade på motorstyrningar och annat som hör industrin till.

Distributionselektriker Arbetar med elinstallationer från produktionen i kraftverk till elmätare hos nyttjaren.

Svagströmselektriker Arbetar med datanät, säkerhet och brandlarm

Tekniker Specialiserad inom ett visst område, t.ex. säkerhet

Det finns ofta inga vattentäta skott mellan de olika yrkesområdena. En vanlig elektiker kan mycket väl göra installationer på industrier och en elektriker som visar sig vara duktig på svagströmsinstallationer kan mycket väl ta hand om t.ex. brandlarmsinstallationer på ett bygge för en underentreprenörs räkning. Däremot är ofta en tekniker specialiserad på sitt område och har spetskompetens, detsamma gäller för distributionselektriker.

Lön

Elektriker tillhör de mest välavlönade bland LO:s medlemmar. En elektriker brukar tjäna runt 25 000 kronor i månaden vartill ackordstillägg ofta förekommer. Den totala slutsumman varierar över landet och mellan företag, men en ledande montör som är duktig på att läsa ackordsprislistan kan ofta mäta upp ett tillägg på 7-8000 kronor. En serviceelektriker har normalt en högre grundlön, uppemot 29-30 000 kronor i månaden, men har normalt inget ackordstillägg. En kompetent tekniker kan tjäna en bit över 30 000 kronor i månaden.

Lägstalön, enligt avtal 2011;

• Lärling steg 1 (1-720 timmar) 12 248 kr/mån.

• Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 14 183 kr/mån.

• 1:a året i yrket 15 345 kr/mån.

• 2:a året i yrket 19 089 kr/mån.

• 3:e året i yrket 21 630 kr/mån.

• Servicemontörer 23 017 kr/mån.

• Tekniker 23 538 kr/mån.

Lokala förhandlingar ligger ofta några tusenlappar över avtalen, speciellt i storstäderna.

Lön för restid, enligt avtal 2011;

• Lärling steg 1 (1-720 timmar) 56,98 kr/tim.

• Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 65,73 kr/tim.

• 1:a året i yrket 79,87 kr/tim.

• 2:a året i yrket 89,50 kr/tim.

• 3:e året i yrket 96,21 kr/tim.

• Servicemontörer 96,21 kr/tim.

• Tekniker 96,21 kr/tim.

Framtid

Precis som många andra branscher står elbranschen inför extremt stora pensionsavgångar inom en 5-10 årsperiod. Föryngring är därför något som står högt på dagordningen för alla i branschen. Yrket är också extremt mansdominerat och man arbetar aktivt för en jämnare könsfördelning.

Se även

• Svenska Elektrikerförbundet (SEF)
• Elektrikergymnasiet

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Elektriker.
  Bilder & media
• Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY)
• Elektriska Installatörsorganisationen (EIO)