Elektriker
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2011-09) |
 |
En elektriker är en hantverkare som framförallt arbetar med installation och service av elektriska anläggningar.
Det finns fyra huvudtyper av elektriker:
- Installationselektriker, arbetar huvudsakligen med elinstallation i nybyggnationer.
- Serviceelektriker, utför service och små utbyggnader av redan befintliga anläggningar.
- Industrielektriker, jobbar med underhåll framförallt vid industrier och fabriker.
- Svagströmselektriker/kommunikationselektriker, utför huvudsakligen svagströmsinstallationer såsom data, tele, larm och passagesystem.
En elektriker i film- och tv-inspelningssammanhang fungerar generellt som ljussättare och har då en mer konstnärlig roll.
Sverige
Det finns flera typer av behörigheter för elektriker, det är även vanligt att man arbetar helt utan behörighet. Elsäkerhetsverket har ställt en rad krav på vilket innehåll och längd utbildning ska innehålla för godkännas vid ansökan. För att få en behörighet måste man vara godkänd i vissa teoretiska ämnen samt även jobba mångsidigt inom elyrket en viss tid under överinseende av en elinstallatör med minst samma behörighet som man ämnar söka. För en begränsad behörighet är det vanligt att den teoretiska delen går att läsa på ett elprogram på gymnasiet, men man kan också läsa eftergymnasial vuxenutbildning, hos privata utbildningsföretag samt på universitet. När man har både den teoretiska och praktiska delen klar kan man ansöka om behörighet hos Elsäkerhetsverket, man har då rätt att utföra arbete under överinseende av en annan elinstallatör. För att vidareutbilda sig till elinstallatör krävs ytterligare praktik och teoretiska kunskaper som sedan måste godkännas av elsäkerhetsverket.
Behörigheter
Vem som får utföra elinstallationsarbete är reglerat i regeringens föreskrifter, elinstallatörsförordning (1990:806).
Elinstallationsarbete som avser elektrisk starkströmsanläggning får, med några få föreskrivna undantag, endast utföras av elinstallatör eller av yrkesman som då utför arbetet under överinseende av elinstallatör. Yrkesman och elinstallatör ska normalt vara anställda i samma organisation, men undantag finns. Med elinstallatör avses en person som av Elsäkerhetsverket eller tidigare myndigheter tilldelats behörighet att utföra elinstallationsarbete i angiven omfattning. Behörigheter finns för några olika typer av arbeten och spänningsnivåer. En elinstallatör har ett behörighetsbevis som visar på dennes behörighet. En yrkesman är inte reglerat i lagstiftningen. Elinstallatören ska se till att den som utför elinstallationsarbete under hans överinseende har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet. Han ska också se till att anläggningen som installationsarbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan det tas i bruk.
De olika behörigheterna utfärdas av Elsäkerhetsverket
- AB - Allmän behörighet, alla elarbeten
- ABH - Allmän behörighet, >1000 volt
- ABL - Allmän behörighet, <1000 volt
- BB1 - Begränsad behörighet, <1000 volt, uppsättning och flyttning i befintlig gruppledning samt fast loss/inkoppling av maskin
- BB2 - Begränsad behörighet, <1000 volt, fast loss/inkoppling av maskin (Det utfärdas inga nya BB2 efter 2010-12-31)
- BB3 - Begränsad behörighet, specialbehörighet, behovsprövas av elsäkerhetsverket
Typer av elektriker
Montör eller Installationselektriker
Montör eller installationselektriker kallas de som fullgjort behörighetsgivande el-utbildning och därefter en lärlingstid. Montörer kan arbeta självständigt med alla typer av elarbeten, exempelvis utföra installationer i bostäder och kontor. Men dock endast som anställda och under någon annans el-behörighet. En fullbetald elektriker har arbetat ytterligare fyra år i yrket. För fullbetalda elektriker finns möjligheten att läsa vidare (i regel under en termin) och därefter ansöka om egen el-behörighet; AB (Allmän Behörighet), eller ABL (Allmän Behörighet för lågspänning).
Industrielektriker
Arbetar på industrier, är ofta specialiserade på motorstyrningar och annat som hör industrin till.
Distributionselektriker
Arbetar med elinstallationer från produktionen i kraftverk till elmätare hos nyttjaren.
Svagströmselektriker
Arbetar med datanät, säkerhet och brandlarm.
Montörer
Tekniker
Specialiserad inom ett visst område, t.ex. säkerhet.
Det finns ofta inga vattentäta skott mellan de olika yrkesområdena. En vanlig elektriker kan mycket väl göra installationer på industrier och en elektriker som visar sig vara duktig på svagströmsinstallationer kan mycket väl ta hand om t.ex. brandlarmsinstallationer på ett bygge för en underentreprenörs räkning. Däremot är ofta en tekniker specialiserad på sitt område och har spetskompetens, detsamma gäller för distributionselektriker.
Lön
Elektriker tillhör de mest välavlönade bland LO:s medlemmar. En elektriker brukar tjäna runt 25 000 kronor i månaden vartill ackordstillägg ofta förekommer. Den totala slutsumman varierar över landet och mellan företag, men en ledande montör som är duktig på att läsa ackordsprislistan kan ofta mäta upp ett tillägg på 7-8 000 kronor. En serviceelektriker har normalt en högre grundlön, uppemot 29-30 000 kronor i månaden, men har normalt inget ackordstillägg. En kompetent tekniker kan tjäna en bra bit över 30 000 kronor i månaden.
Lägstalön, enligt avtal 1 maj 2017[1]
- Lärling steg 1 (1-720 timmar) 13 989 kr/mån.
- Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 16 201 kr/mån.
- 1:a året i yrket 17 528 kr/mån.
- 2:a året i yrket 21 804 kr/mån.
- 3:e året i yrket och därefter 24 706 kr/mån.
- Servicemontörer 26 291 kr/mån.
- Tekniker 26 886 kr/mån.
Lokala förhandlingar ligger ofta några tusenlappar över avtalen, speciellt i storstäderna.
Lön för restid, enligt avtal 1 april 2016[1]
- Lärling steg 1 (1-720 timmar) 63,81 kr/tim.
- Lärling steg 2 (721-lärlingstidens slut) 73,61 kr/tim.
- 1:a året i yrket 89,45 kr/tim.
- 2:a året i yrket 100,23 kr/tim.
- 3:e året i yrket och därefter 107,74 kr/tim.
- Servicemontörer 107,74 kr/tim.
- Tekniker 107,74 kr/tim.
Framtid
Precis som många andra branscher står elbranschen inför extremt stora pensionsavgångar inom en 5-10 årsperiod. Föryngring är därför något som står högt på dagordningen för alla i branschen. Yrket är också extremt mansdominerat och man arbetar aktivt för en jämnare könsfördelning.[2]
Referenser
- ^ [a b] ”Installationsavtalet 2017”. https://www.sef.se/siteassets/nyheter/341174urpe_2017-04-27_09-55-31.pdf. Läst 16 maj 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110130121827/http://www.sef.se/Ung/L%C3%B6nsamtyrkesval.aspx. Läst 28 oktober 2009.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Elektriker.- Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY)
- Elektriska Installatörsorganisationen (EIO)
