Ystad

För den historiska stadskommunen, se Ystads stad. För andra betydelser, se Ystad (olika betydelser).

Ystad
Tätort Centralort
Teatern och Södra skolan i Ystad.
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Ystads kommun
Församling	Ystads församling
Koordinater	55°25′50″N 13°49′14″Ö
Area
- tätort	865,48 ha ()
Folkmängd
- tätort	18 350 (2010)
- kommun	28 476 (2013)
Befolkningstäthet
- tätort	21,2 inv./ha
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	YSTAD
Postnummer	271 XX
Riktnummer	0411
Tätortskod	3808
Ystads läge i Skåne län
Befolknings- och arealfakta från SCB

Ystad är centralort i Ystads kommun i Skåne län.

Tätorten Ystad ligger på Skånes sydkust. Viktiga inkomstkällor är hamnverksamhet och turism. Ett betydelsefullt företag i Ystad är Polykemi som tillverkar plastråvaror.

Historia

Gråbrödraklostret i Ystad

1100-talet

Biskop Absalon, biskop i Roskilde och ärkebiskop i Lund, skapade ro kring Östersjöns kuster och handelsplatserna flyttades ner till havet. Vid Vassaåns mynning, ungefär där Ystads Turistbyrå ligger i dag, bosatte sig vid 1100-talets slut de fiskare som blev Ystads första invånare. Sillfisket var den största näringen och förblev så i många århundraden.

1200-talet

Stadens äldsta byggnad och en av Skånes äldsta tegelkyrkor, S:ta Maria kyrka, byggdes. Ystad nämns för första gången i litteraturen 1244 när konung Erik och hans broder Abel besökte staden. Gråbrödraklostret grundades av Fransiscanerorden 1267 under ett ärkebiskopligt intrigspel då kyrkan och kungamakten låg i strid med varandra. Ystad fortsatte dock att vara en kunglig stad, vilket i viss mån bekräftas av sigillet med lejonet som heraldisk figur.

1300-talet

Hansatiden präglade livet i staden och Ystad tillhörde periodvis svenska riket. Unionsdrottning Magaretha besökte staden 1387 och bodde i det delvis färdigbyggda Gråbrödraklostret.

1400-talet

Pilgrändshuset, uppfört under 1480-tal.

Den södra delen av Skandinaviens äldsta bevarade korsvirkeshus, Pilgrändshuset, byggdes 1480 och det fyrlängade Gråbrödraklostret stod klart. På Stortorget fanns fyra brunnar och en rådstuga med tillhörande ölstuga i källaren.

1500-talet

Flera i dag bevarade hus i staden byggdes under denna tid, Latinskolan, Brahehuset och Birgittahuset, tre betydande stenhus med trappgavlar, Änglahuset och Kemnerska gården. 1532 nåddes Ystad av reformationen och fransiscanermunkarna kastades handgripligen ut ur klostret. Klostrets västra och norra länga revs och klostret blev ett sjuk- och fattighus.´Rådhuset, med stadens arkiv, brändes ner av svenskarna 1569. S:t Nicolai kyrka på Stora Östergatan revs 1572 och resterna användes för att bygga upp Gamla Rådhuset på Stortorget. Sillfisket tog slut och varuutbytet av oxar och hästar med nordtyska städer fortsatte. Ystad fick privilegiebrev 1599, vilket fastslog Ystad som exporthamn för oxar.

1600-talet

Ystad blev exporthamn i stor skala för oxar. Oxarna samlades på Packartorget, framför nuvarande Hotell Continental innan de lastades på fartygen. Mariakyrkans västra del störtade 1648. Ystad blev en svensk stad 1658 och hade då cirka 2 000 invånare. Postjakterna mellan Ystad och Stralsund startade.

1700-talet

Mariakyrkans torn byggdes upp och har än i dag kvar samma utseende. Karl XII besökte och bodde i staden vid flera tillfällen på väg till och på väg hem från sina resor i Europa. Stadsportarna behölls men trästaketet runt staden ersattes av en vall som avskärmning.

