En julsaga
- För sången, se Fairytale of New York
En julsaga | |
Marley's vålnad | |
Författare | Charles Dickens |
---|---|
Originaltitel | A Christmas Carol in Prose, Being a Ghost-Story of Christmas |
Originalspråk | Engelska |
Översättare | Nils Holmberg |
Land | England |
Ämne | Jul, spöken |
Genre | Skönlitteratur |
Förlag för förstautgåvan | Bonnier Carlsen |
Utgivningsår | 1843 |
Huvudpersoner | Ebenezer Scrooge, Bob Cratchit |
Kuriosa | Berättelsen har både filmatiserats och parodierats många gånger. |
En julsaga, även känd på svenska som En spökhistoria vid jul, En spökhistoria i juletid, En julberättelse, En julhistoria, En julsång på prosa och Julaftonen (engelsk originaltitel: A Christmas Carol in Prose, Being a Ghost-Story of Christmas) är ett av Charles Dickens mest populära verk och skrevs för att betala av en skuld. En julsaga kom ut första gången 1843. Berättelsen har filmatiserats åtskilliga gånger.
Handling
Berättelsen handlar om gamle Ebenezer Scrooge som bor ensam i ett stort dystert hus, en gång ägt av hans nu döde kompanjon Jacob Marley. Han är en sur, snål och vresig man som driver en lånefirma med hjälp av bokhållaren Bob Cratchit.
En kväll får han besök av Marleys vålnad, som kommer för att varna honom. Om Scrooge inte ändrar sitt giriga beteende kommer han, i livet efter detta, att få bära tunga kedjor i all evighet, precis som sin avlidne kollega. Marley varnar också honom att han kommer att hemsökas av tre andar som ska leda honom genom natten mellan julafton och juldagen.
Vid midnatt kommer den första anden, "Gångna Julars Ande". Den visar honom de jular han redan varit med om. Då minns han hur han som barn var ganska ensam och övergiven, utan mor och ratad av sin far. Han minns också sina ungdomsår och kärleken som gick förlorad för profiten.
Scrooges möte med nästa spöke, "Nuvarande Julens Ande", ger honom ytterligare tankeställare. Anden visar honom hur bra han själv har det, och leder honom till många fattiga människor, en av dem hans egen bokhållare, Bob Cratchit. Där är det trots deras fattigdom frid och fröjd. Alla är glada, till och med Bobs son, lille Tim, som är invalid och svårt sjuk.
- "Ande, kommer lille Tim få leva?" frågar Scrooge.
- "Jag ser en tom plats I det dystra spiselhörnet vid skorstenen och en krycka utan ägare, omsorgsfullt bevarad. Om dessa skuggor förblir oförändrade, kommer barnet att dö" svarar anden och tillägger: "Men, om han ändå dör, så är det lika gott. Därigenom minskar ju överbefolkningen."
Scrooge, som tidigare hade sagt samma ord till två välgörenhetsarbetare angående de fattiga, får nu smått dåligt samvete.
Den tredje vålnaden, "Kommande Julars Ande", visar Scrooge framtiden - eller hur framtiden kanske kommer att se ut om inte Scrooge bättrar sig. Lille Tim dör av sina sjukdomar. Och efter Scrooges egen död blir hans kropp nonchalant övergiven och han sörjs inte av någon. Detta skrämmer Scrooge, och när Scrooge på kyrkogården ser sitt eget namn på en gravsten som för länge sedan blivit glömd, börjar han böna och be för sin räddning.
Scrooge vaknar ur vad som verkar ha varit en dröm, överlycklig över att fortfarande ha fått en chans att bättra sig, och börjar genast ställa allt till rätta.
Filmatiseringar
Sagan återfinns i många film- och TV-versioner, bland annat:
- Scrooge eller Marley's Ghost, (1901) brittisk film, den tidigaste bevarade versionen.
- A Christmas Carol, (1910) med Marc McDermott som Scrooge.
- Scrooge, (1913) med Sir Seymour Hicks som Scrooge.
- Scrooge, (1935) med Sir Seymour Hicks som Scrooge, nu i ljudfilm.
- A Christmas Carol, (1938) med Reginald Owen som Scrooge.
- Andarnas natt, (1951) med Alastair Sim som Scrooge och Michael Hordern som Marleys ande.
- A Christmas Carol, (1954) (TV) musikal med Fredric March som Scrooge och Basil Rathbone som Marleys ande.
- Scrooge, (1970) en filmmusikal med Albert Finney som Scrooge och Alec Guinness som Marleys ande.
- A Christmas Carol, (1971) (TV) animerad film där Alastair Sim gör Scrooges röst.
- A Christmas Carol, (1977) filmatisering av BBC med Michael Hordern som Scrooge.
- Musse Piggs julsaga, (1983) animerad kortfilm av Disney med Joakim von Anka som Scrooge.
- En julsaga, (1984) (TV) med George C. Scott som Scrooge.
- Mupparnas julsaga, (1992) med Michael Caine som Scrooge.
- En julsaga, (1999) (TV) med Patrick Stewart som Scrooge.
- En julsaga, (2009) med Jim Carrey.
Pastischer och parodier
- Scrooged - Spökenas hämnd, (1988) med Bill Murray.
- Blackadder's Christmas Carol, (1988) med Rowan Atkinson.
- Ebbie, (1995) (TV) könsomvänd version med Susan Lucci.
- Ebenezer, (1998) westernversion med Jack Palance.
Övrig media
- 1998 års julnummer av FF med Bert. Inför julafton undrar Bert vad han får av sina föräldrar och av sin flickvän Emilia. Då kommer "Julspöket Julius", som visar Bert då han förstörde Åkes planer på romans med Mona, spelade punk på hög volym när föräldrarna åt med mammans chef, och lovade att gå på bio med Emilia men i stället hängde hos "korv-Olle" och spelade flipper med Åke och Lill-Erik medan Emilia väntade utanför bion och filmen hade börjat. Bert vaknar, och får idén att skrämma sina föräldrar att köpa fler julklappar.[1]
- Kalle Anka & hans vänner önskar god jul (Bok) (2002)
Joakim von Anka
Disneytecknaren Carl Barks utgick från En julsaga när han skrev Jul på Björnberget, den första serien med Joakim von Anka (Scrooge McDuck i original). Joakim lever ensam i ett stort slott och hatar julen. Han bestämmer sig för att spela ett spratt för sin brorson, Kalle Anka, och bjuder honom att fira jul i en stuga på Björnberget. Om Kalle klarar vistelsen ska han få en belöning. På berget finns det nämligen gott om björnar.
Don Rosa gjorde en fortsättning på Barks historia: Enslingen i von Anka-palatset. Den utgör den sista delen i Rosas epos Farbror Joakims Liv.
Källor
- ^ FF med Bert 6 1998, sidan 4-8: - En god jul med julspöket, Egmont Serieförlaget AB, 1998
Externa länkar
- Hela originaltexten på engelskspråkiga Wikisource: A Christmas Carol
- En översättning av det engelska originalet finns på svenska Wikisource
- Wikimedia Commons har media som rör En julsaga.
|