Erik Beckman

Erik Beckman, född Knut Erik Vilhelm Montan Beckman den 23 april 1935 i Vänersborg, död 8 juni 1995 i Sigtuna. Poet, prosaist, dramatiker, essäist och litteraturkritiker. Far till Åsa Beckman och Eva Beckman.

Beckman debuterade 1963 med diktsamlingen Farstu. Emellanåt var han verksam som kritiker i Dagens Nyheter. Han har även gjort ett antal radiopjäser.

Bibliografi

• Farstu 1963
• Någon, något 1964
• Hertigens kartonger 1965
• Varifrån dom observeras 1966
• Inlandsbanan 1967
• Kyss er! 1969
• "Kameler dricker vatten, Översättning från arabiskan". 1971
• Sakernas tillstånd 1973
• Tumme 1974
• Jag känner igen mej 1977
• Den kommunala kroppen 1979
• Kärleksgubbar! Herdedikter 1981
• Kommunalrådet cyklar förbi 1982
• Teater för gudar 1983
• Katt och sten 1984
• Jörgen Hammar 1985
• Fågeln som pianist 1986
• Två dikter 1987
• Pyjamasöverdelarna med utvecklingen i Östeuropa 1990
• Nykomlingarna med en början och ett slut 1992
• Sigges gäng 1993
• Kvalstervägen 1999

Priser och utmärkelser

• Aftonbladets litteraturpris 1966
• Aniara-priset 1980
• Sveriges Radios Lyrikpris 1983
• De Nios stora pris 1991

Externa länkar

• Erik Beckman-sällskapet
• Erik Beckman i Libris