1800-talet

Ystad på 1850-talet.

Napoleon I:s Östersjöblockad innebar ett stort uppsving för Ystads handel genom smugglingen. Många köpmän blev rika och detta visade man genom att låta uppföra stora privata hus, bland annat Hembergs hus, Siriushuset och Nya Rådhuset. Skeppsbron var en centralpunkt i Ystads historia och en hamn började att anläggas med stenpirer som skydd i början av 1800-talet. Planteringen av Sandskogen för att hindra sandflykten gjorde Ystad till en badort vid sekelskiftet 1900. 1829 invigdes Hôtel Continental du Sud, numera Hotell Continental, vilket är Sveriges äldsta hotell. Järnvägen Ystad-Eslöv stod klar 1866 och den så kállade Grevebanan Ystad-Malmö invigdes 1874.

På 1890-talet blev Ystad en garnisonsstad. Kaserner låg på Stallgatan vid gågatan. Teatern på Stortorget brann ner och ersattes 1894 av en ny teaterbyggnad vid Sjömansgatan. Den är i dag en av Sveriges bäst bevarade teatrar. Från denna tid finns även Charlotte Berlins bostad på Dammgatan och hennes samlingar bevarade som Charlotte Berlins museum.

1900-talet

Ystads Fornminnesförening bildades 1907 då klostret ”räddades” åt eftervärlden. 1936 arrangerade Ystad utställningen ”Fritiden”. Staden fick ett konstmuseum och man anlade lekplatser och cykelstråk. Korsvirkesstaden blev Fritidsstaden. I mitten av 1900-talet fick Ystad färjetrafik till danska ön Bornholm och Swinoujscie i Polen.

2000-talet

Efter att ha varit en av filmens pionjärstäder i Sverige vid förra sekelskiftet, har Ystad nu återtagit sin plats som filmstad. 2004 etablerades Ystad Studios på delar av det nedlagda regementets områden. Satsningen innebär att ett av landets tre filmcentra nu finns i staden. Här finns också Biografteatern Scala, Sveriges äldsta biograf, restaurerad till originalskick, med modern teknik.

Ystad hade varit förbindelsepunkt med övriga Europa redan som dansk stad, men särskilt betydande under stormaktstiden när förbindelsen till Svenska Pommern via Stralsund var viktig. Den urgamla leden kom norrifrån via Vä och Brösarp. Fram till 1800-talet var staden den ledande hamnstaden i Skåne, men förlorade alltmer sin gamla betydelse under andra halvan av 1800-talet. Södra stambanans slutpunkt blev Malmö i stället för först tänkta Ystad, likaså drogs den första telegraflinjen dit, och Trelleborg tog under senare delen av 1800-talet över färjetrafiken med kontinenten. Dessa omständigheter bidrog till att stadens centrum bevarades under en period när gammal bebyggelse fick ge vika för den nya tidens stenstad, vilket gjort att staden kan uppvisa 300 korsvirkeshus i centrum, varav många med rötter i medeltiden. Staden blev så småningom en skolstad och militärstad, något som fram till regementsnedläggningarna i slutet av 1900-talet dominerade staden. Idag är det hamnen med färjetrafik till Polen och Bornholm, turism, handel och offentlig service samt pendling till Malmö och Lund som försörjer stadens invånare.

Hamnen och hamninloppet i Ystad.

Panorama över centrala Ystad, med nyrenoverade småbåtshamnen i förgrunden.

Namnet

1280 omnämns domus ystaensis på latin. 1285 skrivs namnet Ystath. Troligen kommer y från ett gammalt ord för trädslaget idegran, "ýR".. Under dansk tid före 1658 användes formen Ysted.

Bebyggelse

Apoteksgården.

Ystad brukar ses som den stad i Skåne där bebyggelse från senmedeltid till 1700-tal bevarats bäst. Gatunätet i gamla staden är i stort sett oförändrat sedan medeltiden och flera senmedeltida byggnader finns bevarade, till exempel Kemnerska gården. Apotekarhuset från 1400-talet är en av de äldsta ännu bebodda husen i hela Skandinavien.

