Enar Sahlin

Från Wikipedia
Enar Sahlin
Född19 september 1862[1][2]
Lunds stadsförsamling[1][2], Sverige
Död2 mars 1950[3][2] (87 år)
Engelbrekts församling[3][2], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningFilosof[2], politiker[2]
Befattning
Andrakammarledamot, Örebro valkrets (1897–1899)[2][5]
Politiskt parti
politisk vilde[2]
MakaMaria Amalia Nordenfelt
BarnAnna Bohlin (f. 1901)[6][7][2]
Ingvar Vilhelm Sahlin (f. 1908)
Margit Sahlin (f. 1914)[8][9][2]
FöräldrarCarl Yngve Sahlin[1][2]
Maria Amalia Nordenfelt[1][2]
SläktingarMauritz Sahlin (syskon)[5]
Redigera Wikidata

Enar Vilhelm Sahlin, född 19 september 1862 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, död 2 mars 1950 i Engelbrekts församling, Stockholms stad,[10] var en svensk skolman och filosofisk och pedagogisk skriftställare. Han var son till Carl Yngve Sahlin, bror till Maurits Reinhold Sahlin samt far till Anna Bohlin och Margit Sahlin.

Sahlin blev student i Uppsala 1881, filosofie doktor och docent i teoretisk filosofi 1888, var 1890–1894 föreståndare för den teoretiska provårskursen i Uppsala, utnämndes 1892 till lektor vid Örebro högre allmänna läroverk, tjänstgjorde 1899–1907 som rektor vid högre allmänna läroverket i Falun och blev sistnämnda år lektor vid Högre realläroverket på Norrmalm i Stockholm samt var från 1911 lektor vid Högre realläroverket på Östermalm.

Sahlin var mandatperioden 1897–1899 ledamot av Andra kammaren och tog livlig del i kampen mot vad som sågs som urartningsfenomen i sedligt avseende. Som skolpolitiker tillhörde han den riktning som strävade mot en förstärkning av det humanistiska elementet inom svenskt högre skolväsen.

Sahlin redigerade 1891–1899 "Pedagogisk tidskrift" och publicerade där flera egna uppsatser. Han var också känd som framstående populärvetenskaplig föreläsare och utgav ett antal filosofiska och pedagogiska arbeten. Bland dem må nämnas Om J. G. Fichtes idealism (1888), Die Organisation des höheren Unterrichts in Schweden (i A. Baumeisters "Handbuch der Erziehungs- und Unterrichtslehre für höhere Schulen"), Flickskolereformen i Preussen (i "Verdandi", 1908), Antik och modern klassisk litteratur i våra gymnasier (n:r XIV i "Svenska Humanistiska förbundets skrifter", 1909), Jean-Jacques Rousseau (1912).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/12 (1862-1872), bildid: 00106225_00032, sida 29, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 maj 2019, ”213,,19,...Enar Wilhelm”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 510, Sahlin i Örebro, Enar W, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/12 (1950), bildid: 00017536_00010, sida 7, död- och begravningsbok, s. 7, läs onlineläs online, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sahlin, Enar Vilhelm, Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Sahlin, släkt, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Falu Kristine kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11441/C I/17 (1895-1907), bildid: 00187717_00178, sida 175, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Anna Matilda Bohlin 1901-11-01 — 1992-08-20 Översättare, folkbildare, kvinnosakskvinna, läst: 8 september 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Margit Rigmor Sahlin 1914-05-06 — 2003-03-01 Präst, pionjär, opinionsbildare, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker för Johannes kyrka, SE/SSA/6022/C I a/3 (1913-1916), bildid: 00035291_00098, sida 95, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 14 september 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Sveriges dödbok 1860–2017