1862
Från Wikipedia
| 1862 – MDCCCLXII 151 år sedan |
|
| År 1859 | 1860 | 1861 1862 1863 | 1864 | 1865 |
|
| Årtionde 1840-talet | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2615 |
| Bahá'í- kalendern |
18 – 19 |
| Buddhistisk kalender |
2406 |
| Etiopisk kalender |
1854 – 1855 |
| Nengō (Japan) |
Bunkyū 2 |
| Judisk kalender |
5622 – 5623 |
| Muslimsk kalender |
1278 – 1279 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1240 – 1241 |
| Sakakalendern (Indien) |
1784 – 1785 |
| Thailändsk solkalender |
2405 |
1862 (MDCCCLXII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Januari [redigera]
- 8 januari - Den sista offentliga avrättningen i Stockholm äger rum vid Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden. Platsen finns kvar, utmärkt med en minnesskylt. Femton år senare, 1877, avskaffas offentliga avrättningar i fredstid i Sverige.
- 30 januari - Det amerikanska pansarfartyget USS Monitor sjösätts.
Februari [redigera]
- 18 februari - Sällskapet Concordia i Örebro instiftas. Sällskapets syfte är kulturell samvaro.
Mars [redigera]
- 9 mars - Nordstaternas USS Monitor (konstruerad av John Ericsson) besegrar sydstaternas Merrimac i sjöslaget vid Hampton Roads.
- 17 mars - Mellan Helsingfors och Tavastehus öppnas den första järnvägen i Finland.[1]
- 21 mars - Sverige inför en kommunallag, samt inrtätar landstingen som får ansvar för sjuk- och hälsovård.
- 22 mars – Italien erkänner San Marinos självständigthet under italienskt protektorat.[2]
Maj [redigera]
- 1 maj-1 november - International Exhibition 1862 hålls i London.
- 21 maj - En Kvartersbrand utbryter i Göteborg.[3]
Augusti [redigera]
- 1 augusti – Statsbanan Hallsberg–Örebro invigs.
- 3 augusti – Örebro stadsbibliotek invigs.
- 28-30 augusti – Nordstaterna besegras av sydstaterna i det andra slaget vid Bull Run.[4]
September [redigera]
- 17 september - Slaget vid Antietam utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
- 30 september - I preussiska lantdagens budgetutskott yttrar den nyblivne ministerpresidenten Otto von Bismarck: Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och majoritetsbeslut... utan genom järn och blod och kommer därefter att vara känd som "järnkanslern".
Oktober [redigera]
- 3 oktober - Den norska järnvägen Kongsvingerbanen öppnas.
- 10 oktober - För att skydda den så kallade Rumskullaeken i småländska Norra Kvill (Sveriges största träd och möjligen tusen år gammal) utfärdas en bestämmelse om, att den inte får uttas till avverkning.
- 12 oktober - Trollhättans kyrka invigs i den nybildade Trollhättans församling i Sverige på Tacksägelsedagen.[5]
- 21 oktober - USA erkänner Liberia.[6]
November [redigera]
- 4 november - Stambanan Stockholm-Göteborg invigs av Karl XV. Resan tar 14 timmar.
Okänt datum [redigera]
- I Stockholm i Sverige grundas Franska skolan.
- De svenska prästernas tionde byts ut mot fasta avifter.
- Nils Mandelgrens stora verk om svenska kulturskatter utkommer i Paris.
- Den svenska Kungliga krigsskolan startas inom ramen för Krigsakademien.
- Franz Berwalds opera Estrella de Soria gör succé.
- Den satiriska svenska tidningen Söndags-Nisse börjar utkomma.
- Viktor Rydbergs Bibelns lära (om Kristus) utkommer och väcker långvarig teologisk strid.
- Kungliga Dramatiska Teatern får egen lokal vid Kungsträdgården i Stockholm.
- Studentexamen införs som avslutning på det svenska gymnasiet.
- Norrmännen försöker få till stånd en revidering av unionsfördraget, men statsrådet skjuter upp frågan.
- Prins Vilhelm av Danmark blir kung Georg I av Grekland, efter att prins Oscar tackat nej.
- Otto von Bismarck blir statsminister i Preussen.
- Johannelunds missionsinstitut (numera Johannelunds teologiska högskola) grundas av EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen).
- Sveriges första elevkår startas i Borås på Sven Eriksson-gymnasiet under namnet "Elevkåren Teknis".