Kyrkor

Konfirmation i Sankta Maria kyrka, Ystad 14 maj 2011.

I Ystad finns två kyrkor, den gamla klosterkyrkan Sankt Petri kyrka och Sankta Maria kyrka. Under senmedeltiden anlades ytterligare kyrka, Sankt Nicolai kyrka, men den revs i och med reformationen.

Militärstaden

55°25′56″N 13°50′28″Ö Dragongatan 36

Stallbyggnader, numera biograf

Logementsbyggnader, numera bostäder

Ystad blev garnisonsstad 1812 när Mörnerska husarregementet (K 7) förlade delar av sin verksamhet till Östergatan-Krypgränd (sista byggnaden revs 1975). Regementet kom 1882, då benämnt Husarregementet Konung Karl XV (K 7), att omlokaliseras från Ystad för att samla all sin verksamhet i Helsingborg. Staden var dock bara utan ett militärt förband fram till 1897 då Skånska dragonregementet (K 6) förlades till staden i nybyggda kaserner på Dragongatan 36.

Mellan åren 1917 och 1919 var även Kavalleriets underofficersskola (Kav uoffskola) samlokaliserade med Skånska dragonregementet (K 6), för att 1919 omlokaliseras till Skövde garnison. I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Skånska dragonregementet 1928 att avvecklas för att bilda med ett antal andra kavalleriregementen i Skåne Skånska kavalleriregementet (K 2), vilket förlades till Helsingborg och övertog kasernerna från Skånska husarregementet (K 5). I samband med att Skånska dragonregementet (K 6) avvecklades 1928 övertog Södra skånska infanteriregementet (I 7) kasernerna efter att tidigare varit förlagda vid sin mötesplats på Revingehed utanför Lund.

Regementet blev 1963 ett pansarregemente och fick det nya namnet Södra skånska regementet (P 7). I samband med försvarsbeslutet 1982 kom Malmöbrigaden (PB 7) som stod för grundutbildningen vid Södra skånska regementet att omlokaliseras från Ystad till Reveingehed. Kvar i Ystad blev endast försvarsområdestaben (P 7/Fo 11). Som kompensation till staden för denna förlust tillkom ett förband ur luftvärnet. Detta genom att Skånska luftvärnsregementet (Lv 4) omlokaliserades från Malmö och samlokaliserades i Ystad med de kvarvarande delarna av Södra skånska regementet.

Genom försvarsbeslutet 1996 påverkades både Skånska luftvärnsregementet (vid den tidpunkten benämnd Skånska luftvärnskåren) och försvarsområdesstaben vid Södra skånska regementet. Skånska luftvärnskåren påverkades av den graden att det helt avvecklades. Södra skånska regementets avvecklades som försvarsområdesstab, då Malmö försvarsområde (Fo 11) sammanslogs med Kristianstads försvarsområde (Fo 14) för att bilda Skånes försvarsområde (Fo 14), vilket var ett led i samband med bildandet av Skåne län. Det nya försvarsområdet kom att ledas av Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm. De kvarvarande delarna av Södra skånska regementet uppgick i Södra skånska brigaden (MekB 7) och bildade Södra skånska regementet och Södra skånska brigaden (MekB 7).

Både Skånska luftvärnskåren och Södra skånska regemente avvecklades officiellt den 31 december 1997, med det avslutades även epoken om Ystad som garnisonstad. Genom att brigadorganisationen avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000 återtog Södra skånska regementet och Södra skånska brigaden (MekB 7) namnet Södra skånska regementet (P 7).

Kommunikationer

Ystads stationshus är beläget söder om järnvägen med huvudfasad mot hamnen i stället för mot staden, vilket annars är brukligt.

Bollhusparken med "Bollen" i fonden.

Ystads station öppnade för trafik med pågatåg år 1990. Härifrån går tåg till och från Malmö på Ystadbanan, Simrishamn och Köpenhamn. Tågen mellan Ystad och Köpenhamn är förbindelser som ansluter till färjorna till Rönne. Dessa utgör en sorts korridortrafik mellan Bornholm och Köpenhamn. Betydelsefull för Ystad är även färjelinjen till Świnoujście i Polen.

