1862

Från Wikipedia

1862 - MDCCCLXII 147 år sedan
År 1859 | 1860 | 1861 1862 1863 | 1864 | 1865
Årtionde 1840-talet | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1862
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Karl XV kung 1859-1872
Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl 1856-1870
Finland 1862
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander II storfurste 1855-1881
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: P.I. Rokassovskij 1861-1866
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	18 – 19
Buddhistisk kalender	2406
Judisk kalender	5622 – 5623
Muslimsk kalender	1278 – 1279
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1240 – 1241
Sakakalendern (Indien)	1784 – 1785
Thailändsk solkalender	2405

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna

[redigera] Händelser

• 8 januari - Den sista offentliga avrättningen i Stockholm äger rum vid Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden. Platsen finns kvar, utmärkt med en minnesskylt. Femton år senare, 1877, avskaffas offentliga avrättningar i fredstid i Sverige.
• 30 januari - Det amerikanska pansarfartyget USS Monitor sjösätts.
• 5 mars - Stockholms Allmänna Sångförening, som är verksam än idag, instiftas och är därmed Stockholms äldsta manskör.
• 9 mars - Nordstaternas USS Monitor (konstruerad av John Ericsson) besegrar sydstaternas Merrimac i sjöslaget vid Hampton Roads.
• 21 mars
  • En svensk kommunalreform genomförs. Kommunalt självstyre införs i städerna och på landsbygden. Kyrkans och prästernas inflytande minskar. Röstetalet grundar sig på hur mycket skatt invånarna betalar. Den kommunala rösträtten omfattar kvinnor med inkomst; skattebetalande kvinnor får alltså rösta. Man inför ett system med fyrkar (en fyrk motsvarar en röst) och ju mer pengar eller jord man har, desto fler fyrkar har man. Företag får röster i förhållande till hur mycket skatt de betalar. I och med denna reform är det inte längre burskapet, som i princip har ensamrätt att rösta i städerna. Därmed läggs grunden till de fyra ståndens upplösning, eftersom det nu framkommer en rad nya grupper, som inte ingår i något av stånden, men ändå har rösträtt.
  • Landstingen inrättas och får ansvar för sjuk- och hälsovård i Sverige.
• 28-30 augusti - Nordstaterna besegras av sydstaterna i det andra slaget vid Bull Run.
• 17 september - Slaget vid Antietam utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
• 30 september - I preussiska lantdagens budgetutskott yttrar den nyblivne ministerpresidenten Otto von Bismarck: Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och majoritetsbeslut... utan genom järn och blod och kommer därefter att vara känd som "järnkanslern".
• 3 oktober - Den norska järnvägen Kongsvingerbanen öppnas.
• 10 oktober - För att skydda den så kallade Rumskullaeken i småländska Norra Kvill (Sveriges största träd och möjligen tusen år gammal) utfärdas en bestämmelse om, att den inte får uttas till avverkning.
• 4 november - Stambanan Stockholm-Göteborg invigs av Karl XV. Resan tar 14 timmar.

[redigera] Okänt datum

• International Exhibition 1862 hålls i London.
• I Stockholm i Sverige grundas Franska skolan.
• De svenska prästernas tionde byts ut mot fasta avifter.
• Nils Mandelgrens stora verk om svenska kulturskatter utkommer i Paris.
• Den svenska Kungliga krigsskolan startas inom ramen för Krigsakademien.
• Franz Berwalds opera Estrella de Soria gör succé.
• Den satiriska svenska tidningen Söndags-Nisse börjar utkomma.
• Viktor Rydbergs Bibelns lära (om Kristus) utkommer och väcker långvarig teologisk strid.
• Kungliga Dramatiska Teatern får egen lokal vid Kungsträdgården i Stockholm.
• Studentexamen införs som avslutning på det svenska gymnasiet.
• Norrmännen försöker få till stånd en revidering av unionsfördraget, men statsrådet skjuter upp frågan.
• Prins Vilhelm av Danmark blir kung Georg I av Grekland, efter att prins Oscar tackat nej.
• Otto von Bismarck blir statsminister i Preussen.
• Trollhättans kyrka invigs i den nybildade Trollhättans församling.
• Johannelunds missionsinstitut (numera Johannelunds teologiska högskola) grundas av EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen).
• Sveriges första elevkår startas i Borås på Sven Eriksson-gymnasiet under namnet "Elevkåren Teknis".

[redigera] Födda

• 3 februari - James Clark McReynolds, amerikansk politiker och jurist, domare i USA:s högsta domstol 1914-1941.
• 4 februari - Hjalmar Hammarskjöld, svensk statsminister 1914-1917.
• 27 februari
  • Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
  • Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929-1935.
• 23 mars - Olga Adamsen, svensk skådespelare.
• 9 april - Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
• 14 april - Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
• 27 april - Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
• 8 maj - Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
• 13 maj - Wilhelm Westrup, svensk affärsman, industriman och riksdagsman.
• 30 maj - Anton Azbe, slovensk konstnär.
• 5 juni - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
• 12 juni - James H. Brady, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1918.
• 14 juli - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
• 15 juli - Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905-1911.
• 17 juli - Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
• 7 augusti - Victoria av Baden, drottning av Sverige, gift med Oscar II.
• 2 augusti - Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
• 22 augusti
  • Claude Debussy, fransk kompositör.
  • Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
• 25 augusti - Louis Barthou, fransk politiker.
• 29 augusti - Maurice Maeterlinck, belgisk författare, nobelpristagare.
• 19 september - Arvid Lindman, svensk statsminister 1906-1911 och 1928-1930.
• 20 september - Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
• 25 september - Léon Boëllmann, fransk kompositör.
• 6 oktober
  • Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901-1913.
  • Albert J. Beveridge, amerikansk historiker och politiker, senator 1899-1911.
• 11 oktober - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
• 21 oktober - Folke Zettervall, svensk arkitekt.
• 23 oktober - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
• 15 november - Gerhart Hauptmann, tysk dramatiker och författare, nobelpristagare.
• 17 november - Kristine Wicksell, svensk diplomat.
• 20 december - Washington Ellsworth Lindsey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Mexico 1917-1919.
• 22 december - Walter Samuel Goodland, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1943-1947.

[redigera] Avlidna

• 10 januari - Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
• 18 januari - John Tyler, amerikansk president 1841-1845.
• 3 februari - Jean Baptiste Biot, fransk fysiker.
• 27 februari - Gabriele Possenti, italiensk passionistbroder, helgon.
• 17 mars - Jacques Fromental Élie Halévy, fransk kompositör.
• 19 april - Louis P. Harvey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.
• 6 maj - Henry David Thoreau, amerikansk författare och filosof.
• 13 maj - Fredric Westin, svensk historie- och porträttmålare.
• 24 juli - Martin Van Buren, amerikansk president.
• 30 september - Jacob W. Miller, amerikansk politiker, senator 1841-1853.