Födda [redigera]
- 10 januari - Reed Smoot, amerikansk republikansk politiker och religiös ledare, senator 1903-1933.
- 23 januari - Ovington Weller, amerikansk republikansk politiker, senator 1921-1927.
- 3 februari - James Clark McReynolds, amerikansk politiker och jurist, domare i USA:s högsta domstol 1914-1941.
- 4 februari - Hjalmar Hammarskjöld, svensk politiker, Sveriges statsminister 1914–1917.
- 7 februari - Horace F. Graham, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1917-1919.
- 27 februari
- Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
- Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929-1935.
- 4 mars - George H. Prouty, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1908-1910.
- 23 mars - Olga Adamsen, svensk skådespelare.
- 31 mars - Claude A. Swanson, amerikansk demokratisk politiker.
- 9 april - Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
- 14 april - Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
- 24 april - Nathaniel B. Dial, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919-1925.
- 27 april - Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
- 8 maj - Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
- 11 maj - Franklin S. Billings, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925-1927.
- 13 maj - Wilhelm Westrup, svensk affärsman, industriman och riksdagsman.
- 30 maj - Anton Azbe, slovensk konstnär.
- 5 juni - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
- 12 juni - James H. Brady, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1918.
- 4 juli - Walter L. Fisher, amerikansk republikansk politiker.
- 14 juli - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
- 15 juli - Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905-1911.
- 17 juli - Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
- 25 juli - Alfred Paloheimo, finländk finans- och industrman.
- 2 augusti - Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
- 7 augusti – Victoria av Baden, drottning av Sverige 1907–1930, gift med Gustaf V.
- 22 augusti
- Claude Debussy, fransk kompositör.
- Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
- 25 augusti - Louis Barthou, fransk politiker.
- 29 augusti - Maurice Maeterlinck, belgisk författare, nobelpristagare.
- 30 augusti - Lawrence C. Phipps, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1919-1931.
- 19 september - Arvid Lindman, svensk politiker, sjömilitär och industriledare, Sveriges statsminister 1906–1911 och 1928–1930.
- 20 september - Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
- 25 september - Léon Boëllmann, fransk kompositör.
- 6 oktober
- Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901-1913.
- Albert J. Beveridge, amerikansk historiker och politiker, senator 1899-1911.
- 9 oktober - Henry L. Myers, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911-1923.
- 10 oktober - Nils Sonesson, borgmästare i Söderhamn.
- 11 oktober - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
- 21 oktober - Folke Zettervall, svensk arkitekt.
- 22 oktober - Alexandra Skoglund, svensk högerkvinna.
- 23 oktober - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
- 15 november - Gerhart Hauptmann, tysk dramatiker och författare, nobelpristagare.
- 17 november - Kristine Wicksell, svensk diplomat.
- 20 december - Washington Ellsworth Lindsey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Mexico 1917-1919.
- 22 december - Walter Samuel Goodland, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1943-1947.
- 31 december - Albert Sleeper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1917-1921.
Avlidna [redigera]
- 10 januari - Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
- 18 januari – John Tyler, amerikansk politiker, USA:s president 1841–1845.
- 3 februari - Jean Baptiste Biot, fransk fysiker.
- 27 februari - Gabriele Possenti, italiensk passionistbroder, helgon.
- 17 mars - Jacques Fromental Élie Halévy, fransk kompositör.
- 19 april - Louis P. Harvey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.
- 6 maj - Henry David Thoreau, amerikansk författare och filosof.
- 13 maj - Fredric Westin, svensk historie- och porträttmålare.
- 25 maj - Juana Azurduy de Padilla, boliviansk gerillaledare och frihetshjältinna
- 24 juli – Martin Van Buren, amerikansk politiker, USA:s president 1837–1841.
- 25 juli - Reuel Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1837-1843.
- 16 augusti - Warren Winslow, amerikansk demokratisk politiker.
- 17 september - Bonaventura Carles Aribau, nykatalansk skald.
- 30 september - Jacob W. Miller, amerikansk politiker, senator 1841-1853.
- 8 november – Anders Johan Hipping, finländsk präst och historiskskriftställare.
- 20 december - James Pearce, amerikansk politiker, senator 1843-1862.
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ Järnvägar i historien
- ^ World Statesmen
- ^ Värmlands brandhistoriska klubb
- ^ Battle Summaries
- ^ Trollhättans kyrka
- ^ World Statesmen
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1862.