Tidning

I Ystad utkommer den liberala tidningen Ystads Allehanda. Tidningen grundades 1873, och det första numret utgavs den 2 juli samma år. Allehandan kommer ut varje helgfri dag och har en upplaga på 26 800 exemplar (2003). Formatet är tabloid.

Skolor

Förutom diverse låg-, mellan- och högstadieskolor har Ystad fyra gymnasieskolor. Sydskånska gymnasiets Österportsgymnasium, Parkgymnasiet och Berghusagymnasiet samt det fristående John Bauergymnasiet. Sydskånska gymnasiet har ett av landets största upptagningsområden och har haft framgångsrika idrottsgymnasium. Handbollsgymnasiet, som för en tid sedan tränades av handbollslegenden Per Carlén, har många SM-guld på meritlistan. Även fotbollsgymnasiet har lyckats vinna SM-guld, där första och enda titeln på pojksidan bärgades 2002 efter seger på bortaplan mot Norrköpings riksgymnasium. Även flickorna har vunnit skol-SM, senast var 2005 då man på bortaplan slog Gävles fotbollsgymnasium.

Sport

Kända idrottsklubbar är BMK Bollen, Ystad Kraftsportklubb YKK, Ystads IF, IFK Ystad och Ystads Simsällskap (YSS, hemklubb för OS-simmaren Mickael Örhn, J-SM mästarinnan Görel Hagelin och världsmästaren i masterssimning Susanna Rosén)

Kända personer från Ystad

• Robert Andersson, handbollsspelare
• Mattias Andersson, handbollsspelare
• Malik Bendjelloul, Oscarsbelönad dokumentärfilmare
• Karin Ekelund, skådespelare
• Lennart Geijer, politiker och jurist
• Anders Glenmark, sångare, musiker
• Karin Glenmark, sångare
• Jim Gottfridsson, handbollsspelare
• Alexander Hansen, handbollsspelare
• Rolf Holmgren, skådespelare, dramatiker
• Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker
• Ivar Jacobson, elektroingenjör
• Ernst-Hugo Järegård, skådespelare, underhållare
• Kristofer Kristian Karsten, operasångare
• Börje Langefors, datalog, forskare
• Lykke Li, sångare, musiker
• Sara Li, sångare
• Bengt Magnusson, TV-Journalist
• Gunnar Malmquist, astronom
• Anna Q. Nilsson, skådespelare
• Fredrik Petersen, handbollsspelare
• Michael Saxell, kompositör, textförfattare, producent, musiker
• Sebastian Seifert, handbollsspelare
• John de Sohn, diskjockey, musikproducent
• Fredrik Vilhelm Thorsson, finans- och handelsminister
• Nils Tull, sångare, pianist
• Ehrling Wahlgren, bodybuilder, debattör, författare, personlig tränare, Mr Universum

I andra medier

Böckerna om kriminalkommissarien Kurt Wallander, skrivna av Henning Mankell, utspelar sig till stor del i Ystad. Wallander uppges i böckerna bo på Mariagatan. Ett flertal filmatiseringar av de olika böckerna har gjorts, och spelades då huvudsakligen in i Ystad.

Systerstäder

• Søllerøds kommun, Danmark
• Haugesund kommun, Norge
• Ekenäs, Finland

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ystad 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			13 568
1965			13 844
1970			14 164
1975			14 286
1980			14 382
1990			15 667	745
1995			16 291	757
2000			16 851	779
2005			17 286	795
2010			18 350	865

Referenser

Noter

Skrift

• Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Östervåla: Leif Törnquist. Sid. 127-128, 139-40, 141-142, 167-170, 235-236, 329. ISBN 91-971584-4-5 

Externa länkar

• Ystads kommuns officiella webbplats
• Mitt Ystad
• Ystad.just.nu
• Ystadguiden.se
• Wikimedia Commons har media som rör Ystad.
  Bilder & media